Varit risig….

 

Japp, nu blev det sånt där långt
uppehåll i uppdatering, men det
är för att jag varit sååååå risig i
kroppen och det utav en tripp
till IKEA ;)

Max blev ju sjuk förra helgen
och var hemma måndag och
sedan tisdag med sin pappa,
som oxå var krasslig.

Så då på tisdagen passande jag
på att få fara iväg på IKEA med
en underbar kompis, som varje år,
låter mig följa med henne på en tripp.

IKEA för mig…..

IKEA för mig är något speciellt.
Både att jag älskar sakerna och att besöka
varuhuset och bara gå där och strosa, är något
alldeles extra för mig ;)  Men säkert oxå extra
speciellt eftersom jag bara är dit en gång per år,
på grund av min sjukdom. Jag laddar ett helt år
och sparar oxå någon krona här & där, under
året, för att ha råd att kunna handla lite då jag är där.

IKEA för mig är ett maratonpass utan
dess like. Jag far dit med vetskapen att
jag kommer få lida efteråt. Mycket.

Men ändå…så är det ett sånt tillfälle
som jag inte vill vara utan. För WOW så trevligt,
Så skoj, så underbart roligt det är att vara där
och min kompis bidrar till det där lilla extra,
då hon verkligen tar sig tid och vi inte behöver
stressa oss fram. I love it!

Det är ca 17 mil dit från oss och tar
ca 2 timmar att ta sig dit i bil. Så lite
långt är det :/

Bara vara vaken…..

Så på eftermiddagen och kvällen efter
IKEA trippen, var det bara att slå sig ner i
fotöljen och vara helt utpumpad och det var ingen
idé att tro att det skulle gå att lägga sig den natten.

Jag kände redan uppe på IKEA att ögonen
snurrade som karusell när jag blundade i slutet
av dagen. Då vet jag redan då, att det inte kommer
funka att sova. Går ju på ganska kraftig doping då
jag är iväg så värsta värken håller man i schack. Men sedan
kommer ju domningarna i ben, armar, händer och läppar smygande.
Mjölksyran kokar i benen och pulsen hoppar ojämn.

Så det blev fåtölj läge i vardagsrummet och har
suttit där på nätterna, nu sedan jag var iväg. Har försökt
kika på TV och på allt vad som går på natten ;) Sedan har jag
slumrat till sittande, eftersom jag egentligen är helt knäckt.
Men när jag gör det, så då vaknar jag av kraftig yrsel och illamående.
Så jag har tyvärr fått ligga dubbelvikt över toalettstolen
flera gånger på grund av detta :(

1 2

…dessa dagar när värken gnagt och gjort ont,
har nackstödet och handledsstöden fått komma på plats
och gett stöd och värme och fått lindra litegrann.

Lite skojigt ….

Lite skojigt igår när Max kom hem
från förskolan, hemskjutsad av sin mormor
och morfar, så tycker han det är lite häftigt med mina skydd.
Han vill låna mina handledsstöd och leka typ någon ”karate lek”
och det ser väl ut som värsta coola handskarna, i hans ögon :)

Att man inte lär sig…..

För mig är det ju bara att ta det lugnt
om kroppen sedan ska hämta mig igen.
Efter gjort middag igår, så hann jag slockna
i soffan medan de andra åt klart.

Igår fyllde svärmor år och jag tänkte först
att jag kanske inte ska fara, jag vet ju hur
känslig kroppen är. Men så vill man, så gjorde det
ändå. Känns gode fint, då jag dopat mig i förväg och
då man sitter där en stund och fikar men oh goood, sedan då?

Fy, blev en gräslig kväll.
Mådde så sjukt illa, säkert av värken som
var så intensiv och nästan hela kroppen domnade bort.
Så det vara bara säga godnatt till gubben, då han gick och la sig
och stanna i fåtöljen en natt till.

Testade köra…..

Nu på morgonen idag så var jag först
tveksam , hur jag skulle göra med skjutsningen
med Max på förskolan, skulle jag även idag fråga om
skjuts. Men jag gjorde inte det.

Gahhhhhh…vad tror ni?
Jorå, nog har jag fått sota av det.
Yrseln blev värre igen.

