Ja, det känns väl aldrig som
om det är lämpligt att få ett ordentligt
neråt-skov i sin fibromyalgi. Men det är bara
att gilla läget och ta sig igenom det och hoppas
på att det inte blir för långvarigt.
Men sämsta tiden är väl kommen nu
för mig, med vinterhalvåret som påverkar mig
mycket.

Fibromyalgi….

…är ju min kroniska sjukdom som
jag lever med som ständig följeslagare
dygnet runt. Förutom ständig kronisk värk
så blandas det med andra symtom, såsom
exempelvis, domningar, mjölksyra, yrsel,
trötthet, kraftlöshet osv…

Jag har levt med detta i 10 år och har ju lärt mig
ganska bra hur jag ska ”hantera” min sjukdom och
hur jag ska anpassa mig bäst, för att oxå må bäst.
Främst handlar det om att inte anstränga mig
för mycket och gärna vara hemmavid utan för
mycket stimuli. För det är verkligen då jag kan må som bäst,
om jag bara är hemma och inte gör så mycket, då hamnar
värken på en rimlig nivå och de andra symtomen hålls i schack.

Men så är det olika då, i olika perioder.
Vissa perioder är jag mer känslig för typ allt,
och då behövs det så lite, för att bägaren ska rinna
över och det blir bakslag.

Lite risigt skick nu….

Nu på vintern är det sämre och då är jag
mer känslig. Jag kände redan tidigare oroväckande
signaler för ett par veckor sedan. Just då jag får mjölksyra
i armar för ingenting, eller då domningarna kommer stickande
efter bara gå ut till bilen i garaget, eller då jag vid vår lilla julafton
med släkten känner hur ögonen påverkas med stimuli, som jag inte
kan sortera.

Så just bakslaget som kom i veckan, var nog
inte oväntat för mig. Det har varit mycket mera just nu,
med julmaknad och allt annat inför jul och så, samt att jag
är mer känslig. Nätterna har varit jobbiga med mycket värk och yrsel,
dagarna har jag känts som jag varit i total koma och ögonen
vill bara slockna. Har ingen kraft i musklerna och jag får mjölksyra
för ingenting.

Luciafirandet….

…valde jag att hoppa över med barnen.
Jag hade en riktigt dålig dag och hade jag farit på
bara Max luciatåg på morgonen, hade jag nog spätt på
att ännu ett snäpp och kanske legat dubbelvikt över toan hela
natten.

Dessa dagar….

Dessa dagar i veckan har varit lite jobbiga.
Igår körde jag Max själv till förskolan, har fått anlita
lite assistans annars. Men kände redan då jag kom hem,
att den lilla utflykten tog knäcken på mig.
Igår typ låg jag hela dagen helt slut, ingen som helst
kraft i kroppen. Tur hade jag en hundvalp som anpassade
sig och låg med mig i soffan hela dagen ;) Max blev hämtat av
farmor och farfar och fick vara där ett tag. Tur man har sina
nära och köra runtomkring sig, då det är så här.

Eftersom jag låg i soffan igår, så blir min kropp
inte glad, då jag byter underlag. Så i natt blev det
fruktansvärt i sängen. Kunnat ligga still max 5 minuter
på en sida eller ställning, tills jag fått byta. Gah! Inte ens
värsta dopningen av medikament hjälpte. Sedan protesterar
magen av intaget av värkmedicin och så blir det att man
tar man medicin för medicin och rundgången är total ;))

Nya tag….

Nä, så det är väl aldrig lämpligt att må risigt. Men jag får ju
ändå tänka, att det är ju detta liv jag fått, bara göra det bästa
utav det. Jag kan inte gräva ner mig och tycka synd om mig,
det funkar inte. Jag vänder det till något positivt istället.
Jag har många bra dagar oxå, när jag mår bättre och det gör att
man oxå klarar de tuffa jobbiga dagarna.

Jag hoppas dock att mitt ”skov” blir bättre till veckan.
Jag vet att det är mycket som inte behövs göras inför
jul. Jag behöver inte städa något extremt, man klarar
julhelgen ändå, jag behöver inte ha 7 sortes julgodis,
det går att köpa allt färdigt. Orkas det inte pyntas nå mer,
så får man se det posititva, att det är mindre att plocka
bort sen hi-hi!

Allt går ju på ett eller annat sätt, bara man anpassar
sig och det viktigaste är ju att man har sin familj runt
om sig. Är det något jag lärt mig under alla dessa år,
så är det att prioritera ;)