Personligt memory….

 

Idag tänkte jag tipsa om ett jättekul
sätt att göra ett personligt memoryspel
som dessutom är av kraftig kartong och
lätt att hantera för små fingrar.

För jag har provat göra egna memoryspel
tidigare här hemma, med egna bilder,
då man har laminerat pappersbilder.
Men det blir ju så svårt att vända de bladen.
De är alldeles för tunna och går inte greppa om.
Nackdelen med då man laminerar, så är det ju
att man inte kan laminera tjockare saker i den
maskinen.

Personligt memory….

När jag skulle göra en fotobok på fd
extrafilm, som nu heter Smartphoto
så har de ju olika ”fotopresenter” som är
lite olika saker att trycka bilder på….

…bland annat hade de ju då memoryspel
läs mer här >> och de trycker bilderna
på kraftig kartong och man får 15 st bilder
i dubbel upplaga, totalt 30 bilder, så man kan
spela memory. Det kostar 129 kr + 39 kr i frakt.

Många användningsområden….

Detta är ju toppen för många användningsområden.
Man kan ju samtidigt som man spelar memoryspel,
även då kanske träna, det som man har på bilderna.
Det kan vara tecken, olika begrepp, färger, siffror,
bokstäver m.m.

Bra med detta, är ju oxå att det går använda
så många par som man vill, från början kanske
bara träna med 4 kort.

Jag gjorde så att jag tryckte upp
Max ljudbilar på dem…..

…både att det blir en inspirerande spel för
honom med fordonen, men så får han träna
ljuda dem, då han vänder upp dem….

…jag kompletterade bara bitarna med text,
med en permanent penna, vad alla ljudbilar heter,
så att alla har koll ;)

De är väldigt lätta att greppa, eftersom de är så tjocka…

…jag tycker det är toppenbra träning för Max just nu,
både träna det här med att vänta på sin tur, att vända
två åt gången och att se om de är lika eller olika…

 

…här har han fått ett par och tecknar/säger att de
är ”lika” och är förstås supernöjd ;)

Det är jätteenkelt att beställa, gå in på sidan och så
laddar du upp bilder, direkt från datorn och sedan
är det klart! Kan inte bli enklare.

Jag tror defintivt att jag kommer beställa fler
framöver, då vi vill byta motiv. För det kan ju oxå
hålla intresset vid liv, om man byter till något nytt.
Något skoj skulle ju vara typ att göra ett busigt med
olika roliga grimager och ge bort i present ;)

Wow….

 

Det blev en lycklig kille idag oxå.
Pappsen har lånat en liten grävskopa för
en del jobb på tomten.

Vem tror ni var lyckligast??

 

…helt överlycklig så fick han ju även hantera
spakarna själv och började lite försiktigt med en spak….

… men snart tog han över bägge och det var stor
koncentration och det var bäst hålla tungan rätt i mun ;)

Skogspromenad….

 

Ännu en underbar eftermiddag,
som vi bara måste ta vara på.

Så när barnen kom hem trån förskola och
skola, frågade jag vad de ville göra utomhus.
De fick välja vad de ville och bägge var
eniga……gå till skogen!

Skogspromenad….

…så då packade vi en liten picknickkorg
och så gick vi iväg. Vi har inte långt till
skogen direkt, men Max fick åka en bit….

…storasyster kör lillbror i träskrindan
en bit och sedan fick han gå själv….

…så härligt att gå i skogen. Barnen ville snabbt
att vi skulle hitta en plats och fika ;) så vi slog oss
ner på filten vid några stenar och mumsade några
glutenfria chokladbollar och saft….

…vilket förstås var mumsfilibabba!
Det är nog inget som går upp mot att
fika ute i naturen.

Stor myrstack….

På vägen hem tog vi en annan stig och där
hittade vi en jättestor myrstack….

…den var nästan lika hög som Max!
Dock har jag lite svårt för, då det kryper överallt,
så vi stanna inte så länge ;) Dessutom blev det mygg
efter denna stig, så vi hann få flera myggbett innan
vi var hemma igen.

Vill orka mera….

Det kändes lite trist att man själv inte orkar gå
så långt och det som man helst skulle vilja göra.
Trist när man känner att man måste vända, alldeles
för fort. Det känns alltid som ett litet nederlag inombords.
Hade även varit roligt hjälpa Max och klättar upp på
de stora bamse stenarna i skogen, eller springa
och jaga varann och gömma sig under grankvistar
och en massa bus. Det är sånt som kan göra mig lite
ledsen, då jag går där i skogen och tänker på det,
men orkar inte genomföra det, eftersom jag känner
hur värken tilltar eller då jag börjar domna bort i ben,
armar och läppar.

Men gullebarnen vet ju hur jag är och de anpassar
sig efter det. Så de var nog nöjda med den korta
varianten, för även om den är kort, så går det ju
att göra den mysig och trevlig.

Egentligen är jag bara nöjd att kunna göra det
här med min barn, jag får vara glad över det lilla
och sätta värde på det…och det gör jag för det
mesta, men visst kommer längtan då och då
efter sådant som man klarade förr. Tänk bara kunna
dra på sig joggingskorna och springa efter stigarna
kilometer efter kilometer över rötter och stenar.
Det är något som jag saknar mycket.

Stigar är mysiga….

Vi har hur mycket olika stigar som helst
att välja på i skogen och det är något som
jag älskar med skogen. Dessa upptrampade
stigar som snirklar sig fram…..

…det är ju spännande att följa dem och man känner sig
så ”ett med naturen” då man går där :)

Det var synd att myggen kom och förstörde,
men innan de kom, så var det riktigt trevligt
och mysigt och riktigt kanonväder. Gäller att
passa på att ta tillvara på de fina dagarna.

Måste avsluta med den här låten,
den texten säger ju allt….
.


.
…den är ju så störtskön!

Morgonbuset….

 

Max har ju tjatat varje morgon sedan
vi startade om förskolan att vi måste ju ha
vårat morgonbus ;)

För det är lite roligt med Max förstår ni,
om vi kallar det morgonbus och ”busar” till
det lite, så går det sååå bra att träna olika saker,
men skulle vi kalla det att träna eller jobba då
skulle det inte gå hem ;)

Ljudbilar och påsar…..

Så det blev att 2 nya ljudfordon
flyttade in i garaget….

…nämligen betongbilen ”Våvvå” och jeepen ”Jöjjö”.
Så då kör vi med dem och busar och tränar säga vad
de heter en stund.

Ärtpåsarna….

Sedan hade Max önskemål om att vi skulle
ta fram ärtpåsarna med bokstäverna på så
vi kunde kasta dem till varann…

 

…så då tränar vi förstås ljudet och
hur man uttalar dem oxå. När han
hade kastat alla till mig, ville han
sedan kasta dem i lådan igen, så vi
satt lådan på golvet och då fick han
ju även träna och pricka den oxå ;)