En liten ”tansing” har kommit !!!!! :-)

Torsdag den 28 Februari 2008

Nu har vi nog fått förklaringen till varför lilleman har ätit så dåligt och snorat på så länge. Idag har nämligen den första lilla ”tansingen” ploppat fram. Upptäckten gjordes i Restaurangen på IKEA idag. Dagligen har jag varit och känt i munnen, eftersom misstankarna har varit där, då han ätit dåligt, men ingenting har man kännt. Så jag blev så paff idag, då jag skulle ge Max lite smaskigt med fingret. Då känner jag en sylvass liten vit sak där nere längst fram. Så nu får vi se om det har tänkt komma flera på en gång. Hoppas att han nu kan börja äta igen. För det är inget vidare på den fronten. 

Ja, tänk första lilla ”tansingen”. Det känns som en liten speciell dag. Det känns som en liten milstolpe då det gäller barn. Det är något som man noterar i almanackan , så att man kommer ihåg. Något som ska föras in i deras eget lilla album. Ett album, som jag inte har börjat med än. Puh, när ska man få tid med det då? Dygnet har för lite timmar, känns det som.

Ja, det blev alltså en IKEA resa idag.
En trevlig dag om än det blir lite drygt innan man är färdig och är hemma. Det har gått bra att ha barnen med. Vi lämnade Fanny en timma i leklandet och det var populärt. Hon skulle utan tvekan kunna roa sig där en hel dag. Så hennes utlåtande av besöket på IKEA var bara positivt i bilen hem.
Max sov både hela resan dit i bilen och på vägen hem. Så han var hur pigg som helst under hela IKEA vandringen. Han tyckte nog dock att det blev lite varmt i vagnen. Så till slut satt vi honom i kundvagnens barnstol längst fram. Där trivdes han och såg ju förstås väldigt bra, när han kom upp högt. Ja, det var andra besöket på kort tid för Max på IKEA och fortfarande bara positiv. Det lovar gott för framtida besök :-)

Pappsen då? Nja, det var väl lite sämre motivation där, kan man väl säga. Det var ju inte så länge sedan han var här sist, så inte var han så superinspirerad. Så jag kände, att det var inte läge att göra några många utsvävningar utanför listan till bussen. Så vi höll oss nästan helt till den listan med saker till den nya racingbussen. Så det blev bland annat madrasser, sängkläder, diskho, köksgrejor och toalettsaker. Så bilen var full denna gång oxå.

Max somnade för en timme sedan och Fanny ser en film nere. Det brummar från både diskmaskinen och tvättmaskinen där nere. Jag ska gå och plocka undan lite IKEA grejor och hänga upp tvätten innan det blir försök till sängående. Men jag känner redan nu, att det kommer bli en tuff natt för kroppen. Redan nu, har jag svårt sitta still för värken, så då brukar det vara lönlöst att försöka ligga och sova. Det har varit en tuff vecka med mycket aktiviteter för mig. Det brukar komma surt efter, tyvärr. Men man kan ta lite bakslag och jobbiga dagar, då man känner att det varit värt det. Att man har fått haft det trevligt, fått vara iväg och haft kul med barnen och rent ut haft så trevligt, att man glömt bort värk och ömmande kropp för en stund.

Nu när jag sitter här vid datorn, hör jag ända in hit, hur Max snarkar i sin säng :-)
Det låter så avslappnande och skönt.
Sov gott!

Släkten på besök…..

Onsdag den 27  Februari 2008

Ja, idag fick vi finfrämmande.
Max och Fannys tremänningar kom förbi. Vi har försökt planera in en träff i månader. Men alltid har det varit någonting i vägen, framförallt förkylningar och sjukdomar. Men nu äntligen blev det av. Så det var så trevligt.

Det skiljer bara 9 dagar mellan Max och Tobias. Så det är ju skoj. Tobias var snabbt framme vid Max och överöste honom med pussar :-) Max var mer avvaktande och nästan blyg. Tobias har precis lärt sig gå några steg och går efter möbler, klättrar och kryper. Så där är det full rulle. Så man känner att det blir intressant att få se Max, då han börjar med allt detta.

Dock så verkar Max lite känslig för vissa tonarter :-) för häromdagen var ju en annan tremänning till Max på besök. Den tjejen har väldigt höga och ljusa toner och varje gång hon demonstrerade detta, började Max att gråta.  Idag var det åt andra hållet. Tobias har nämligen en aning mörkare tonläge med en ganska stark basröst. Så då blev det ”konstigt” för Max , och han började gråta, varje gång han pratade :-)
Så jag undrar om Max ska få lika känsliga öron som sin storasyster. Fanny har nämligen alltid, varit känslig för höga ljud. Hon hämtar än idag hörselkåporna, då jag startar elvispen i köket. Om hon ska på toaletten och tvättmaskinen håller på att centrifugera, då hittar man henne på toastolen med hörselkåperna på (hi,hi)

Imorgon planerar vi ett besök till IKEA !!
Ja, hör och häpna! Jag trodde det skulle dröja längre, innan man fick med sin karl dit igen efter sista besöket. Men nu är det ju förstås grejor som ska handlas till den nya racingbussen, de håller på att bygga, så då blir det väl ”nödvändigt” att fara dit. Så det känns väl inte helt tokigt att få följa med som smakråd :-) 
Vi tar barnen med oss, så jag hoppas de oxå blir på bra IKEA humör imorgon.

