Vi tänker på er….

 

Som vanligt denna dag så
tänker vi på nära & kära som
inte finns bland oss längre.

Barnen skrev som vanligt en
liten hälsning på gravljusen…

…det är gammelfarmor/farfar Berta & Elof,
gammelmormor Valborg och gammel farmor/farfar
Svea & John som vi besökt ikväll på deras gravar….

…helt underbart vackert bland alla ljus som brinner på kyrkogården.

Men väldigt svårfotograferat, då man på de flesta korten
får att ljusen ”drar iväg” och det blir mer ljusflöden som
far omkring. Men fick till några bra i alla fall som känns
stämningsfulla en sån här dag….

  
  

…svårt att få ljuden att brinna då regnet strilar ner
men jag hoppas de får vara tända en stund i alla fall.

Till sist kommer det kort som jag
tyckte blev så effektfullt….

…så här blev kortet, utan att jag har redigerat det
något. Det ser ut som att Max storasyster är som
genomskinlig och andlig. Vi tar det som ett tecken
på att vi fick kontakt och att de finns med oss jämt ;)

Lindat kring sitt finger….

 

Max har ju vissa som han
lätt lindrar kring sitt lillfinger
och som gör allt han säger.

Det innefattar den äldre
generationen, nämligen
mor- och farföräldrar ;)

Bevisligen….

Kan ju nämligen visa här
bilder från igår då Max gick och tog
leksak efter leksak och lastade på
sin farmor och farfar som hälsade på
en snabbis…

…de satt så snällt och bara tog emot
leksak efter leksak …..

….och Max njöt till fullo att lasta högre och högre
när han hade dem som ställde upp ;))

Testa gränser….

Har en liten Max som gärna testar var
gränserna är just nu och lite allmänt
obstinat, så det gäller hålla lite hårt i
tyglarna nu ;)

Igår sved det för honom rejält.
Han hade suttit och ritat med sina pennor
som han testat vid några tillfällen att rita på
handen och i ansiktet med och vi har då sagt till på
skarpen. Men igår så ritade han sig svart på tungan (!!)
Ajabaja, tur är ju pennorna giftfria och går ju få bort lätt,
men då var mamsen inte glad. Så det slutade med en ordentlig
tillsägelse och det blev iPad förbud hela dagen och ni ska tro
att SVED för lilla karln. Han förstod verkligen att han hade gjort
något fel och vågade inte fråga om iPaden, utan skämdes faktiskt.
Så det tog nog bra på honom. Idag kom han försiktigt och frågade
om han skulle få sitta en stund med den ;)

Småfebrig…

Dock är han småfebrig än.
Den vill som komma och gå febern.
Hmmm….

Fredagsmys…..

Nu planeras det fredagsmys och Max längtar
efter den obligatoriska glassen ;) Fick även lagomt
nu i eftermiddag mysiga kort på vår hundvalp Kalle
som nu är 7 veckor gammal. Hämtas om precis 1 vecka (!!!)
Såklart kommer det bilder på godingen här å bloggen
snart ;)) Ha en mysig fredag!!!

Möte på förskolan….

 

Idag var det möte på förskolan
med förskolechefen, Max resurs Ingela
och habiliterings kurator.

Funderingar fick svar….

Mötet var ett möte som vi
föräldrar hade efterfrågat eftersom
vi ville höra om det gick att få Max att
gå 1 år extra på förskolan.

Max är nu 5 1/2 år och skulle normalt
börja i förskoleklass på skolan till hösten.

Vi har haft många funderingar kring detta
under senaste tiden. Men vi känner som så,
Max har fått en extra kromosom vilket gör att
han har en utvecklingsstörning, alltså det tar lite
längre tid för honom att lära sig saker och behöver lite
extra tid till att utföra olika saker.

För oss känns det som, att det bästa vi kan ge Max
just nu, är den extra tiden. Jag tror att ett extra år
på förskolan bara ligger till hans fördel. Han får ett extra
år på sig att repetera allt som de gör nu detta år.
Han är redan i den grupp av barn som är ett år yngre
än han och det fungerar jättebra. Han leker gärna med
dem som är ett eller ett par år yngre.

