Idag var det stort uppslag från Norrlandsveckan
i @pitea_tidningen 🏁✨ som Max lusläste ☺️
och det kanske inte låter så märkvärdigt att fixa
som 18 åring. Men oj, vilken resa jag och Max
gjort under åren för att nå hit. Å för mig som
mamma, då jag sitter och lyssnar då han läser
nöjt med ett leende på läpparna & rabblar upp
namnen i slutställningen, så får jag så många
flashbacks från tidigare. Hela hans resa från att
börja prata med tecken som stöd, då han inte
hade nå tal, hur vi hela familjen och dom runt
omkring tränade tecken tillsammans för att
Max skulle kunna göra sig förstådd och vi
förstå honom, hur vi busade på golvet och
hoppade på en pusselmatta, där jag ritat in
de första ljuden att träna få fram, hur vi gjorde
husväskor med bland annat ”garaget” och
”bussen” där vi samlade träningsmaterial att
busa med & ritade olika lämpliga namn på
leksaksbilar och ljudade deras namn medans
vi brummade med dem och Max älskade det
och på så sätt kom fler ljud på plats & vi lekte
hela tiden och Max uppfattade det aldrig som
nån tråkig träning ☺️👍🏼 å så hittade vi på olika
saker och utvecklade det hela lite svårare för
varje gång och så en stor portion tålamod och
det fick ta den tid som behövdes, å vi visste ju
inte heller om det skulle gå, för det är ju så
individuellt för alla, å skulle det inte gå, så
spelade det inte heller nån roll, då var vi
inställda på att fokusera på tecken. Men att
till att idag sitta och titta på Max då han sitter
och läser, å surrar nonstop, det är sååå stort
för mig. Tänk vad vi har lekt under åren för
att nå hit, hjärtat blir alldeles varmt & det
känns så fint att det till slut ledde hit, att
han kan läsa själv ett reportage i
Piteå-tidningen om sitt stora intresse
🚗💨🏁🫶🏼 La in några bilder om ni swipar.
Igår var första jordgubben mogen 🍓
å den var god 👌🏼 hoppas vi kan få ihop
flera idag…
Nu blommar rallarrosen i rabatten 👌🏼✨
å den mörka spirean växer så det
knakar 🌸🌿
/ Anna
Ett nytt liv... 