Härlig helg….

 

…fast egentligen så har
den varit kall, blåsig & riktigt
trist ur vädersynpunkt.

Men det har vi nästan struntat i
och varit ute i alla fall ;)

Mitten av Maj månad…

…och det finns snöfläckar kvar än (!!)
och isiga vinder, så det mer känts som
oktober månad. Brrrr…..

Just nu kliar det ju i fingrarna att få
börja påta på allvar utomhus, både
i rabatter och med annat skoj.
Så lite frustrerad blir man.

Lekstuga & Studsmatta….

Nu har vi då i allafall både
städat ut lekstugan och så
har studmattan kommit upp.

  
 
…så nu är barnens
”cafe”  igång igen i
lekstugan med alla
godsaker att leka med ;)

Så det var ju förstås
skoj få börja vara där
inne och leka igen
med saker, som man
inte lekt med sedan
förra sommaren ;)

Vi har en friggeboda som lekstuga,
så den är ganska stor och rymlig :)

Längtan efter studsmattan…

…har varit stor de senaste dagarna.
I lördags hade Max storasyster förhoppning
om att få upp den, men det blåste ju nästan storm
ute, så det blev det inte. Så då idag var hon
super-duper-sugen så då tog hon lillebror i handen
och så gick de tillsammans och bära fram alla ”rör”
som behövs, för att montera upp nätet….

…så de såg så söta ut då de hjälptes åt att bära
rören tillsammans, en efter en…

…eftersom vi måste anlägga lite gräsmattan där
studsmattan brukar stå, så hamnade den uppe
på höjden nu…

…jag tror att i år kommer den vara ännu ett snäpp
roligare och bättre för Max. I år så ser man ju rent
hoppen han gör ;) …och de var länge och hoppade
på studsmattan idag ;)

Fikat & ätit ute….

Japp, vi har trotsat vädret och nästan
varit ute hela dagar i helgen.
Fast igår var det i kyligaste laget då vi
satt på altanen och hade grillat burgare
och det börjar regna/hagla precis.
Brrr….

Idag har det varit lite bättre väder
med solglimtar, men fortfarande lite
blåsigt….

…så därför välklädda barn. Här sitter Max &
fikar med kompisen Agnes ;)

I morse gick vi nog ut kring 9.30 och
gick in vid 17.00 och då har Max varit
ute hela dagen förutom kisspaus. För vi
har både fikat och ätit ute.
Kanske som sagt i tidigare laget, på
grund av väderleken, men oj så HÄRLIGT!
Nu längtar man ju bara tills värmen kommer
oxå, så man kan njuta för fullt!

Mekning på hög niva….

Nästa helg är det Rallycross premiär
för Max pappa, så i helgen har det
varit full  verksamhet i garaget,
vilket medför mycket folk oxå.

Idag blev det första start av
rallycrossbilen till Max stora
förtjusning ;)

När det var på G att ta ut
bilen så stod Max redo och
väntade. Hoppade i stort sett
jämnfota i vattenpölen av
spänning ;)

Stod sedan och kollade vid ”skijhågan”
och kollade då pappsen provkörde på vägen…

…ja ni ser ju den lyckliga minen ;)

…och lyckligare skulle han bli, då
pappsen frågar om han vill sitta i
knäet och åka i bilen. Max formligen
flyger fram till bilen…

Ja, oj vad han har längtat på detta moment.
Han har surrat om detta i veckor redan ;)

 

…nöjd grabb som fick avsluta dagen ute med detta.

Skitig grabb….

Efter en hel dag utaomhus idag
så var det en skitig liten kille som
fick slänga sig duschen….


…skitig & en busig grabb
som ville spexa till det
på korten ;)

Även gode så trött
i ögonen efter en dag
full av aktiviteter och frisk luft.

Härlig helg…

…är till ända.
Återstår väl och se hur min natt blir,
känns inte så lovande just nu. Snurrar
för fullt då jag sluter ögonen :( och värken
börjar tillta.