Har ikväll varit ner och handlat
och fick hela familjen med och
hjälpa till, men skulle säkert ha mått bättre
av att stanna hemma. Men just då värken är jobbig,
är det skönt gå omkring, men helt utan någon belastning
eller så, så jag tänkte om jag tar det lugnt.
Men kroppen bara pyr just nu :(
Känns nästan som den ska explodera på något sätt,
vilket jag hoppas att den inte gör. Men känner oxå att
magen tar stryk nu av all medicin de senaste dagarna,
så bara proppa i sig medicin för det oxå då, medicn
för medicin , Blä!

Är IKEA värt det?

Så jag har väl fått flera
som frågat, är IKEA är värt det?
Om jag skulle få frågan medan man
ligger och spyr som värst av yrseln, eller
då värken är så fruktansvärd att man tror
man ska tuppa, då kanske man i ett svagt ögonblick
kunna säga, att det inte är värt det.

Men annars svarar jag:….ooooo JA.
För jag orkar verkligen inte fara på så mycket.
Jag är ganska begränsad. Jag får ett ganska osocialt liv,
då man inte orkar ranta och hälsa på. Det är så många
saker som jag ofta får ställa in, för att jag inte fixar det
(har även ett par IKEA resor som aldrig blivit av pga
för dåligt skick) så just få chansen att fara för en dag
så här, är guld värt. Speciellt då jag känner att det oxå är
just IKEA jag vill besöka, då känns allt värt det.

Å, vet ni……som idag, då jag börjat orka pilla
i sakerna som jag köpt från Ikea och börjat sortera
och placera ut dem , där de ska, dock med halskrage,
med magen i uppror och en molande jobbig värk…..
då känns det definitivt värt det, jag har nog bara gått
med ett smile på läpparna ;)

Tack….

Vill passa på att tacka alla goa
runt omkring mig som ställer upp
då jag mår riktigt dåligt med skjutsningar
och hämtningar och dylikt. Tack för att
ni finns ♥ …uppskattar även att vovven
anpassar sig och dessa dar nöjer sig med
att mysa med mig, tills barnen kommer
hem för bus ;)

Framöver….

Framöver hoppas jag det ska bli lite
trevligare inlägg på bloggen. Har som
vanligt en massa ideér för Max nu
framöver i både bus, träning som ska
pysslas ihop. Så jag längtar sätta igång
med det, men måste komma på någorlunda
rätt köl igen, innan det går att börja.

Vi ska säkert ranta på en del besök
framöver oxå, vad gäller Max. Det blir
träff med specialpedagog på förskola,
till ögonmottagningen igen, vi ska
besöka en särskola för att få en bild av
det och snart borde nog även det komma
kallelse till logopeden. Så hösten är här
och har börjat rulla igång…

åååååå, höll på att glömma,
lika bra att önska er alla en
riktigt trevlig helg!

annaskrift2 copy

Går på sparlåga….

 

Ja, tyvärr känns det som om jag
själv måste gå på sparlåga hela tiden
just nu, för att orken över huvudtaget
ska finnas till något.

Så lite panikartat känns det som när
halva sommaren snart har gått och jag
inte fått känna av någon ”effekt” som
jag brukar få göra under sommaren och
må bättre i sjukdomen.

Så himla trött….

Trots att nätterna är gode skapliga
och jag ändå får sovtimmar där, så känner jag
mig som en zoombie på dagarna. Slocknar
minst 1 ggr/dag på soffan helt knäckt.

Molvärken gör en väldigt trött oxå.
Den är så huvaligen jobbig att bära på
hela tiden, tar så mycket energi.

Så det som är värst är att man vill ju
så förbenat mycket nu när det är sommar,
massor av saker, men jag har inte orkat.
Hatar att gilla läget just nu, då kroppen är sååå
rastlös, så jag håller på att bli tokig. För samtidigt
som jag ligger i soffan eller sitter och tar det lungt, så
kokar kroppen av längtan att få göra något och helst
då något galet aktivt ;)

Så då vet ni läget, om ni tycker att bloggen
inte uppdateras så mycket just nu ;)

Tävlingen….

