Tanken har börjat infinna sig….

Måndagen den 31 Mars 2008

…för lilleman att man kanske kan börja fara framåt på golvet.
Dagligen försöker man locka honom liggande på golvet, att vilja dra sig framåt. Men han far bara bakåt och snurrar runt. Men idag då jag lockade och sa kom, så tog han faktiskt händerna i golvet och gjorde en ansats till att vilja framåt. Att sedan övriga kroppen inte ville samma sak, gjorde ju att han låg kvar på samma ställe ändå :-) Men tanken börjar kanske infinna sig…..

Vi ”babblar” även vidare dagligen. Det tycker han är kul.
Just babblandet hos Max har blivit lite mer intensivt och mer högljutt senaste veckorna. Han tar verkligen i från tårna ibland :-) Annars är det väl teckensångerna han gillar allra mest. Jag tror aldrig han blir less det. Man ser hur mycket han tittar på händerna och är gärna med och far med både sina händer och fötter på samma gång. Han älskar då man sjunger den här låten ”affären” från ”Sånghattens skiva”. Just då man sjunger en strof att det är en ”klappa -händer -affär”. Då klappar han med och är sprudlande glad.

Apropå teckensånger. Vi har nu haft en teckenlektion här hemma ikväll. Förra gången tyckte jag det var lite si och så, med vad som hade fastnat för ”mina elever”. Men idag var de väldigt duktiga. Så det är nog inte så dumt tror jag…..
Det blir nästan att man längtar till varje gång vi träffas (vi försöker ha en träff en gång i veckan) för man får sig verkligen många härliga skratt.
Måste få berätta en rolig grej:
Idag började vi teckenlektionen med att teckna lite barnvisor. Så jag stod och tecknade och sjöng och de andra hakade på och härmade mig. Men mitt i en av sångerna behövde jag klia mig bakom ryggen. Då ser jag hur mamma, även härmar den rörelsen !!! Herregud, vad vi skrattade. Då kan man tala om engagerade elever som är uppmärksamma på allt :-)
Sedan har vi pappa & svärfar och ….vi kan väl sammanfatta att det blev en del ihopblandningar och roliga teckenillustrationer under kvällen (hi,hi)
Nu ska jag nog försöka ta fram lite nya tecken till nästa träff för att utöka teckenförrådet lite.

Idag har jag gjort om spjälsängen i sovrummet. Jag har sänkt ner madrassen längre ner. Har tills nu kunnat ha sängen högst upp, eftersom Max ändå inte har rest på sig eller gjort försök till att ta sig över. Men han börjar bli mer och mer aktiv. Så jag antar att han snart kommer på hur man gör för att resa sig upp och då vill man vara på den säkra sidan. Nackdelen är ju dock att det blir längre ner för mig att lyfta upp honom. Så vi får se hur det kommer att gå med min dassiga kropp. När man lyfter han från golvet kommer man ju nära och man har även möjlighet att sätta sig på huk om man beöver. Men det går ju inte vid spjälsängen. Men förhopningen är väl att han sover hela natten och så får pappsen lyfta upp honom på morgonen :-)

Jag såg att tv-serien ”Prison Break” börjar om idag på kanal 5. Så den måste man nog glutta på innan man kryper i säng….

Mycket på programmet till veckan….

Söndag den 30 Mars 2008

Påsklovet snart till ända.
Nu börjar snart åter vardagen igen. Skönt då det blir lite rutiner igen. Det blir alltid konstiga ät och sovtider då det hela tiden är något annat på programmet.

Max har faktiskt ätit väldigt bra de senaste dagarna. Så det är skönt då han har börjat  att äta vanlig mat igen. Ett tag där, var det ju bara välling och åter välling. Jag gjorde lax och potatis fredag och det var mumsigt :-) Men tyvärr har man då en dotter som är petig i maten istället. Så då blir det ändå en massa trugande.

Jonas och grabbarna fick ju genom besiktningen på bussen och det var ju intensiv mekning före. Jag trodde att det skulle bli bättre efteråt, men icke. Nu är det ju tydligen slipning av bussen inför lackning. Rallycrosssäsongen startar ju första helgen i Maj, så det är ju bara en månad kvar nu. Så pappsen kommer nog lysa med sin frånvaro här hemma, tyvärr. Men jag känner att mamsen skulle behöva ha lite egentid oxå. Även om jag älskar att vara med mina barn, så behöver man ju få göra något helt annat oxå någon gång. Att få ha en hel dag bara för sig själv och göra något som man annars aldrig har tid med. För det blir ju bara ”snuttar” jämt annars. Man hinner kanske plocka fram lite roligt pyssel eller ritblocket eller sätta sig framför datorn en stund. Men man blir ju alltid avbruten. Man får aldrig göra något klart. Så jag längtar till detta bussbygge är färdigt.

