Ja, då var barnen nybadade och bara väntar
på att få hoppa i finkläderna.
Väskan är packad för en ”prio-helg” med Fanny.
Nu inväntar vi pappsen och sedan blir det examen
på skolan för Fanny. Sedan drar ”flickorna” i familjen
vidare på nya äventyr =)
Dagen kunde inte börja bättre, med den varmaste
dagen hitills. Strålande sol och redan nu 9.30 är
18 grader varmt. Toppen framförallt för alla som
tar examen och studenten. Vi skickar en grattiskram
till kusin Erik som tar studenten idag!
Jag saknar den goa värmen som var här tidigare.
Den är ju som bortblåst =((((
Vi provade gå ut på förmiddagen,
men det blåste så kallt trots att jag klätt mig med
långkalsonger (!!) Runt 9 grader med isande vindar. Brrr…
Varför skulle den goa värmen fara all världens väg. Min kropp
skriker just nu efter värmen. Jag har en sån jä….la värk just nu
här då jag sitter. Värktabletterna vill inte riktigt bita. När värken
blir så här intensiv som ikväll, då kollar man om man har fått feber
och det är någon flunsa. Men som vanligt, icke det.
Bara min fibro som gör utbrott.
Det har kanske blivit lite mycket på programmet i helgen.
Både det att pappsen är borta (och att man spänt gått här
hemma och väntat på rapport under dagen) samt att jag
fick en IKEA leverans som jag inte har kunnat hålla fingrarna
bort ifrån och förstås mekat ihop. Sedan var vi bort på kalas
hos morfar om fyllde år idag och fick äta mumsig smörgåstårta
och prinsesstårta, kanske det, att man åt sig så mätt så man
var illamående, oxå har bidragit till att kroppen protesterar
just nu =)
Jag har fått dopa mig så mycket i helgen, känns inte bra.
Då far oxå magen åt fanders och direkt blir jag oxå dålig i
hyn i ansiktet. Sedan vet jag redan nu…hur natten blir.
När jag blundar, snurrar det redan i huvudet =(
…med bolibompa och godis.
I Max fall….russingodis =)
En busig liten kille emellanåt …….och sedan hips, vips är ögonen
som klistrade vid TV:n =)
Vi hann klippa Max med klippmaskinen idag och så
kammade vi lite ”uppåt frisyr” på honom. Syns kanske
inte så bra på dessa kort. Men söt blev han!
Har fått en del mail i helgen.
Flera vill ta del utav idagboken och det är ju skoj.
Sedan blir man så glad när man får höra att man
inspirerat andra och de oxå har gjort likadana
”träningsväskor” på en hylla i köket och att det fungerar bra =)
Sedan har jag mailat med en nybliven mamma till en liten DS pojk,
bara 4 dagar gammal. Det är då man förflyttas tillbaka i tiden och
får gå igenom den där första tiden, igen. Det känns som om vi fick
en fin kontakt via mail. Jag hoppas verkligen att jag har kunnat
förmedla så mycket positivt till dem, att då de snart landar i sin
nya situation att de får njuta lika mycket som vi gör, dagligen
med Max.
Den morgonen jag fick första mailet av denna mamma så
berättade jag det för storasyrran vid frukostbordet:
”…att en mamma mailat mig och de har fått en son med DS”.
Då säger hon helt spontant bara:
”….men oj så roligt”.
Så jag säger till storasyrran att jag ska skriva till dem, för
att de känner er lite ledsna just nu i början.
Då säger hon:
”….skriv att det behöver de ju inte vara, det finns ju
ingen anledning till det” =)
Så jag skrev just allt detta i mitt svarsmail och bland annat så
svarar mamma med:
”ÅH TACK!!!!!!! Underbara du!! Nu sitter jag här och läser
ditt brev om och om igen och gråter så jag inte ser tangenterna!
Du har inte en aaaning om hur bra detta kändes att läsa!
Fannys kommentar : ”…men oj så roligt”, kommer jag aldrig att glömma!”
Så jag visade detta nu för storasyster Fanny och hon blev
så glad att läsa det.
Ni ska tro att det har varit en helg i Max tycke.
Åka i bussen och sova där! Sedan en hel dag med
racingbilar överallt =)
Jag ska göra en ordentlig uppdatering från tävlingen
senare, med många bilder. Men nu får det bli en kortis,
är så trött.
Jag fick börja den här morgonen med att öppna paket
gjorda av mina underbara barn. Jag älskar sånna här
presenter som barnen har gjort själv….
Max paket såg ut så här och var vältejpat,
jag undrar om de annars misstänkte tjuvkikning =)
I paketet var det detta fina kort:
Max handavtryck som formar så
vackra blommor =)
Storasyrrans paket vär väl inslaget….
och denna innehöll oxå en fin teckning…….
Vi har just pratat om att vi ska ha en ”prio-syrran-helg”
snart där mamsen och syrran ska göra något tillsammans
utan grabbar.
Sedan plockade även syrran denna fina
buket till mamsen så jag kände mig verkligen
uppvaktad!
Sedan förvandlades eftermiddagen från morsdag
till farsdag. För det gick riktigt bra för pappsen som
vann tävlingen med snabbaste tiden =)
Direkt efter han kommit i mål så var det tummen
upp! Superskoj!!
…… som sagt med fler bilder från vårt
dygn i bussen. Max har hunnit med en hel del,
vill jag lova=)
Idag fick jag ett mail av en tjej som jag har hjälp
litegrann med ett projektarbete om Downs Syndrom.
Hon har gjort en tidning som bara kommer att bestå av
max 5 exemplar. Dessa exemplar kommer enbart skolan och
hon själv ta del av. Så ingenting kommer att läggas ut
på nätet eller delas med andra.
Det är så roligt att kunna hjälpa till med olika
funderingar och frågor som många har. Även om jag
bara kan svara utifrån hur det är hos oss. Då är det
det sedan otroligt uppskattat då man sedan får ett sånt
här mail, som jag fick idag:
”Hej Anna.
Du har, som du förmodligen inte gått miste om, varit med
och gjort mitt projektarbete möjligt. Jag vill bara tacka dig
för din medverkan. Arbetet har varit lärorikt, nyttigt,
utvecklande och roligt. Jag har skickat in arbetet till
min handledare nu och väntar på bedömning.
Jag vill ge ett extra tack till dig och berätta för dig
att jag använde mig av 3 stycken av dina bilder.
En av bilderna använde jag till framsidan
på tidningen och är otroligt fin. Bifogar två bilder.
Tack för hjälpen”.
Sedan när jag öppnade bilderna som hon skickade med
så blev jag både rörd och så fruktansvärt stolt över våran
lille grabb, där på första sidan…..
….faktiskt så blev jag alldeles tårögd !!
Inte trodde jag väl att Max skulle pryda
en tidning, om än det bara är i begränsad upplaga. Men det är en stolt mamma som sitter här ikväll och kan inte se mig mätt på honom =)
Han är så himla gó på den här bilden
och det känns så bra att han kan vara
med och sprida kunskap om Downs Syndrom.
Nu hoppas jag så innerligt att vi kunde
få ett exemplar, skulle vara underbart
kul att få behålla.
Ett nytt liv... 