Söndag den 4 Januari 2009

Klockan närmar sig midnatt.
Går dåligt att sova då näsan rinner hela tiden. Så därför ligger jag med datorn i sängen. Lika bra att skriva.

Har nu gjort färdigt sidan om att använda tecken som stöd. Ni ser den i högerspalten. Tar gärna emot ris och ros och meddela gärna om något har blivit alldeles galet =)

Apropå tecken som stöd, så måste jag berätta en sak som hände igår kväll.
Pappsen och barnen var iväg på en ”hälsa på tripp” till mormor och morfar. Jag låg hemma i soffan. När de sedan kommer hem så kommer Max hoppande på rumpan från hallen in till vardagsrummet. Han kommer fram till soffan och ställer sig själv (!!) sedan sträcker han upp armarna och vill komma upp. Så han sätter sig på min mage.

Jag tecknar då till honom ”åka” ”bil” och frågar om de har varit ut och åkt i bilen. Han skiner upp och tecknar då till mig först ”mormor” och sedan ”morfar”. Efter det tecknar han direkt ”äta” och ” glass”. Så lite paff frågar jag om han har ätit glass hos mormor och morfar och hela hans ansiktet lyser upp som en sol. Jag kollade så det stämde med pappsen, och det gjorde det! Vicken unge, va! Jag blir så otroligt stolt och glad.

Det är då man förstår så bra tecken som stöd verkligen är. Fast Max bara är 1 år och 10 månader så går det att kommunicera litegrann trots att han inte pratar. Det märks oxå på honom att han blir så glad då man förstår vad han menar.