Händelserik dag med gjutning av gomplatta och besök på Tekniken hus

Tisdag den 26 februari 2008

Ja, nu sitter man med ömma fötter och gäspar ikapp med sig själv :-)
En händelserik dag för både barn och vuxna.

Vi besökte först idag, Specialist tandvården i Luleå, där Max har fått komma på remiss från logopeden för bedömning av behov av gomplatta. Så vi hade tid där klockan 11.00. Eftersom vi var i god tid, så hann Fanny göra en hel del i väntrummet.  Hon hann spela kulspel med morfar, rita teckningar och läsa. Till och med morfar kände sig rastlös. Så ett tag där, såg man 2 stycken som sitter helt försjunkna i sin egen lilla värld och läser Kalle Anka tidningar bredvid varann på soffan (Fanny & Morfar) Det såg så gulligt ut :-)
Max som sov på vägen till Luleå var mest yrvaken och mornade sig.

När vi fick komma in till tandläkaren, fick jag och Max sätta oss i tandläkarstolen. Den kvinnliga tandläkaren ville först höra våra önskemål. Så jag sa som det var, att vi gärna vill få en bedömning av hans behov av gomplatta. Att vi inte tycker att han har sin tunga ute direkt mycket, men att vi är rädda att gå miste om något viktigt, om vi inte tar en gomplatta. Man vill ju ge Max, bästa möjliga förutsättningar.
Tandläkaren kollade sedan in Max, hur han verkar runt munnen och känner även inne i munnen och uppe i gommen. Hon tycker också, att han inte verkar ha tungan ute direkt så mycket, men att den kankse vilar lite på underläppen ibland. Hon tycker även att han har lite slapp muskeltonus (låg muskelspänning) runt munnen, vilket resulterar i att han ser lite slapp ut i huden runt munnen.

Så hon plockar nu fram en liten röd gomplatta och visar. Den ser ut som en plastplatta som då förstås är gjuten efter en gom. Hon berättar att funktionen med gomplattan, är att man vill dra in tungan och få upp den uppe i gommen. För om tungan aldrig är uppe i gommen, så blir själva gommen väldigt smal. Det i sin tur kan leda till att bettet inte blir så bra sedan. Så man fäster en liten, typ ”ärta”, bak på gomplattan, som gör att det stimulerar barnets tunga, att vila upp till den, vilket gör då att de hela tiden drar in och upp tungan. Längst fram på gomplattan, är det fastsatt en liten tråd, så att man ska kunna dra ut den. Om man inte har några tänder än, som Max, så sitter den bara upptryckt mot gommen och då kan den sitta lite dåligt. Det blir bättre då man sedan fått tänder och då kan fästa den bättre. 

Det finns förstås andra funktioner man också kan ha med gomplattan, det beror lite, på vad man vill träna. Senare, då Max blir äldre, kan han behöva en gomplatta för att just stimulera något ljud, som han kan ha svårt med. Då kan man forma en gomplatta, som stimulerar just detta.

Så tandläkaren frågar om vi känner oss motiverade till att träna med en gomplatta. För det blir ju upp till oss föräldrar att sköta detta. Så det svarar jag ja på. Det känns ju som en viktig sak, om det kan förbättra både bettet samt även munmotoriken. Så när det är bestämt, gör tandsköterskan färdig en kletig massa, som man sätter i en form, som sedan ska användas för att gjutas i Max munhåla. Tandläkaren berättar att det här brukar barnen inte tycka om. Man måste hålla fast formen med massan i munnen under en minut, så hon säger att han nog kommer att skrika. Så att vi inte blir förskräkta. Så hon säger att jag får hålla hans händer, mormor får hålla han ben och tandsköterskan hans huvud. Sedan sätter hon in formen och håller den upptryckt i överkäken i en minut. Max klarar det väldigt bra. Det är bara i slutet han blir less och börjar skrika litegrann. Men det blev en fin avgjutning. Max fick högsta betyg av tandläkaren och sköterskan. De har aldrig varit med om någon 1 åring, som varit så duktig, så det var väl bra :-)

Nu kommer den här avgjutningen fara till en tandtekniker som gör själva gomplattan. Så vi ska få komma tillbaka i början av April för utprovning och då kommer även tandläkaren gå igenom användandet av den. Hon tycker även att vi kan vänta med logopedebesök, utifall vi skulle få en tid för återbesök, innan gomplattan är färdig, för det är logopeden som kommer sköta uppföljningarna med den.

