Just nu har vi äntligen fått en grävmaskin på gården
så vi sedan kan få ner kulvert för värme och vatten.

Titta fönster…..

Max har förstås suttit och tittat i fönstret….

…här lastas grävmaskinen av den stora lastbilen.

Locka i säng…..

Lite svårare att locka i säng ikväll förstås.
När jag sa till slut att vi skulle gå och sova för
att orka upp till dagis imorgon så tittar Max
på mig……

Han frågar:
”köra mammas bil?”
”ja, det ska vi” svarade jag.
”nej” svarade Max.
”åka grävmaskin dagis” säger han då med världens
förväntansfulla min. Hela han lyser och väntar förstås på
ett positivt svar.
”men inte går det åka i den till dagis” säger jag.
”jooo” svarar Max och ser på mig med bedjande ögon.
Jag försöker förklara att man inte kan åka i den på vägen,
utan att den måste åka på lastbilen och att han bara gräver
här ikväll.
”joo..ooo” fortsätter Max och blir förstås besviken och
sätter armarna i kors på bröstet, så där bestämt. Jättesöt ;)
”nej, det går inte förstår du” svarade jag.
”jo” svarade Max och försöker vara bestämd, fast han inte
rikigt klarar av det, utan leendet vill komma fram.

Efter några vänder med ”jo” och ”nej” som vi gör med lite
bus och skratt, så blir han tyst ett långt tag och jag ser hur han
funderar och sedan säger han med världens SUCK:

”jaha, mammas bil” och så går han i badrummet för att
ta på sig pyjamas. Det var bara gilla läget, det blir mammas
skruttbil till dagis imorgon oxå, tänkte han nog =)

Det var roligt att se så många miner och ansiktsuttryck på
en gång. Han pendla mellan glad, fascinerad, förväntansfull,
till besvikelse och uppgivenhet på bara några minuter.
Jag önskar jag hade haft en videokamera påslagen.