( det här är skrivet som tack under
den första tiden med Max efter hans
långs sjukhusvistelse och hjärtoperation)

Vi vill förstås börja med att tacka all
den underbara personal som arbetar
på barnintensiven avd 56 på Sunderbyns
Sjukhus, där vi spenderade drygt 5 veckor
i samband med Max födelse. Ni är så
underbara på alla sätt. Det är svårt att
med ord beskiva det otroliga engagemang,
stöd, kunnighet och positiva anda som råder
på avdelningen. Ni har verkligen valt rätt arbete  :-)

En extra kram till våra kontaktpersoner
Annelie & Anette och till överläkaren Ingrid.

Ett stort tack riktas även först och främst till
kirurgen Stefan Hallhagen på Drottning Silvias
Barnsjuhus som opererade våran lille Max hjärta,
till all personal på Intensivvårdsavdelningen där
Max vistades i 3 dagar och sedan all personal på
avd 323 för vård både före och efter hjärtoperation.

Vi är otroligt lyckligt lottade att ha våra underbara
föräldrar och närmaste familjemedlemmar som har
varit ett otroligt stöd under den första tiden och har
ställt upp på ett fantastiskt sätt. Vår dotter Fanny har
fått den kärlek och omsorg som vi inte har kunnat erbjuda
de dagar då vi behövde vara hos Max under sjukhusvistelsen
och det har känns som en otrolig lättnad. För man skulle ju
helst ha velat kunna dela på sig själv sånna där gånger och
vara på bägge ställen samtidigt.

Våra kompisar, vänner och bekanta har gett oss
underbart stöd. Vi fick massor med hälsningar,
sms, mail och en hel del besök då vi låg på sjukhuset.
Det har betytt jättemycket och man känner sig så rik
att man har den bekantskapskrets man har.

En av våra närmaste kompisar sa att de kände
sig lyckligt lottade att vi har fått en liten kille
med Downs Syndrom. För de tyckte att nu får
deras barn växa upp med honom och kommer
i sin tur att lära dem mycket.

Tusen tack!