Igår var det regn och åter regn här. Så då tänkte vi
(+ säkert hundratals flera) att det var en bra dag för ett
lekland. För då vi kom oss till Leos lekland i Luleå så insåg
vi att många förstås hade tänkt lika som oss. Nämligen
massor med barn och familjer =)

Barnen hade jätteskoj….

…och Max klarade ganska bra att ta sig fram för egen maskin.
Fick lite hjälp av pappsen på vissa bitar i det stora klätterhuset.
Sedan kunde han få lite handräckning av storasyrran vissa bitar.

I det ”lilla klätterlandet” blev han ganska fort varm i kläderna
och klättrade, kröp och åkte rutschkana själv, om och om igen.
Mäkta stolt att han klarade det själv =)

De var alldeles svettiga efter allt bus

Älgen Leo…..

Eller egentligen är ju ”Leo” en stort lejon
som kommer ut och hälsar på barnen på
leklandet. Men Max ville inte att det skulle
var ett lejon, utan en älg.
Han var väldigt envis på det, så det blev älgen Leo =)

Lite tufft för mamsen med ”fibron”…..

Efterdyningarna av besöket på leklandet blev inte så kul för
mig. Jag kände redan då vi var där, att det blev jobbigt. Då
framförallt, då det springar barn och folk överallt hela tiden,
jag känner att mina ögon hänger inte med. Eller så regesterar
de kanske för mycket, för jag känner av yrsel och att det blir
konstigt då jag ska röra ögonen. Dessutom var ljudnivån där,
väldigt hög hela tiden. Så även om vi inte var där en massa
timmar, så kände jag mig totalt slut.

Dessutom spädde jag nog på min yrsel, genom att efteråt gå
in på leksaksaffär, för att leta presenter och att stå där med
hyllmeter av färgglada leksaker på rad och man ska titta upp
och ner och försöka urskilja vad de har för funktioner, gjorde
nog att kroppen fick nog.

På leksaksaffären hittade dock Max denna racerbil….

…som han nog gärna hade tagit med sig hem,
om han hade fått =)

Huvva natt……

Så i natt blev det en sån där huvva- natt som jag helst vill
förtränga så fort jag bara kan. Säkert så har nog även väderleken
spelat in, då vi haft busväder med regn och blåst samt åska.

Så denna dag har varit lugna gatan med lite soffläge och allmänt vila.
Värken har inte varit skoj och bara gå en liten bit, har känts som en
kraftansträngning. Gjorde även en riktig kraftanträngning och for och
handlade på kvällskvisten och det kändes lite som ett maraton.

Höst-ångest….

…är någon som jag har litegrann just nu. Bara av att almanackan
slog över till Augusti, så får jag lite panik. Pappsen sista dagar på
semestern. Luften känns lite mer kylig och man har fått börja tända
lampor på kvällarna. Jag känner ju även direkt vad vädret och den 
lite kallare tempen gör för kroppen. Ångest!!

Men jag vet att jag kan ha lite ångest ett tag och sedan försöker jag
hitta det postitiva med hösten, såsom att det blir mysigt att tända
lampor och ljus. Det blir mer rutiner igen och man får pyssla på
inomhus. Kroppen kommer ju även vänja sig sedan att det blir
svalare och jag får anpassa mig och klä på mig mera. Men det är
just nu då det är väderomslag som det är värst.

Men nu verkar ju värmen har kommit tillbaka idag =))))
De har ju lovat fint väder i helgen, så det låter ju toppen!
Skulle vara skönt om vädret kunde vara stabilt ett tag.
Så än så länge intalar jag mig att vi har SOMMAR fortfarande
och att vi ska njuta in i det sista !!!

Nu blir det maximal dopning innan sänggående och så
en lång, skön och yrsel/värk – fri natt, hade jag tänkt ;)