Trist..

 

Idag tänker jag tycka lite
synd om oss här hemma. Jag tycker vi har
väldigt otur, att just missa roliga saker som
händer….

….Max storasyster har en tendens att pricka in
och bli sjuk, då det är något som hon har längtat
efter länge…..så som klassfesten ikväll :(

Länsträff….

Vi hade ju även en länsträff på programmet idag
med andra familjer som har barn med
Downs syndrom, men det vara bara ställa in :(

Så blää, känns faktikt riktigt trist idag.
Det känns väl oxå extra trist, då man inte
är på humör och inte känner sig pigg i kroppen.

Länsträff i Sunderbyn för barn med DS…..

Fredag den 17 November 2008

Ja, idag har vi kört de dryga 5 milen till Sunderbyn för länsträff.
Det blev både mormor och morfar samt farmor och farfar och ”moster” Erika som följde med.

Det var 7 barn med DS där men även syskon förstås, dock inte fanny =( 
Det var 2 nya barn som vi aldrig har träffat. En tjej på 1 år och sedan en kille på 4 år. Det var en del barn som inte var där, som varit där förut, men som säkert fått förhinder på något sätt denna gång. 

Det var som vanligt kul att träffa alla och surra om lite ditt och datt. Det var roligt att få träffa en äldre kille med DS på 4 år. För annars är det bara tjejer =) Killen var väldigt duktig på det mesta, så det var roligt att höra när hans mamma berättade om honom. Man kan som se Max framför sig då han blir äldre.  

Så lite surr, en massa lek & bus, simmande i stort bollhav, fika och en samling med en massa teckensång. Max måste ha fått en massor av intryck. För han somnade i bilen hem vid 12 tiden. Sov först till klockan 14. Då tog jag upp honom då han vaknade, men han kunde inte hålla ögonen öppna. Så han somande om i min famn i soffan en stund till =)

Ja, nu är det fredag kväll.
Fanny har varit hjälpsam i köket och hjälpt till med maten. Jag har kommit på att hon äter mycket bättre om hon får vara med och laga maten och se vad vi stoppar i. Jag och Fanny har även varit ut och gått en promenad för en stund sedan, då pappsen kommit hem från jobbet. För vi har inte riktigt hunnit vara ute något idag. Så det var skönt. Det har slutat regnat som det har gjort hela dagen idag. Vi hade till och med snöflingor i morse, som dock tinade bort direkt.
Nu ska vi nog snart se Idol på tv. Fanny skulle visst då sitta och göra frisyrer på mig i soffan. Det säger jag inte nej till, det är ju härligt då någon pillar i håret.

Max är inte på sitt bästa humör för tillfället. Hör honom där nere på bottenvåningen, missnöjd. Jag har känt hur det sticker fram något litet hörn på ett par nya tänder. Så det gör nog inte så skönt i munnen, stackarn. Tror han ska få ett litet piller i baken då han ska sova.

Sova………….jag längtar. Kanske min tur med sovmorgon imorgon?
Men det skulle inte förvåna mig om man vaknar klarvaken då…………….

En sovmorgon skulle sitta fint….

Fredag den 17 Oktober 2008

….och varför inte en hel natt utan att behöva kliva upp.
Det låter oxå lockande.

Jag och jonas brukar dela på helgerna för att få en sovmoron var. För Max är ju ganska morgonpigg. Runt 05.30 vill han upp. Förra helgen gick jag upp lördag morgon för jag  tänkte då sparar jag min sovmorgon till söndag. Men då kom ju Fanny och pappsen på att de skull fara och jaga och då for de ju tidigt. Så ingen sovmorgon alltså. Så nu är det 2 veckor sedan sist och det känns som en evighet =)

Dessutom har vi ju en kille som inte ligger  still och sover hela natten. Han bökar på bra i sängen. När han då vänder på sig, så tappar han ofta tutten. Han kan inte sova utan den, har vi märkt. Inte nå vidare bra. Så då han tappar den grymtar han och sparkar hälarna i madrassen. Så då är det bara kliva upp och leta tutte. Detta är olika från natt till natt. Men minst 5 ggr är man upp varje natt. Är det en ”jobbig” natt, så är man upp 20 gånger. Puh!

Sedan sover ju inte jag själv så bra på grund av värk och yrsel vissa nätter. Så ibland funderar man faktiskt hur man fixar dagarna. Men man har lärt sig att kroppen är otrolig på att anpassa sig. Förhoppningsvis ska väl nätterna med Max bli bättre och bättre. Jag har då den förhoppningen. Vår läkare sa att det faktiskt är ganska vanligt med bökiga nätter med DS barn, men de vet inte varför. Men hon sa att det brukar bli bättre och bättre. Alltid en tröst.

Nu laddar vi för en dag uppe i Sunderbyn på länsträff med DS barn och familjer. Ska bli så kul. Synd bara att inte storasyster kan följa, de har nämligen fotografering på skolan.

Nu ska jag göra ordning frukost till barnen och göra Fanny fin i håret.