Redy for school……

 

Idag var det
en spännande dag
att fara på förskolan….

säskolebesök kopiera

…japp, så med ryggsäcken på ryggen så for
han på förskolan och sedan hämtade en taxi upp
Max och hans resurs för vidare färd till förskoleklassen
på särskolan.

Varit en bra dag…..

Vi fick hem en massa bilder
från dagen som vi kikat på hemma
och här är några av dem….

001 kopiera

…Max åker taxi :) Det var kul och det
var en tjej som körde, sa han ;)

005 kopiera

…här sitter de i förskoleklassen med sina
arbetsböcker och Max sa stolt att han oxå
fick klistra lappar…

006 kopiera

…här fick Max vända upp en lapp
och sedan se hur många äppelbitar
man fick ta – och äta upp :)

007

..och så en bild då Max att fick spela fotboll
idag, vilket han tyckte var kul förstås.
”…jag var Zlatan” säger Max om bilden ;)

Max har dock svårt…..

Max har dock alltid lite svårt
att prata om just dagen som har
varit. Han är aldrig så intresserad
och jag tror just att hans närminne
är väldigt dåligt, det är som om det behöver
landa ett tag. För om vi nu tar upp denna dag
igen, typ imorgon eller om ett par dagar, då
kommer han prata om den i detalj. Det är faktiskt
lite lusigt. Långtidsminnet är suveränt. Det kan
vara saker för flera år sedan, som han tar upp och
beskriver i detalj ;)

Men något som underlättar förstås, är just
att titta på bilder och idag kunde han ju visa
många bilder från dagen och hela tiden med
ett leende på läpparna….

Känns så bra…..

Så det känns verkligen bra.
Det känns som vi valt helt rätt till Max.
Det kommer bli kanon det här, då han
börjar sedan efter jullovet.

När jag pratade med Max resurs,
som då för första gången varit dit idag,
sa samma sak. Det där kommer bli perfekt!
Så ni anar inte vilken trygghet, lättnad som
infunnits sig inombords. Det är enormt
härligt att känna, kan jag meddela.

Nu ska vi ju fortsätta med överskolningen
någon dag varje vecka fram till jul, då vi
kommer lämna Max där och hämta honom.

Peppar,peppar….

Ja, peppar, peppar ta i trä, eller
vad man nu säger. Jag håller bara
alla tummar och tår att han nu kunde få vara
frisk hela den tiden och verkligen få göra detta.

Men nu går det då så mycket baciller
överallt, så trist nog känns det som att
vi tänker, japp få se hur många dagar han
klarar nu, är han hemma igen efter 2 dar, eller?

Får väl se om vi får höra om immunförsvarproverna
i veckan, hur de såg ut och om man kan hjälpa
Max på något sätt. Han missar ju så otroligt mycket,
med att vara sjuk jämt.

För det är verkligen sånna här dagar, man är
så glad att se Max, då han fått vara med. Det syns
ju hur roligt han har haft det. Idag har verkligen känts
som en riktigt vanlig perfekt dag. Då alla har varit
på sitt och så som en vanlig dag borde vara mest.
Önskar framöver att det blir fler sånna,
framförallt för Max skull.

Härligt tillfreds…..

Men just nu känner jag mig så tillfreds och
lycklig över att det finns en sån skolform till
Max som passar alla hans behov. Det är ju tyvärr
inte alla förunnat, som har barn med något sorts
av funktionshinder. Det känns orättvist, alla barn
skulle behöva få det stöd de behöver, oavsett behovet
eller funktionshinder.

annaskrift2 copy

Habliteringsträff på förskolan….

 

Idag var det dags för en ny
habiliteringsträff tillsammans med
Max resurs på förskolan och med logoped
och arbetsterapeut från habiliteringen.

Sneakpeak….

Eftersom jag skjutsar Max till förskolan
lagomt till frukost klockan 8 och vår träff
var 8.30, så hann jag gå runt och kika
lite i förskolans lokaler en stund…

…här är Max på väg till förskolans frukost
och medan alla barn var där, fick jag gå runt
ostört och kika.