Kul att det är några som är med
tävlingen som jag har på denna sida >>
ska bli så roligt få dra en vinnare som får
användning av presentkortet på 2000 kr !!
Så om ni vill vara med är sista dagen den
14 Juli klockan 15.00, sedan drar Max en vinnare  ;)

annaskrift2 copy

Vill, vill, vill, men det går inte…

 

Frustrerande då det är så mycket
som jag egentligen vill, vill och åter
vill göra. Men jag känner att kroppen
är inte alls med noterna.

Det är inte heller bra då livet
runt omkring hela tiden ska gå just
i 180, med alla saker som finns överallt,
både alla måsten man vill kunna göra själv,
men även alla roliga saker som en sommaren
erbjuder och som man skulle vilja vara på.

För mig blir det just nu en inre stress och
vilket gör att min kropp bara blir sämre.
Bakslagen känns ordentligt.

Orkat nada i 2 dar….

Känns som jag bara orkat göra några
små kraftryck i 2 dagar, såsom att prioritera
att familjen får mat och det allra livsviktiga.
Har knappt varit utanför dörren på 2 dar.
Det är ju förstås min Fibromyalgi som inte
är så snäll med mig.

Gäller att  prioritera…..

Jag har ju ett liv med fibro som min
ständiga följeslagare sedan 11 år tillbaka.
Har sedan dess fått lov att planera och
prioritera bort väldigt mycket i mitt liv.

Känner mig lite som tjuren Ferdinand:
”…jag trivs bäst här, under korkeken bland
alla blommor” för jag mår som bäst på hemmaplan,
då jag knogar på i egen takt och hela tiden kan anpassa
hur mycket jag anstränger mig. Då kan jag må riktigt
skapligt och fungera bra.

Det jag saknar mycket, är att krafterna tar slut
så fort och jag har inte orken att få något tillbaka i form
av socialt utbyte. Det som är så viktigt.

Fast då & då försöker jag göra dessa undantag,
och prioritera det sociala livet, fast att jag vet
att bakslagen kommer.

Var ut på tjejmiddag….

Onsdag var jag nämligen ut på
tjejmiddag i stan med 10 andra tjejer
från byn. Helt underbart trevligt och
underbart gott var det. Kommer jag leva
gott på ett tag :)

Eller hur låter ”Rödingfilè på norrlandsvis på
en bädd av färskpotatis och underbar sås samt
efterrätt färska jordgubbar, med vaniljglass och
jordgubbsskum” ….mmmmm!!!

Fast jag kan ändå inte hjälpa att hela
tiden sitta och tänka på vilken fasad man
sitter där med. Eller inte bara där, utan var jag
än far, så visar man ju inte smärtan utåt, eller
hur värken moler hela tiden, eller hur man känner att
yrseln blir mer och mer påtaglig och jag får anpassa
huvudrörelserna. Utan jag sitter där med ett leende,
jag sitter där och är social, som jag längtat så efter.
Så jag ser nog väldigt ”normal” ut och ingen ser att man
har en sjukdom som inte syns utåt, för man man sitter ju
inte och pratar om den, om nu ingen direkt frågar rent ut.
Så det känns så dubbelt, så splittrat, för egentligen känns det
som om man låtsas vara någon annan än den man är.
Ja, svårt att förklarar, men något som jag får brottas med jämt.
För även om det vore bra för alla att veta hur man mår, så att
sjukdomen inte blir så osynlig, så kan jag ju samtidigt inte
sitta och klaga hela dagarna i ända, vem orkar höra på det?

Det är ju tur att det går ju dopa sig i förväg
och det håller värken i schack en tag, men
sedan ser inte samma personer en, dagarna efter,
som till exempel nu de 2 dagarna efter tjejmiddagen
som satt sina spår.

Vill, vill, vill…..

Jag älskar sommaren.
Jag skulle vilja ha sommar året runt.
Men jag inser oxå vilken stress den innebär
för mig just nu på sommaren. För jag känner
att jag har inte orken till allt jag vill.

Bara det nu att barnen är hemma
och har sommarlov, gör att man har svårt
att varva ner. Jag har svårt att vila. Det är
helt enkelt alltid något. Så när det är så, så känns
det så oerhört svårt att orka något utöver
och jag får dåligt samvete att jag inte orkar
för barnens skull.

Visst, jag skulle vilja spendera alla dagar på
stranden om det är bra väder, men det går inte.
Så alla tankar på sånt som jag inte fixar, gör att
jag får sån inre stress och blir lite sorgsen i
hjärtegropen min.

