”mej banman”……

 

Ja, så sa Max FLERA gånger på morgonen
innan vi for till dagis.  ”Banman” är förstås ”Batman” ……..

 

Idag skulle de ju nämligen ha maskerad på dagis och farmor
hitta denna batman kostym i veckan. Det blir premiär för Max att
ha en maskeraddräkt tidigare har han bara klätt ut sig i kläder hemmavid.

Den var väldigt precis i storlek, då Max har blöja
och en liten putmage =) Men det gick!

Max kände sig väldigt busig i den, då han
fick på sig capen med de spännande ögonen
och öronen =)

…samt väldigt tuff , för han skulle då
skrämma mamsen =)

Inget mirakel…..

 

Idag har Max fått vara hos mormor och morfar
efter dagis, då jag själv skulle på läkarbesök.
Vi blev bjudna på middag där. Mums!  :)))

Lite skoj var det då vi till efterrätt fick
chokladtoppar, alltså bredare nertill och smalnade
upp mot toppen. Max älskar allt som har choklad i sig.
Så han började äta snabbt. Men oj så skoj, då han skulle
sätta ner chokladtoppen, igen på bordet, för han hade
ju bitit av på ena sidan och nu kunde den ju inte stå
längre, men Max var så envis, at den skulle ju STÅ,
så han kämpade och kämpande och ställde upp kakan
och den i sin tur ramlade. Gång efter gång.
Ja, oj vad vi skrattade allihopa.
Till slut löste han det, med att äta upp den istället :)

Busig bild…..

Idag var det så söt & busig bild på Max
i idagboken…..

…han hade tydligen klättrat i träd på dagis
och visst ser han superbusig ut ?! :)

Inget mirakel….

…eller någon mirakelkur, fick jag med mig på mitt
eget läkarbesök idag. Men det var väl ganska väntat.
Jag kan ändå tycka att det är otroligt, jag har varit
sjuk i 8 år och under denna tid har det forskats
mycket i fibromyalgi men inte har de kommit fram
till något som riktigt hjälper än. Många andra kroniska
sjukdomar, har ju då ialla fall någon sorts medicin som
kan lindra och kanske till och med göra dem i stort sett friska.
Själv får man bara proppa i sig värktabletter i maxdos.

Utförsäkrad i april….

Sedan hör jag till dem som kommer bli utförsäkrad i april.
De ringde från försäkringskassan och frågade om jag kan
arbetsträna 2 timmar /dag. Så jag sa som det var:
jo, visst kan jag nog komma första dagen och eventuellt
andra dagen, men sedan kommer
jag vara helt liggande
och får världens bakslag
”.
Så då konstaterade hon…att det kunde jag ju inte.

Då har jag möjlighet att göra ansökan om fortsatt sjukskrivning,
men det är ju inte alls säkert att den blir förlängd (som ni vet
efter alla beslut inom politiken) och får jag inte förlängt, så ska
jag då infinna mig på arbetsförmedlingen och göra upp en plan
där, trots att jag inte orkar jobba och att ingen kommer att vilja
ha mig. Tydligen ska det räcka att jag bara orkar infinna mig
2 ggr/vecka på arbetsförmedlingen, om det är bara det jag orkar
och klarar jag då inte, det som de har tänkt, så har jag efter 3
månader möjlighet att komma tillbaka till försäkringskassan
och göra en ny ansökan om sjukskrivning.

Ja, vad säger man? Det är bara gilla läget och se.
Jag ska då få komma tillbaka till min läkare i november och så
ska vi gemensamt skriva en ansökan till försäkringskassan om
fortsatt sjukskrivning. Min läkare betona just idag att det jag har
är en kronsik sjukdom och inget som kommer ”gå över”. Han
försöker få mig att förstå att jag kanske inte blir så mycket bättre
än det här. Det vet jag ju förstås redan, men man vill ju ändå slå lite
av dövörat till. Jag har ändå det där hoppet om att bli bättre
framöver. Jag kan absolut inte tänka mig att, jag aldrig mer ska jobba.
Det finns inte. Även om det inte går nu, så har jag ändå framtidstro.
Det finns ju ändå så mycket under ”skalet ”mitt, som jag skulle
vilja förverkliga i livet. Så någongång, ska jag banne mig oxå
klara det !

Jag hoppas dock att denna ansökan ska räcka, så man kan slipper
de andra turerna till arbetsförmedlingen, som bara kommer bli
att jag återkommer till försäkringskassan efter 3 månader.
Det känns skönt att ha en läkare som jag har haft i flera år och som
jag känner förtroende för och som känner mig. Det är tryggt.

Kompis med myror….

 

Jaha, då var snart tisdagen över.
Max har precis lagt sig att sova. Innan dess så var det en
hjälpsam kille. Han är nämligen så snäll och hjälper mig att
hänga upp tvätt. Han langar ut den färdiga tvätten från
tvättmaskinen och ger till mig, så slipper jag böja mig ner.
För det är något som min fibro-kropp inte gillar. Egentligen
skulle man ju ha tvättmaskinen högt, i bra arbetshöjd, men
det är svårt att få till, tyvärr. Men så länge jag har en sån
duktig hjälpreda, går det ju superbra =)

Lite färdigheter….