Sedan vet vi förstås att ”glappet” alltid kommer finnas där,
han kommer alltid behöva lite extra tid och lite extra stöd till att
klara vissa saker. Men det känns bra med ett extra år på förskolan,
som är så pedagogisk och bra och fungerar så bra för Max.

Mötet var bra….

Mötet var bra. Det känns som om vi alla
hade samma tankegångar och att det förstås är
Max bästa vi fokuserar på. Så förskolechefen kunde där
idag ta beslutet att Max får ett extra år på förskolan.
Det känns bra. Det känns som ett bra beslut.

Psykolog- och motorisk bedömning….

Så det som kommer göras framöver är
att Max ska få göra psykolog- och motorisk
bedömning genom habiliteringen för att bedöma
var han ligger i sin utveckling. Förskolechefen
hade pratat med rektor på särskolan och de vill
ha 2 sånna här bedömningar inför skolstart, helst
så med 2 år mellan. Men nu blir det kanske 1 1/2 år
mellan bedömningarna, för att hinna med det.

Framtiden med skola….

Vi pratade lite om framtiden och om skolstart.
Förskolechefen informerade lite vilka alternativ
som finns. Det ena är ju att läsa särskolans läroplan
integrerat i vanliga skolan. Då kommer en resurs att
finnas vid Max sida som extra stöd. Alternativet är ju
att gå på särskolan.

Förskolechefen ville inte att vi skulle låsa fast oss vid
något alternativ, utan känna oss öppna för bägge förslag
och gå igenom det noga. Både intervjua andra föräldrar
som har barn som har erfarenhet av bägge alternativen
och även göra ett studiebesök vid särskolan och se hur det
ser ut där och vad de har att erbjuda.

Det tycker jag låter bra. Vi ska absolut inte låsa in oss
i att, Max till varje pris ska gå i vanlig skola, bara för att
”normalisera” honom till varje pris. Men allt har sin för-
och nackdelar tror jag. Jag tror en största fördelen med att
gå integrerat i skolan, är ju att han får följa sina kompisar
i byn och klassen är liten med 6 barn (Max inräknad).

Som jag tycker idag (vilket kan ändras) så känns det
mest naturligt att prova vanlig skola och läsa integrerat
och se hur det fungerar och att man alltid har särskolan
där i bakgrunden som ett alternativ. När man har läst
en del om andra familjer, så har många läst integrerat de första
åren, kanske till 3:e klass och sedan valt att flytta över till
särskolan. Men framförallt om man har Max bästa i fokus
hela tiden, så kommer det nog att lösa sig.

Man måste oxå se på fördelar med särskola, där
allt är anpassat och de får säkert hela tiden känna sig
bra och bygga upp ett bra självförtroende, tror även att
särskola kan öppna dörrar till mycket annat, som saker
på fritid och så.

Men som sagt, tror jag inte man ska låsa upp sig vid något,
inte än och nu har vi ju fått lite mer tid att tänka på den saken
oxå, i och med dagens beslut ;)

Känns som en lättnad….

Hade lite fjärilar i magen då man
for på mötet idag. Man vet ju aldrig innan
hur ett möte ska arta sig. Speciellt då man inte träffat
förskolechefen innan. Så det känns som en lättnad då ett
möte kan gå så smidigt och man märker att man pratar
om ”samma saker, samma mål” och drar åt samma håll.
Det kan ju inte bli bättre. Var även skönt att ha med sig
kuratorn från habiliteringen som kunde svara på en del
frågor som kom upp.

Gött att kunna skriva ”check
på ett år till på förskolan!

En sån där dag….

 

..då kroppen min inte mår bra.
En sån där dag då man helst bara
velat ligga under täcket.

En nytt bildspel om Fibromyalgi
som Fibromyalgiförbundet lagt ut
om hur det är att leva med
fibromyalgi…
.

.
…medan storasyrran fick ränna och
shoppa på stan idag så mös jag och Max
hemmavid och han var så gullig och låg
och strök mig på magen då vi skulle sova
middag, då han visste att jag var dålig där.
Omtänksam liten

Nu hoppas jag på sömn och att imorgon
är en ny dag med nya möjligheter.
Ska börja morgon med ett möte på Max
förskola tillsammans med förskolechefen
bland annat, så jag hoppas kroppen är med mig.
Nattinatt!