Till veckan är det ganska mycket på programmet. Måndag kväll har vi planerat att ha fortsättningen på teckenkursen här hemma. Torsdag ska vi få utprovat gomplattan i Luleå och på fredag kommer höjdpunkten. Då är det länsträff för familjer med DS barn på Sunderbyns sjukhus. Det ska bli så roligt att träffa alla igen. Men det var nog först, stor risk att ingen skulle dyka upp. Ingen hade nämligen fått någon kallelse hem. Jag fick veta det av en mamma som nyss fått veta att hennes barn har Downs Syndrom och hon frågade om jag skulle dit. Vilken tur. För då ringde jag dit och frågade om det stämde. Mycket riktigt. Men den här gången skulle de inte skicka ut inbjudan, utan man måste gå in på landstinget hemsida och läsa inbjudan där. Men hur ofta är man in där och kollar??, typ aldrig! Då borde de ju skicka ut ett papper och informera om detta, kan man tycka. Jag mailade dock till de andra föräldrarna som vi fick mailadress till på sista träffen och kollade av med dem. Ingen av dem som svarat mig, visste om det. Så det är ju bara tur att de nu kanske får besökanden på den här länsträffen.

Fanny längtar till bollhavet de har där. Så jag ska ringa be om ledigt för henne på fredag, så hon kan följa. Hon är spänd på att se hur Max gillar bollhavet den här gången. Så det blir spännande att se ….

Idag verkar det bli trist väder här. Det är 2 plusgader och mulet. Det är nästan som om regnet hänger i luften. Max sover en ”Powernap”. Han var som vanligt redo att stiga upp vid 05.00 tiden imorse. Så han har redan kört hårt ett pass bland leksaker och framför babblarna. Jag har själv känt mig lite risig. Har nysit en massa och jag tror även jag hade lite feber igår kväll. Hoppas det var en snabbt övergående förkylning. För det känns ändå bättre idag. Jonas och Fanny sover än. Fanny har sovit ivåran säng, eller rättare sagt i pappas säng. Så de är så söta. De ligger där tätt ihop på en 80 cm madrass. Fattar inte hur det går att sova så.

Nu ska jag ta en morgonkopp med kaffe och kanske hinner jag ta fram ritblocket en stund, innan lilleman vaknar igen :-)

Bara ett barn att natta….

Fredag den 28 Mars 2008

Idag har det varit fint väder här. Jonas har varit ledig. Så han och Fanny passade på att ta en skotertur och for med ryggsäcken packad full med godsaker upp till Pålberget.
Jag och Max däremot stannade på hemmaplan. Det känns inte så kul att fara med honom, då han blir så fort missnöjd, i overallen. Jag förstår honom helt & fullt, det kan inte vara trevlig att vara som en stoppad korv och inte kunna röra sig som man vill.

Vi tog istället igen lite sovtimmar och tog middagsluren tillsammas. Sedan ägnade vi resten av dagen till att städa lite här & där. Usch, när man börjar plocka där, så hittar man något nytt och så hamnar man istället där och så håller man på så där. Till slut har man varit överallt i huset, fast man kanske bara skulle begränsa sig till ett rum.

Fick på kvällskvisten besök och de tog med våran dotter hem till sig. Så hon ska sova hos sin klasskompis i natt. Så vi har bara en unge att natta ikväll. Nu hoppas jag att han sover bättre och lite längre imorgobitti. Men egentligen, så behöver jag inte bry mig, för det är min tur att ha sovmorgon :-)

Jisses…nu kom effekten av gårdagens….

Fredag den 28 Mars 2008

…alla sovtimmar.
För nu sitter vi här, jag och Max. Klockan är 04.00. Max sitter i vagnen hur pigg som helst och leker med snörerna till sin mössa. Då har han redan ätit en flaska välling uppe i sängen, i förhoppning att han skulle somna om. Men icke. Men det är ju förstås reaktionen av att hon sov så mycket igår och la sig så tidigt.

Klockan fem på morgonen är väl en gräns, som ibland kan kännas acceptabel att måsta gå upp. Men klockan 04.00 (!!!) Nja… nog skulle jag gärna ligga kvar och snusa ett tag till.

Nu har perkulatorn tystnad, nu blir det först en kaffekopp. Så får man se vad vi sesan hittar på för bus :-)