Det blir gärna lite stressigt annars, då
man ska försöka se på allt de gjort, vid
hämtning/lämning men nu fick jag gå
för mig själv….och kan väl som vanligt säga
att jag skulle vilja bli sådär 5 år igen och
få spendera dagar i förskolan regi ;)

Barnslig kreativitet….

Barnslig kreativitet, finns det något
mer inspirerande? Att då kliva in i
förskolans rum som heter ”Ateljén”
är ju för mig förtrollande…

 

…där rummet har flera olika ”hörnor” för pyssel och kreativitet
och just att allt står framme och bara inbjuder till att göra något.
Jag kan säga att jag fick stålsätta mig själv, för att inte slå mig ner
där vid något bord och drömma mig bort ;)

 


….se bara på alla bord
där det står olika burkar och
skålar fyllda med en massa
saker och där man med sin
fantasi bara kan börja
producera något på en gång,
inte behöva plocka fram en
massa saker först.

Det som är roligt och se när
man kommer till förskolan
och hämtar/lämnar så är det nästan alltid något barn som kommer med något de har skapat
i Atlején och ska lägga på sin hylla i hallen för att ta med sig hem ;)

Spåren av kreativitet….

Spåren syns ju överallt i form av teckningar
och olika saker som är upphängda…

 

…men det som jag tycker är de bästa spåren, är ju märkena efter
kreativiteten, de täckta borden som är fulla av färg efter timmar av
olika projekt, eller…..

…se bara på detta målarstaffli. Är det inte helt underbart?!
Det här kallar jag resultat av kreativitet ;))

Sidospår…

Ja, nu blev det lite sidospår till den
egentliga träffen som jag skulle skriva om,
men det får ni ta ;)

Habliteringsträffen….

Varje habiliteringsträff så gör man som en
”habliteriingsplan” typ en form av ett vanligt
utvecklingssamtal som alla har på förksolan, men
det här blir lite mer specificerat utifrån Max funktionshinder,
eller hur man ska säga. Jag vet aldrig riktigt vad jag ska skriva
för ord, funktionshinder, funktionsnedsättning, utvecklingsstörning
eller speciella behov. Så jag använder säkert olika hela tiden ;)

Men i alla fall tar man upp hur allt fungerar inom alla olika
områden allt från hur det fungerar på förskolan till hemmet.
Hur han utvecklas, färdigheter och svårigheter och planen framåt.

Utvecklingen : Så sammanfattningsvis kom vi väl fram till att Max
har utvecklats mycket på alla plan egentligen. Känns som
om under det senaste året har det hänt mycket på alla plan
och han börjar blir en ”stor kille” ;)

Kommunikation: Max pratar ju mer och mer och
lägger tecken åt sidorna. Barnen på förskolan förstår det
mesta som Max säger. Max är duktig att visa annars med
tecken eller gester eller konkret visa vad han menar, med
att visa dem. Vi fortsätter träna både på förskolan och
hemma det som logopeden rekommenderar i träning för
språk- och tal.

Vara i grupp:  Den här terminen har Max fått vara i
en grupp där de andra barnen är ett år yngre och
jämfört med förra året då han var med dem som
var jämngamla. Det har visat sig vara väldigt bra för
Max. Han kommer fram mer i gruppen nu. Han vågar
tar för sig på ett annat sätt  och vågar för talan, så det
känns som det var ett bra sätt att tänka av vår bästaste resurs!

Lek med andra barn:  Vissa barn leker Max bättre med och det
beror nog mycket på hur dom är. För Max kan behöva de där
2-5 extra sekunderna ibland att få tänka över en situation eller
så och vissa barn ”väntar in honom”  kanske lite bättre än andra.
Han leker bättre med dem som är yngre.

Rollekar m.m:  Han är ju begåvad med en otrolig fantasi och det
är ju guld värt i olika rolllekar och sånt.

Rita/måla:  Han har börjat intressera sig mer för att rita
och måla både på förskolan och hemma. Det känns skoj.

Motorik:  Motoriskt har han ju blivit tuffare och vågar
nu klättra på olika saker, som han inte tidigare har gjort.
Mycket pga av höjdrädslan han  haft och fortfarande har
till viss del ;) Märker ju även då man är i skog och mark att
allt går bättre. Trampar nu trehjuling helt okej.

