Kräftfiske i Alterälven är en av årets höjdpunkter 🦞
Då träffas släkten på min sida & alltid lika trevligt 👌🏼
fint väder, även det var lite blåsigt från början & kallt
mot slutet. Här några bilder från då vi la ner kräftburarna
& fiskade lite agn & då vi fick första kräftan. Dock har
det aldrig varit så här lite kräftor något år …

swipa för fler bilder.

Okidoki. Bara konstatera att jag höll ut för länge
igår på kräftfisket, skulle åkt hem tidigare. Jag
hann även börja frysa. Inte bra. Å att gå med
stövlar, trots att jag hade mina inlägg i, var
ingen hit. I natt intervallade jag med att ligga
kort stund tills smärtan körde i igång som kramp
i ryggen eller så var det yrseln som körde igång i
huvudet då jag blundade & jag började må illa
eller så värken som tog överhand. Jag satt upp
otaliga gånger i hopp om att det skulle räcka
och hoppades sen få sova. Gick även lite fram
och tillbaka på övervåningen, men då orev jag
vovven som trodde det var dax kliva upp och
hade även så ont under fötterna, så jag försökte
mest sitta upp på sängkanten, för jag ville inte
gå till nedervåningen. Blev sååå lång natt, då jag
var så trött och ville sova, men det gick inte.
Kanske slumrade jag till nån liten minut för att
sedan väckas av nått symtom eller den gnagande
värken. Dopat mig flera gånger under natt och
under dagen idag. Jag funkade ganska bra på
förmiddag och under dagen, då jag mest gått
omkring och inte gjort nått ansträngande &
distraherar värken. Men jag kan inte dopa mig
hela tiden, då åker ju magen åt fanders till slut.
Så eftermiddagen har varit lite tuff, värken skitjobbig,
huvudvärk och yrsel och såå trött, å känslan att
ögonlocken är på halvstång hela tiden. Har under
hela eftermiddagen gjort stretchövningar för
kroppen uppdelat i flera omgångar för att som
bryta ”utbrottet” i kroppen. Just nu pågår som
ett flipperspel inombords, där värken moler på
och jag har både en stickande smärta som far
runt på olika ställen, men även en smärta som
pulserar på olika ställen. Så jag vill kanske bara
säga FY FAN SÅ LESS jag är, att alltid behöva
sota efteråt & må sämre och få bakslag. Jag
har rent utsagt låtit tårarna rinna & fått ur mig
lite skit-känslor och det är ganska bra. Det behövs
ibland. För att sedan känna ”fight spirit” och ta sig
igenom skiten igen 💪🏼 nu siktet inställt på bättre
sömn i natt & förhoppningsvis bättre dag imorgon
👊🏼 söker inte medlidande, men förståelse & vill
sprida info hur det är att leva med fibromyalgi
som är ganska osynlig utåt. Nattinatt.