Onsdag den 21 Oktober 2009

Vi håller oss fortfarande friska ”peppar-peppar”.
Tydligen har det börjat bli sjuka på dagis nu idag. Så få se när vi trillar dit. Känns inte längre som ”om” utan ”när”.

Nu på eftermiddagen
efter dagis och skola
har Max och Fanny
haft show. 
Max och Fanny har
nämligen sjungit en
massa trudelutter.

Roligt att se på dem.
De sjunger verkligen
med inlevelse och
Max härmar Fanny
 i allt =)

Fanny har även varit på läshumör och det är perfekt kombination,
för Max är alltid en intresserad lyssnare.

Träff på dagis….

 Idag har vi haft en väldigt bra träff på dagis.
Vi träffades rektor, specialpedagog, resurs, dagispersonal och så vi.
Det känns bra då man kan träffas allihopa på en gång, istället för att man
ska prata flera vändor hit & dit.

Specialpedagogen har varit på dagis vid 2 tillfällen och varit med i barngruppen för att se hur allt fungerar. Så hon började att prata om hur hon hade upplevt dessa dagar. Det var väldigt roligt att höra att specialpedagogen tycker att Max är duktig.  Hon träffar ju många barn med särkilda behov. Hon sa att hon aldrig har träffat en 2 1/2 åring som är så bra på tecken och så kommunikativ. (Så då suger jag i mig allt det positiva som en svamp ;) Hon tycker att han är väldigt kommunikativ och social i gruppen. Om han inte får gensvar med tecken eller om någon har svårt att förstå honom, så ger han sig inte utan att visar med rörelser eller andra gester. Han är verkligen med i barngruppen som alla andra. Han tar för sig. Det känns så otroligt skönt att höra att det fungerar så bra. Det vet vi förstås sedan tidigare genom Max resurs och övrig personal. Men det är kul få höra det av en utomstående. Att allt fungerar så bra är förstås tack vare att vi har en underbar personal på dagis där Max är. De är intresserade och tycker oxå det är kul med tecken och jobbar väldigt pedagogiskt.

Bara det att personalen arbetar med tecken i tanken att även fortsätta med det sedan, även när Max lämnar avdelningen, för att de ser hur bra tecken är för alla barn, inte bara för barn med särskilda behov. Bara det, gör ju att intresset finns och att det inte är något som de bara gör just nu, för att Max är där. En ur personlen berättade idag att en liten tjej som bara är kring året gammal och som nyss börjat på dagis tecknade nu redan smörgås vid matbordet. Vicken grej!! Det är otroligt vad barn lär sig fort!

Sedan berättade även specialpedagogen att de hade kontaktat Specialpedagogiska skolmyndigheten som var ut till dagis i måndags (som jag skrev tidigare)

Rektorn tog sedan över och berättade lite om kring det här med resurs och hur det ser ut framöver. Tyvärr har de ju stora besparingar, som även drabbar den här avdelningen. En av barnskötarna har blivit uppsagd nu till årsskiftet. Dessutom har de sparkrav utöver detta och rektorn berättar att vår resurs Ingela kan i värsta fall sitta löst. Så det kändes inte bra. Det hoppas vi ska ordna sig. Det är ju ändå hon som sitter inne med så mycket kunskap och erfarenheter, speciellt vad det gäller tecknandet. Även om övrig personal är väldigt duktiga så så är det hon som är drivkraften. Vi känner ju att Max börjar vara så duktig kommunikativt och tecknar i nuläget flera ord till meningar och man måste vara ganska duktig för att hänga med och vi vill ju att han ska bli förstådd och få möjlighet till fortsatt utveckling. Men som sagt så hoppas vi att det löser sig och att hon får fortsätta som Max resurs.

Rektor berättar även att hon har även fått intyg från logoped och habiliteringen om Max behov av träning som är bra att ha i bagaget med tanke på hans resursbehov.

Så sammanfattningsvis har väl vi kommit fram till att Max behov är att ha en resurs i gruppen framförallt för den kommunikativa delen. Att han kan förmedla sig i barngruppen och fungera i det sociala samspelet. Att han ska få hjälp med det han kanske behöver träna lite extra på såsom av-påklädning och dylikt. Sedan att stämma av mellan dagis och hemma, vilka tecken, begrepp och ljudningar vi gör hemma för att kunna använda i mån det går, även på dagis. Vi fortsätter med Idagboken mellan dagis och hemmet. Vi har ju testat det den här terminen och det fungerar jättebra. Känns viktigt för Max att kunna  återberätta hemma vad de har gjort på dagis. Han skiner upp som en sol, varje gång vi ska titta i hans Idagbok.

Vi kommer öka tiden för Max efter jul på dagis. Längre dagar. Så nu återstår det att se hur mycket resurstid Max får. Vi kommer framöver här i november ha ett vanligt utecklingssamtal på dagis med vår resurs och sedan ska vi tillsammans med specialpedagogen i januari skriva en handlingsplan, på just det som vi kommit fram till idag.