Luicadagen….

 

Luciadagen hade väl kunnat
få börja bättre kanske. Men jag
kände redan igår kväll föraningar
och de stämde.

Fibrokänningar….

Det har varit ganska mycket på
sistone och känner att man för varje dag
har byggt på värken, domningarna och
mjölksyran i kroppen.

Det går tyvärr inte hur länge som helst,
utan då rinner typ bägaren över och jag
måste verkligen ta det lungt.
Trist på denna dag….
Det är ju inget man kan styra över
och tyvärr inträffar det ibland på sånna
dar, som man inte vill att det ska bli på.
Luciadagen är väl en sån dag.

Luciatåg på förskolan….

Så jag fick vackert stanna hemma idag då
Max och pappsen for på luciafirande på
förskolan…

lusse2 kopiera

…här står Max redo innan han
skulle fara i sin tomtedräkt.

Pappsen tog några kort,
så jag skulle få se….

lusse4 kopiera

lusse5 kopiera

…här går Max i mitten och redan här så kanade
mössan ner för ögonen, den var tydligen lite för stor,
för jag skippade vanlig mössa under, då det inte
var jättekallt….

lusse6 kopiera

…men tydligen fick lillstackarn stå där framme
med en mössa som bara åkte ner ;)

lusse7 kopiera

….vår lille mysiga tomte, som sedan
kom hem till mig och sjöng sankta lucia
låten när han kom in genom dörren ;)
Bus i snön….

Så medan mamsen, typ inte gjort
någonting idag så kom Max mormor och
busade med honom ute i snön (lediga dag)
De hade superskoj, för nu har det kommit
mycket snö vill jag lova !! ;)

Morfar kom och skottade med traktorn
och det är ju alltid skoj att titta på ;)
Sedan hundvalpen Kalle som hoppar i snön
så hela ansiktet blir vitt och han gräver som
en liten grävling i snön, hi-hi!

Luciatåg nummer 2…..

Så nu medan övriga familjen
är på Max storasysters julfest med
luciatåg på skolan…

lusse11 kopiera  lusse9 kopiera
hann knäppa något kort innan de for

…. så får jag sitta här hemma och tycka lite synd
om mig själv som missar alla mysiga stunder idag.
Men det kommer alltid en nya dag och nya möjligheter
och förutsättningar.

Men nu ska jag ta mig en varm tekopp,
sätta mig under filten i vardagsrummet,
med Kalle i knäet och förhoppningsvis
se något på TV som går att glutta på, tills
de mina är hemma igen ♥

annaskrift2 copy

En sån där dag….

 

..då kroppen min inte mår bra.
En sån där dag då man helst bara
velat ligga under täcket.

En nytt bildspel om Fibromyalgi
som Fibromyalgiförbundet lagt ut
om hur det är att leva med
fibromyalgi…
.

.
…medan storasyrran fick ränna och
shoppa på stan idag så mös jag och Max
hemmavid och han var så gullig och låg
och strök mig på magen då vi skulle sova
middag, då han visste att jag var dålig där.
Omtänksam liten

Nu hoppas jag på sömn och att imorgon
är en ny dag med nya möjligheter.
Ska börja morgon med ett möte på Max
förskola tillsammans med förskolechefen
bland annat, så jag hoppas kroppen är med mig.
Nattinatt!

Galet trött….

 

Jag är så galet trött alltså.
Inte sovit på 2 nätter nu och kroppen
funkar inte riktigt, ni känner kanske
igen känslan, då man har sömnbrist.

Försökte lägga mig nu när Max gick
och la sig , men det bara kryper i kroppen
och värken är inte skoj den heller.
Värken är just nu som ett flipperspel och
far runt som, jag vet inte vad, inne i
kroppen.

Pö om pö…..

Måste som ta det lite pö om pö
när jag ska försöka sova igen då det
varit så här ett par dar. Måste som
vila stunder för att sedan gå upp
igen och sedan ligga längre och längre
stunder för som vänja kroppen igen,
japp, jag har en helknepig kropp  ;)

Ni tycker ju säkert det låter
helknasigt och det tycker jag med.
Efter 10 år med denna sjukdom så
förbryllar den mig ofta ännu idag,
eftersom den varierar hela tiden.

En dag är ju aldrig den andra lik
och den kan ju byta smärtposition
bara på 10 minuter, eller som vissa
dar sitta på samma ställe och nöta länge,
eller som idag då, då det känns som bara
sekunder, innan den letar sig vidare.

Nytt försök…

Ska göra nytt försök lägga mig nu.
Jag hoppas vi inte får oss en liten
krasslig liten man imorgon, för
han har hostat en del ikväll, hmmm.
Få se om Max kan bada imorgon.

Sedan är det väl bara antagligen
en tidsfråga innan vi har vattkoppor
oxå. För den florerar i byn aggressivt
och ingen av barnen har haft det än.
Så nu kommer man väl inspektera alla
prickar som dyker upp nogrannt ;)

 

 

Mår sämst….

 

Huvaligen!
Sedan jag insjuknade
i FIBROMYALGI för 10 år sedan,
har jag inte varit värkfri en enda dag
och har ju en hop av en massa andra
symtom som avlöser varann

Saknar….

Något som jag saknar väldigt
mycket är att jag inte på 10 år
har klarat köra bil längre sträckor,
vilket begränsar tillvaron mycket.
Speciellt då man oxå bor ute på landet.

Klarar dock köra sträckan till
förskolan oftast, men är jag minsta
osäker, lejer jag chaufför för att skjutsa
eller hämta Max.

Testat….

Idag var det åter dax för ”testet”,
att se om saker blivit till det bättre.
Paket behövdes hämtas på ICA i
Norrfjärden så jag tänkte att nu
passar det bra att testa och for
iväg med skruttbilen.

Kändes oroväckande i huvudet väl nere
på ICA och då skulle jag hem oxå. Jag
tog mig hem, med nöd och näppe, blicken
började fastna och yrseln började träda in,
kände mig ostadig på väg in i huset och sedan
var det bara lägga sig dubbelvikt över toa.

Blir nog ställa in allt planerat de närmsta dagarna.
Värken ökar, domningarna kommer i armar,
ben och läppar. Mjölksyran tar över för det
minsta lilla. Yrsel, illamående.

Så bara konstatera att Fibron styr
fortfarande över livet och gör det så
begränsat. Skit oxå! Alltid deppigt då man
åter får det konstaterat så här, den hårda vägen ;)

Söker inte medlidande på något sätt,
utan ville bara skriva och visa hur det är
att leva med FIBROMYALGI vissa dar,
för er som inte har en blekaste aning.

Jag kommer igen….

Bara gilla läget nu och typ inte göra
någonting, fast ligga och skriva i sängen
kan ju funka ;) Bara ladda batterier för att
orka ett bröllop i helgen. För det vill man
inte missa.

Återkommer med något riktigt skoj,
här på bloggen alldeles snart, något
kul för alla er läsare!!! Så kika in igen,
kanske rent ut, redan imorgon, så tror jag
ni kan bli intresserade ;)