Fredag den 31 Oktober 2008
Ja, då var det gjort.
Nu har vi varit på hjärtkollen på Sunderbyns sjukhus. Max fick först väga och mäta sig. Sedan fick han ta ett EKG på hjärtat av en sköterska. Storasyster fick försöka hålla honom sysselsatt med en lektavla, så att han inte skulle dra ut några sladdar. Så det gick ganska bra.
Sedan var det dags för ultraljudet. Både hjärtspecialisten och hjärtläkaren från Sunderbyn var med på undersökningen. Max var väl lite skeptisk till att ligga ner och ha en makapär som far över hjärtat och framförallt att jag måste hålla fast händerna. Men han var riktigt duktig på att ligga still.
De tyckte att det såg ungefär ut som tidigare med hjärtat. Han har fortfarande ett läckage i en segelkalaff inne i hjärtat. De bedömmer att läckaget är litet till måttligt. Det är okej så länge det håller sig så här, men om läckaget skulle öka så kanske han är i behov av ytterligare en hjärtoperation längre fram. Så han vill titta på honom om 6 månader igen.
De frågade om vi upplever något problem eller så. Vi tog upp detta om bökiga nätter och frågade om det kan på något sätt ha och göra med hjärtat. Vi fick svar att det iallafall inte beror på att han syresätter sig sämre på nätterna, som vi funderat över. De tyckte bara att vi skulle hålla koll, om han skulle börja bli anfådd och få svettningar, då ska vi höra av oss.
Vi frågade även om den borttagna klaffen upp till lungpulsådern, om det kan bli aktuellt längre fram med att man måste sätta dit någon ny klaff. Det är förstås svårt att svara på. Men hjärtläkaren sa att om så är fallet om kanske 10 år så är det säkert en mycket liten åtgärd då, inget som kräver en hel operation.
Efter undersökningen blev det en fika på sjukhuset innan hemgång. Max slocknade i bilen och sover än här hemma, så han lär vakna hungrig om en liten stund, kan jag tro.
Ett nytt liv... 
Vad skönt att det gick bra. L har ett litet läckage som inte gar änddrat sig något. Nu behöver vi inte gå på kontroller mer än vart 3:e år.
Vad härligt då det verkar vara stabilt för L! Jag hoppas att Max läckage inte ändrar sig något heller. Skulle verkligen vilja slippa göra en hjärtoperation till. Vi får börja med att ta 6 månader i stöten nu med hjärtkontroller och hoppas att de kan föränge avståndet mellan kontrollerna sedan =)
/ Anna
Hej!
Vilma har varit på sin koll i dag, o hennes förträngning har börjat växa…suck. Det kändes inget roligt. Å då är det inte frågan OM det blir op… utan när. 6 månader? 5 år? Ingen som vet Å så är det ju den där bortopererade klaffen (men DEN blir LÄÄÄÄNGRE fram i så fall). Nä, jag tyckte att det kändes tungt idag. Men det är bara att bita ihop…Vilma mår ju bra nu. Å som sagt var, det kan ju dröja, så jag ska försöka att inte tänka på det så mycket.
Kram Annica
Hej Annica!
Jag skickar dig en stor kram. Så tråkigt besked ni fick. Jag känner att det är väl antagligen det som kommer vänta oss oxå längre fram, då våra barn har samma hjärtfel. Jobbigt med ovissheten när man inte vet när.
Du vet att jag finns här om du behöver surra av dig lite. Det bästa är nog som sagt att ta en dag i sänder och inte tänka så mycket på det.
Krama om Vilma från oss.
/ Anna