Måste berätta att Max har tagit ett litet hopp i den motoriska
utvecklingen. Nu har han som fått kläm ordentligt på att springa
och det lättar nog, i allafall, ett par centimeter, från golvet, då han
ska visa att han kan hoppa =)

Dessutom är han fasligt duktig på att säga ”nej” just nu !!!
Det är ”nej” åt precis allt! Det är det första han svarar just nu.
Både charmigt men lite påfrestande oxå. Det hör väl till hans
3 – års trots just nu. Lite skoj, är ju dock då man ska testa honom.
vi säger kanske ” ska du sova?” han svarar ”nej”. Då frågar man
ska du vara vaken?” och på rutin svarar han först ”nej”, men
avvaktar man några sekunder, så ändrar han sig, då han tänkt
till, på vad det är han säger nej till =)

Legat i myrstack….

På dagis idag har de varit till skogen.
De passerar då alltid en stor myrstack
efter stigen och där kollar de om de är
flitiga. Idag hade tydligen Max lagt sig
i myrstacken och var inte alls bekymrad,
desto värre var det för Max resurs Ingela,
som inte tyckte det var så trevligt att
borsta bort myrorna =)

Föräldramöte….

Igår var jag iväg på föräldramöte på dagis. Alltid trevligt
träffa de andra försäldrarna och få ett ansikte på nya, som
man inte träffat. Sedan är det alltid roligt att se bildspel på
barnen och hur deras dag på dagis ser ut.

Nu speglar vi oss….

Farmor har varit här hela dagen och nu kan man spegla
sig i alla fönster på bottenvåningen. Vi skickar en stor kram
som tack för detta…..

Kroppen min……

..är inte på något trevligt humör. Värken har börjat gnaga så
mycket nu ikväll igen. Dessutom har dagen varit yrslig.  När
jag var ut en kort sväng på promenad så kändes det lite som
man gick på ”lyran”. Tur man har stavarna som stöd.

Nätterna har varit jobbiga nu länge och det tar på krafter
och humöret, känner jag. Jag orkar inte mycket. Det blir
i stort sett att vila och försöka sova och göra så lite som
möjligt, medan barnen är på skola och dagis, så man har
lite ork igen, då de kommer hem. Idag kändes det som en
kraftansträngning att laga plättar till middag, sedan blev
det soffan igen.

Jag ska snart till läkaren igen. Varje gång, hoppas jag på
något mirakelmedel som ska komma och ta bort den här
sjukdomen. Eller i alla fall lindra den. Nej, nog med klagan,
bara bita ihop och hitta det positiva i stunden.

Nu blir det ju nämligen mys i soffan med dottern och idol.
Sedan klockan 21 är det ju fortsättningen på glada hudik
på SVT. Missa inte det!

Borrning….

 

Ja, nu är gården full med diverse maskiner och stora
fordon. Igår på börjades det borrning efter jordvärme
och vi gör sedan ”2 flugor på smällen” och även borrar
för vatten.

Intresserad liten herre….

Igår var Max väldigt intresserad av den stora borrmaskinen.
Trots att det spöregnade så ville han ut och kika…..

 

…så iförd regnkläder kollade
han intresserat.

Dagisdagar….

Nu har det varit några dagisdagar
och det är så roligt att läsa i idagboken
varje dag , vad de haft för sig. Men roligast är nog, att Max är nu så intresserad  att få visa varje dag. Så fort vi kommer innanför dörren hemma så säger han ”i-boken” och vill att vi ska titta =)

Vi har däremot en liten retsam kille just nu, som är inne i någon form av 3-års trots kanske?! Både hemma och på dagis. Kan vara lite påfrestande i längden, så vi kan väl bara hoppas att det är snabbt övergående =)

Andra planer….

Nu blir det inget mer dagis i veckan. Imorgon är det bad
med pappsen i habbens badgrupp och på fredag är det
länsträff i Sunderbyn för familjer som har barn med
Downs Syndrom. Så dit ska vi hela familjen.

Glada hudik…..

Såg ni dokumentären om ”Glada Hudik” igår?
Om inte, så kan ni se den här på SVT play:

http://svtplay.se/v/2155757/elvis_i_glada_hudik/del_1_av_4

Det var första av fyra delar. Det var SÅ UNDERBART att se.
Jag blev varm i hela kroppen. Jag skrattade och tårarna
rann om vartannat. Vilka underbara människor som säger
precis vad de tänker och verkligen lever för dagen. Sedan
är ju grundaren av Glada Hudiks teatern Pär Johansson, helt
otrolig. Vilket engagemang och snacka om rätt person på rätt
plats !! Jag önskar just nu att vi bodde närmare Hudiksvall =)