Försöker så gott jag kan…..

Men jag får helt enkelt försöka
så gott jag kan. Jag måste peppa mig själv
och jag är ju oerhört duktig på att anpassa mig
och visst jag kan underhålla barnen, fast jag är
sängliggande ibland. Men ni förstår kanske ändå
saknaden av ett normalt liv. Ett liv i rörelse, där man
aldrig behöver tänka på hur man mår dagen eller dagarna
efter. Ett sånt liv skulle jag oxå vilja ha ibland, särskilt på
sommaren. Men jag får försöka att inte påverkas för mycket
av andra, som är friska och som ångar på. Utan ta det i min
takt och prioritera det som känns viktigast för mig. Men fan
så svårt det är ibland.

Snart får ju även en pappa i familjen semester
och det känns skönt och då hoppas jag att vi kan
få ta det lite lugnt mellan alla tävlingar och bara
vara som en hel familj också. Inte bara känna stress
över allt vi borde göra. Det är ju nu på sommaren
man behöver få ladda batterierna tillsammans.
Vi har ju dessutom haft ett jobbigt år med mycket
sjukdomar på Max, som har varit riktigt tufft.

Barnen varit söta idag…..

Barnen har varit så söta idag.
De känner på sig hur mamsen har det ibland.
För idag fixade jag inte, att bara vila, jag behövde sova!
Men då satt sig först Max i sängen med mig och
mös en stund och så strök han mig. Sedan skötte
storasyster om lillebror och jag kunde däcka i sängen
ett par timmar. Sedan när jag kliver upp och ska
börja med middag, så är min underbar dotter så
gullig och säger:
”…mamma jag tänkte plocka ur diskmaskinen
först och sedan kan jag grädda plättar till middag
bara så där, utan att jag bett henne. Det är så fint
att jag fick lov blinka några extra gånger, så inte
tårarna skulle börja rinna utav tacksamhet & kärlek ♥

Ingen vidare laddning….

Ja, så det här blev ingen vidare laddning
inför makens SM tävling i Rallycross, då jag
fortfarande är vaken och där yrseln har gjort att jag inte
kan sova. Men då får jag försöka ta fram det lilla positiva
att värken har inte varit värst jobbig just nu, mest bara
molvärk i rygg och nacke. Så dessa 2 stillsamma dagar,
har då påverkat just värken i rätt riktning….

941923_10151458135987869_357871431_n kopiera

….men jag ska absolut iväg och se Rallycross.
För både min egen & Max skull, så vill jag iväg, fast jag
kanske egentligen borde stanna hemma. Men Max älskar
sin pappa och vill ju förstås se racerbilar ;) Jag älskar oxå
min gubbe och vill förstås visa mitt stöd på plats. Så jag
ser fram emot en fartfylld dag, även om den kanske går
lite trögt och jag vet att det antagligen sedan kommer något
surt efter. Men jag  får försöka hålla mig i depån mest och
bara prioritera något race uppe på läktarvallen och då
förhoppningsvis att det blir finalkörningar för gubben
och att Max får kliva upp på någon prispall med sin
pappa ;)

Ni får hålla tummarna!

annaskrift2 copy

Ska på politikerdebatt ikväll….

 

Vi kämpar för vår landsbygd
och vår skola och idag ska vi
och lyssna på detta…

 

byaforum kopiera

…så alla ni Pitebor med omnejd, kom och slut upp
för att Piteå ska ha en levande landsbygd och att
de inte ska få stänga ner en massa skolor i Piteå kommun!

Läget från soffan….

Max vändning har kommit idag :)
Så lycklig! Betydligt mindre feber idag
men hostar och snorar lite än. Men huvudsaken
det vände med höga febern :)

Idag  har det varit lite ombytta roller.
Max gode pigg och mamsen däckad.
Men det är av fibron och inget annat.
Så det har verkligen varit soffläge, förutom
att vi faktiskt var ut en snabbis och testade nya
vagnen till Max, då vovven Kalle behövde rastas.
Så den känns bra, återkommer med någon bild.

Laddat….

Nä, men som sagt, har då laddat hela
dagen för att orka iväg på denna debatt ikväll.
För jag vill verkligen höra vad de har att säga.
Ska bli intressant!

annaskrift2 copy