Etikettarkiv: Downs syndom

Bloggen fick lite nytt utseende….

Publicerat den av

Måndag den 5 januari 2009

…på första sidan.
Känns alltid lite fräscht att göra nytt och jag som är en person som gillar variation, har svårt att ha samma allt för länge. Sedan är det ju så kul att leka med bilderna på ett eller annat sätt.

Bilden längst upp är tagen på ”Varjisån” uppe i Idafors där mina föräldrar har stuga. Bara att se bilden, längtar man till vårvintern och påsk, som vi brukar spendera där uppe. Men på grund av dåligt väder och att Max varit liten, så har det inte blivit på några år. Få se om det kan bli av i år…..

Idag fick IKEA inget besök av mig.
Men jag fick skicka en liten inköpslista med ”gänget” som for dit imorse. Ja, nog hade man hellre strosat runt där, än förbrukat näsdukar här hemma.

Nu ska jag och Max gå och titta på en DVD med teckensånger. Storasyster har inte vaknat än. Lutar väl åt en dag framför ”TVburken” igen…..

Tecken som stöd…

Publicerat den av

Söndag den 4 Januari 2009

Klockan närmar sig midnatt.
Går dåligt att sova då näsan rinner hela tiden. Så därför ligger jag med datorn i sängen. Lika bra att skriva.

Har nu gjort färdigt sidan om att använda tecken som stöd. Ni ser den i högerspalten. Tar gärna emot ris och ros och meddela gärna om något har blivit alldeles galet =)

Apropå tecken som stöd, så måste jag berätta en sak som hände igår kväll.
Pappsen och barnen var iväg på en ”hälsa på tripp” till mormor och morfar. Jag låg hemma i soffan. När de sedan kommer hem så kommer Max hoppande på rumpan från hallen in till vardagsrummet. Han kommer fram till soffan och ställer sig själv (!!) sedan sträcker han upp armarna och vill komma upp. Så han sätter sig på min mage.

Jag tecknar då till honom ”åka” ”bil” och frågar om de har varit ut och åkt i bilen. Han skiner upp och tecknar då till mig först ”mormor” och sedan ”morfar”. Efter det tecknar han direkt ”äta” och ” glass”. Så lite paff frågar jag om han har ätit glass hos mormor och morfar och hela hans ansiktet lyser upp som en sol. Jag kollade så det stämde med pappsen, och det gjorde det! Vicken unge, va! Jag blir så otroligt stolt och glad.

Det är då man förstår så bra tecken som stöd verkligen är. Fast Max bara är 1 år och 10 månader så går det att kommunicera litegrann trots att han inte pratar. Det märks oxå på honom att han blir så glad då man förstår vad han menar.

Strykande åtgång på näsdukar….

Publicerat den av

Söndag den 4 Januari 2009

Kallt ute. Snoret rinner.
Bara varit inomhus hela dagen. Fortfarande krasslig. Bara snyta och snyta sig. Ingen höjdardag alltså. Trist.

Övriga familjen har varit på en liten hälsa på sväng. Själv har jag legat och vilat. Har försökt hela dan att lada batterier och hämta krafter för en eventuell IKEA tripp imorgon. Men det lutar nog starkt åt att jag får stanna hemma. Det känns inget vidare i kroppen just nu.

Max fortsätter att träna uppstigning till stående vid soffan.
Det går nu bra de flesta gångerna, alldeles på egen hand. Men jag är rädd att det nog snart blir en vurpa. Han har nämligen börjat lyfta upp ena benet då han står, i ett försök att få upp det på soffan och klättra upp. Men träning ger ju färdighet =)

maxiram-copyJag fick ju en ny igitalkamera i julklapp, men på grund av alla sjukliga turer här hemma, har man ju inte hunnit använda den så mycket.

Men jag försöker ta lite bilder då och då med den
för att lära sig och det blir Max som oftast blir ”foto-offret” =)

På den här bilden försöker han nog pressa fram ett charmigt  leende som även visar att det börjar bli mycket  gaddar i munnen. Jag tycker det var en gullig bild =)

Max leker nästan heller med bunkar, flaskor och slevar i köket, än med leksaker. Han älskar sitta och banka på plastskålar, röra med visp och rulla tomma coca-cola falskor på golvet. Han älskar sitta och flytta över saker från en låda till en annan och sortera. Han är väligt lik sin storasyster i detta, hon var likadan.

Imorse lekte han med kaviartuben och med messsmörstuben på köksbordet och de var förstås bilar. Han ”körde” dem fram och tillbaka på bordet med brummande ljud medan vi övriga åt frukost. Så det är inte brist på fantasi =)

De verkar bara gå runt…..

Publicerat den av

Lördag den 3 Januari 2009

…och stanna inom dessa fyra väggar.
Ja, alltså bacillerna.  För nu är det min tur…igen. Dunderförkyld igen och har feber. Usch, så less man blir. Det känns som det var evigheter sedan vi var friska här nu. Ingenting blir det ordning på, känns det som.

Men vad ska man göra. Bara gilla läget. Hoppas nu bara att det är snabbvariant och att ingen efter mig ska drabbas igen. Nu på sen eftermiddag har Jonas och barnen farit iväg och handlat lite lördagsgodis och skulle eventuellt fara och hälsa på någon. Jag ligger i soffan i vardagsrummet och glor på TV.

Nu hoppas jag att jag får en kurerdag imorgon och kan följa till IKEA på måndag. Tråkigt om det inte går =(