Såklart blir det lite för mycket
av det goda, då det är mycket som händer
och så. Men om man fokuserar på allt trevligt
vi har gjort och busat med, så känns det ju
lättare att ta nattens bakslag, som nog snarare
är ett faktum, om jag ska basera det på min
kännedom sedan tidigare ;)

Sånna mail gör mig glad….

 

Idag fick jag ett mail
som gjorde mig så glad.

Det var en mamma till en
liten flicka med Downs Syndrom
som nu hunnit bli 3 månader gammal.

Tidigare kontakt….

Vi har haft lite tidigare kontakt
då mamman mailat mig tidigare då de
nyss fått sin lilla tös och tillvaron var lite
”upp & ner” och frågorna var många.

Det värmer….

Mamman skrev idag:

Här går dagarna snabbt och illa 
tösen blir snart 3 månader och jag
känner att  jag har dig…… att tacka för så mycke.
Tack vare din blogg och att du svarade på alla
mina frågor så har jag läget under kontroll.”

Vår lilla tös är ett litet charmtroll och livet
skulle inte vara desamma utan henne.”

Vi var och hälsade på en familj
i veckan. Dom har en tjej med det lilla extra .
Dom tyckte att vi landat bra med vårt nya liv
och jag kan bara hålla med dom. Sa att det var
mycke på grund av din blogg och att du har
en posetiv inställning som smittar av.
Så tusen tack för att du finns.”

Det värmer….

…oj vad ett sånt värmer en.
Så härligt att man kan få en annan
person att tycka så. Då känns det som
meningsfullt med bloggen, där jag skriver
helt utifrån hur jag upplever det med att
ha en son som har Downs syndrom.
Jag tänker nog nästan dagligen,
att vi är så lyckligt lottande som har Max.
Han ger så mycket mer mening till vårt liv
och ger oss en helt ny syn på livet och alla
runt omkring oxå för den delen och hur
man värdesätter den till fullo.

Jag är så glad då allt detta positiva
kan komma fram mellan raderna
då jag skriver.

Snack med tjejer i baksätet….

 

Tidigare ikväll då vi körde
Max storasyster och en kompis
på klassfest, så sitter Max där
i baksätet med dem.

När vi hämtat upp kompisen så
börjar ju förstås tjejerna att surra
sinsemellan.

Men då säger Max helt så där
klockrent med tydligt tal:
”…prata inte! …..prata med mig
han ville ju förstås vara med i snacket ;)
Så när tjejerna blir tysta så säger han direkt:
”..hur mår ni idag?”
som en inledande konversation. Det lät nästan
som en liten casanova som satt där och skulle
börja flörta ;))

Tjejerna var så söta att de svarade honom
och fortsatte prata med honom.

Hihi…det lät ju bara så sött!

Blombud….

 

…idag på eftermiddagen, när jag ligger
i den vikbara fotöljen i vardagsrummet och
slumrar, då orken tog alldels slut efter dagens
rant med Max och läkarbesök. Då ringer
telefonen och det är en blomsterhandel.
Hon säger att hon ska komma med
blombud till mig (!!)

Jag känner mig lite vimmelkantig
efter slumrat och frågar:
”…är det verkligen till mig?”
(är väldigt skeptisk, har nog
aldrig fått ett blombud tidigare ;)
”…jodå det stämmer” säger hon och skrattar
lite, hon tycker nog det är lite skoj att jag
blev så överraskad ;)

Blombudet kom…

…och den här otroligt
fina buketten står nu
på köksbordet i köket….



..ja men alltså så himla
fin bukett, riktigt färgglad
och härlig, som genast gjorde underverk på humöret  och som lyser upp i köket ;)

Omtänksam….

När jag sedan läser på kortet
så blir jag så rörd…..

…för den mest omtänksamma person
som jag känner, har gjort sig mödan att
skicka oss en bukett…

….för att önska oss friska!!
Hur gulligt är inte väl det !! Blir så rörd att tårarna lätt
skulle kunna börja trilla. Jag är oerhört glad och tacksam
att jag har henne som vän.

Tusen miljoners tack,
det värmer oerhört mycket!