Måndag den 28 Januari 2008
Idag var det dax för det bokade besöket på barnmottagningen i Piteå.
Vi började med att sätta på Max EMLA plåster i armvecken, här hemma, 1 timme före. EMLA är plåster med bedövningssalva på, så att de inte ska känna sticket.
På barnmottagningen, fick vi börja med att ta ett EKG på hjärtat. Max var lite skeptisk till sköterskan, som gjorde allt i sin makt för att charma honom. Visst for mungiperna upp en snabbis, men de for även neråt. Han tycket inte riktigt om, att hon kom för nära och klistade på han lapparna på bröstet inför undersökningen. Så när han tittade på mig eller pappa for mungiperna upp, men när han tittade tillbaka på henne blev han skeptisk igen och mungiper neråt.
Efter EKG var det provtagning. Då kom det in en sjuksköterska och det blev 2 stycken vitklädda damer för Max att se. Jonas satt sig med Max i knäet i undersökningsstolen. Men så fort de börja hålla i med armen, så började han gråta. Tyvärr hittade de inget kärl i ena armvecket, så det blev att sticka i bägge. Men det gick lite bättre, då jag blåste såpbubblor i massor framför honom. Då glömde han av sig en liten stund.
Skickliga jag, lyckades dock, även blåsa en såpbubbla i ögat på sjuksköterskan, så hon kunde inte se, ett tag (hoppsan!) Kändes lite klantigt, men det går ju inte riktigt styra bubblornas framfart :-)
Efter alla provtagningar så fick vi vänta en liten stund i väntrummet. Sedan fick vi komma in till läkaren. Max gav nog henne helt klart godkänt, trot att hon oxå var vitklädd. Han räckte fram händerna och visade även att han kan klappa händerna :-)
Läkaren meddelade att EKG på hjärtat såg väldigt fint. Ofast brukar ett EKG på en hjärtopererad, kunna se lite annorlunda ut i kurvorna, men Max såg väldigt fint ut. Så det kändes kanon!
Hon tog även fram stetoskopet och lyssnade på både hjärta och lungor. Allt lät bra. Lungorna hördes rena och fina. Det kändes så skönt att höra att just hjärta och lungor verkar OK! Man har varit orolig, att det ska vara något trubbel där.
De övriga blodproverna, har det inte hunnit komma svar på än.
Så vi diskuterar kring Max och ffa kring hans ”bök” på nätterna. Läkaren kan väl inte heller göra oss riktigt kloka på vad det kan vara. Nu har vi ju inte alla provsvar än, heller. Men hon säger att det kan ju bero på att han har lite slappare mukulatur och det kan ju göra att det blir trängre på nätterna att andas. Det kan ju även vara mat som spökar. Men hon tycker att vi borde ha mer symtom då från magen, typ ”pruttar och gaser” och besvär med bajseriet.
Så man känner sig väl inte så mycket klokare efter vårat besök idag, men framförallt, känner man sig lättatad att hjärta och lungor ser bra ut. Nu blir det ju en ordentligare titt på hjärtat med ultraljud i Sunderbyn på 14 dagar.
Innan vi for därifrån frågade jag om influensavaccin till Max. Läkaren tycker absolut att han ska ha det , då han är ett riskbarn med hjärtat. Men eftersom han vi inte fått alla svar på blodproverna, vill hon inte ge det idag. Så vi får kanske ta det senare i veckan.
De kommer höra av sig då de fått provsvaren.
Nu gäspar både jag och Max stort. Så jag tror vi lägger oss och vilar en stund innan storasyster kommer hem från skolan.
Ett nytt liv... 