Av/Påklädning:  Riktigt duktig kille på detta område. Klarar
ju det mesta helt självständigt, bara han får den där lilla extra
tiden att hålla på. Men han är smart, när det är vikarier, så låter
han det som att han behöver hjälp ;)….. smart nånting, då han
ser chansen ;))

Är nu sedan ett tag tillbaka helt blöjfri dag/natt :))

Sedan pratade vi säkert om fler saker,
som jag inte kommer ihåg just nu ;)

Planering framöver…

Planen framöver är att en psykologisk och motorisk bedömning
skall göras av Max i februari, som man brukar göra vid denna
ålder. Vi kommer även nu i början av november ha en träff med rektor
på förskolan och diskutera kring ett extra år på förskolan för Max
och prata lite hur det ser ut när det är dags med skolan.

Just nu har vi bara ett kollegieblock som idagbok mellan
förskolan och hemmet, där Max resurs skriver om dagen och
det är den första vi sätter oss och tittar i när vi kommer hem. Max
får då berätta om dagen med stöd utifrån vad reusursen skrivit.

För med den vanliga idagboken som vi hade tidigare, blev
inte längre något som Max tyckte var roligt, det blev bara enformigt
och han ville sällan sitta med den. Så nu tycker vi att det här enkla
uppfyller vårt behov. Däremot så kan vi behöva komplettera med ett
enkelt sätt att ta bilder under dagen och kunna ta hem och titta på
och prata om . Så funderar om inte en iPod skulle vara smidig.

Annars känns det som om allt flyter på bra kring Max.
Så vi fortsätter i samma anda och ny träff planeras in
efter den där bedömningen är gjord på vårterminen.

Guld värt….

Som vanligt så vill jag passa på att ta upp
hur härligt viktigt, det känns för oss föräldrar att allt
fungerar så bra kring Max. Både på förskola och
med hela habiliteringsteamet. Det känns så tryggt att
som förälder till ett barn med extra behov, inte behöva
vara orolig eller känna sig otrygg på något sätt.
Guld värt och vi är så tacksamma!

Idag vill jag skryta….

 

Idag tänker jag skryta.
Idag tänker jag skryta om en underbar
person i Max närhet som har så mycket kunskap
både i form av att vara förkollärare, men oxå som
mamma till 5 barn som har/har haft verbal dyspraxi.

Hon är dessutom skaparen av
Ingelas Lekstuga som kanske
många känner till?

Men det bästa av allt är ju att
Ingela även är Max resurs på
förskolan :)

Jag läste idag ett gästbloggsinlägg
som hon skrivit och jag kände att jag blev alldeles tårögd
av att läsa det och samtidigt tänka att hon är Max resurs,
det kan ju inte bli bättre!!

Lyckligt lottade….

Vi känner ju oss troligt lyckligt lottade
att få ha Ingela som resurs till Max. Hon
har så otroligt mycket att ge honom, bara i
detta med bemötande, uppmärksamhet
och all kunskap om tal/språkproblem.

Hon gästbloggade….

Hon har gästbloggat hos Förskoleburken
och här kan ni läsa hennes gästbloggsinlägg >>>

Har ni inte besökt hennes hemsida,
så måste ni göra ett besök. Där finns allt från
fakta kring språkstörning, språkutveckling , TAKK
stödtecken, Språkstimluans, sånger, lekar, flanosagor,
ramsor och pyssel :))

Visa vår uppskattning….

Nu ska vi passa på att visa vår uppskattning
till henne och när jag frågade Max vad han
skulle vilja göra till henne, så säger han:
”…fota mig till henne” :)
Okej” säger jag och plockar fram kameran.
Han lägger sig i soffan och tänker en stund
och säger först: ”…en kram”…

…så här kommer den ;)

Sedan frågar jag om han skulle vilja
teckna något till Ingela. Då säger han
”…du är bäst”….

du….

är….

bäst tecknar han här ;) 

Något mer”? frågar jag, för han
vill väldigt gärna bli fotad idag :)
Då säger han ”…slängpuss”…
och drar iväg en sådan mot kameran
till Ingela….


…så nu hoppas jag att hon verkligen
känner sig uppskattad och värdefull och jag 
hoppas förstås att vi får behålla henne läääänge ;)