Så det där var ju snabbt avklarat. eftersom han var så duktig, så ville tandsköterskan att han skulle få något, men alla små ”belöningsgrejor” de har, är ju för större barn. Så Max fick välja ut en ring och ge till storasyrran istället och så fick han en liten PIX bok som handlar om tänder (förstås). Ni ska tro att syrran blev glad i väntrummet av en ring. Hon tyckte det var bra gjort av Max, att han själv hade kunnat välja ut en ring till henne :-)

Efter detta var ju planerna TEKNIKENS HUS.
Så vi for dit och började direkt med att äta lunch. Sedan bestod dagen av en massa upplevelser och utforskande saker, speciellt för Fanny. Hon stortrivdes. Max hade även han mycket att titta på och inspektera. Han gillade väldigt mycket att utforska en glasstrut på nära håll, med hela ansiktet, då vi fikade. Det är första gången, han får prova slicka, direkt, från en strut. Det var populärt :-)
Innan vi skulle hem, så skulle det visas ett ”råttrace” där. Så det ville vi ju inte missa. Det var en kille som hade flygit upp hit från Södertälje, med sina 2 råttor för att visa hur de tävlar på en hinderbana. Så vi trängde in oss i en sal med läktare. Den blev helt smockfull! När vi väl satt oss, ganska högt upp och långt in, känner jag genast, hur Max börjar tråckla på sig i famnen och visar att han är lite trött. Så jag tänker just, bara han inte blir missnöjd, då vi sitter här!!!
Jojomänsan…..
När lamporna släcktes ner och råttorna gjorde entré och det blev allmänt skratt, då de gjorde något kul. Då börjar Max gråta! Inte kul direkt. Men mormor var en räddade ängel och krånglade sig förbi alla männsikor och tog med sig Max ut.
Råttracet var ingen succé direkt. Ingen av råttorna klarade banan, utan bara genade eller sprang därifrån. Ägaren skyllde lite på ”jetlag” eftersom råttorna flugit för första gången. Fast de var faktiskt ganska söta. Fanny vill förstås genast ha en råtta :-)

När vi kom ut från råttorna så hade Max somnat i vagnen. Så han var trött. Fanny ville förstås inte hem direkt. Så hon fick avsluta med sin favorit, att köra och styra radiostyrda båtar i vattnen. Sedan var vi nog möra hela bunten.
Så i natt sover vi nog gott (eller så inte alls :-)

Rivstart med mina barn….

Måndag den 25 Februari 2008

Första dagen på sportlovet
och det känns som min barn har kört slut på mig redan :-)
Nja, inte riktigt. Men det blev verkligen en rivstart på lovet. Det var ju så soligt och fint på morgonen, så redan 9.30 var vi påklädda och ute. Såg nämligen mörk himmel längre bort och de hade lovat snö, så det var ju bara att passa på, medan solen nu tittade fram. Så med 3 plusgrader intog vi gårdsplanen, redo för lite bus. Jag hade nämligen lovat Fanny att Max och jag skulle följa på en permiärtur i backen med madrassen…

..vi har nämligen en lämplig backe på tomten, uppifrån uthusen. Morfar var förbi på morgonen och skottade med traktorn, så nu var den jämn och fin. Så efter lite stånk och stön (man är ju inte så smidig, och speciellt inte i vintermundering) så kom man ner på madrassen, med Max i famnen. Sedan hoppade även Fanny på och så bar det av…..

…det går ju nästen, lite för fort, dessa hala madrasser, de glider så lätt. Men det gick bra, vi kom ner och Max hade först en liten allvarlig min i ansiktet, men sedan sken han upp. Så vi gjorde några åkningar. Men sen räckte det för min del. Det blir lite jobbigt att ta sig upp och ner från madrassen med min stela kropp. Men Fanny är duktig och kan bära och hålla Max då jag behöver hjälp. Sedan fick Max somna i vagnen en stund och Fanny fortsatte med att åka skidor. Men vädret ändrades ganska snabbt. Det blev mulet och började blåsa. Så efter nån timme ute, gick vi in för lunch. Sedan har dagen bestått i diverse lekar och spel inomhus. Vi har lekt allt från ”1-2-3 rött ljus” till att lägga pussel. Så nu är mamsen trött!

Imorse ringde de från Specialisttandvården i Luleå. Jag har ringt dit och tryckt på lite om bedömningen av Max gomplatta, eftersom den beräknade väntetiden inte skulle vara förrän till sommaren. Så jag bad dem sätta upp oss på listan med återbud. Så nu ringde de och frågade om vi kan komma imorgon. Så det kunde ju inte bli mycket mer passande, för vi hade redan planerat fara med mormor och morfar till Teknikens Hus i Luleå imorgon, så det blev ju kanon. Så det blir intressant att höra vad de säger om Max och hur de bedömmer hans behov.

Max har snorat på idag, men en aning bättre tycker jag. Natten blev jättebra. Han åt bara en gång och sov resten av natten. Man blir genast bortskämd och vill ha mera :-)
Nu ska jag försöka gulla i säng min dotter snart. Max sover redan. Själv är jag jättetrött, men Fanny tycker ju förstås att hon får vara uppe hur länge som helst, då hon har lov. Så få se när vi kommer i säng….