Apropå kaxig kille….

 

Jag får fortsätta skriva om
den lilla kaxiga killen ;)

För idag när vi kom hem från
förskolan så var farfar hos oss
och snickrade.

Trapp till studsmattan….

Studsmattan är ju något som
Max gillar, men tyvärr klarar han inte
att gå nerför den befintliga lilla stegen
som finns, det går bra upp, men han
vågar inte ner.

Så då var farfar snäll idag att
snickra ihop en trapp…

…så att Max kan klättra både upp och ner
själv så han kan bli självständig där.

Kaxiga killen….

Men då han skulle till att testa
trappen, så dök den kaxiga killen
upp igen.

När jag och farfar säger:
”…kom nu så får du testa trappen
så ställer sig Max så där stöddigt med 
armarna i kors och så säger han:
”….tyvärr…” (!!) :))

Ja, ni skulle ha sett han.
Stå där på gräsmattan med den
kaxiga attityden och så säger han:
”…tyvärr” som jag aldrig hört han
tidigare använda, hi-hi!

Testade….

Dock så började ju även han
att skratta åt sig själv, då vi gjorde det ;)
Sedan prövade han trappen…

…och upp gick det ju superbra förstås,
men när vi bad att han skulle testa gå ner,
vilket var det som var intressant, så sätter
han sig så här….

…och säger med ett charmigt leende:
”…tyvärr” ;)

Jorå, han testade klättra ner oxå till slut
och det funkade fina fisken, så kanon!
Det är ju kul då man kan få vara självständig
och fixa saker, utan att behöva hjälp, så
nu kan vi ”checka” av detta.

Tusen tack för hjälpen farfar!

Smil-banden får jobba ;)

 

Max är ju bara för härlig
just nu! Man får nu dra på
smilbanden dagligen alltså!

Då behöver det inte vara egentligen
inte vara några stora grejer han gör,
men på det sättet han gör det, med hans
otroliga charm och med den bakgrund
han har, då det gäller tal/språk,
så är det ju så härligt!

”Grabbar” & ”pojkar”….

Innan Max pappa for iväg på
helgens rallycrosstävling så var
ju Max i garaget en del.

Det var så himla roligt att höra
då han skulle tilltala dem som var där
och mekade…
”…hörrö grabbar” …och så fortsatte han
med vad han ville ;) och även sa han
”…pojkar, och så fortsatte han…..”, hi-hi :)
Ja, nog är det ju smickrande för alla
”gubbar” där ute och det lät verkligen som
om Max var en i ”gänget” när han lite kaxigt
började just meningen med ”…hörru grabbar”  :)

Pappa idolen…

Sedan Max pappa kom hem nu efter kört
SM i rallycross i södra Sverige några dagar
så är det ju förstås BARA pappa som gäller.
Då är man inte mycket värd nu ;)

Som igår morse då Max skulle äta
en banan innan han skulle till förskolan
och jag skalar bananen och bryter av en bit.
Nähä, tror ni att det dög?
Åh nej!

Utan pappa skulle skala den andra
delen av banan och bryta av till honom
och han åt bara den halvan som han gjort
åt honom :))

Syrran….

En morgon, då vi andra redan
stigit upp och Max storasyrra kommer
ner lite senare och kommer in till frukost-
bordet och Max säger helt klockrent:
”…gomorron syrran” ;)

Det lät så där kaxigt med ”syrran” som han
annars inte brukar säga så ofta, lät så skoj
och alla vi blev lite paff ;)

…och syrran svarade ” ..gomorron lillbrorsan
med ett skratt i rösten ;)

Max bobbycar….

Max bobbycar i racermodell
är en bil här hemma som kan
vara överallt….

..den kör han ofta, både leker med den,
leker att han mekar, eller tränar sladdar
och köra baklänges eller har bara som
transportmedeln mellan kök och
vardagsrum ibland.  Den har nästan
blivit en inredningsdetalj, som alltid är
överallt och som man gärna kan snubbla över ;)

I morse körde han den in i
badrummet inför morgonbestyren.
Efter vi borstat Max tänder så hittar
jag bobbycarén i knäet på Max….

…där han förstås skulle borsta
även hans tänder ;) Men det var ju
så gulligt att han rent, dragit upp den
i knäet för att komma åt bättre , hi-hi ;)

Förväntan förgäves….

 

I natt blev det att den härliga
förväntan som Max hade igår kväll
inför fara och se sin pappa köra
premiärtävling i sin rallycrossbil,

…byttes till totalt besvikelse!

Tuff natt….

För det blev en tuff natt.
Först hade jag superbesvärlig värk
i min kropp och speciellt en höft som nu
krånglat och värk länge och det gör en nipprig
då det ”nöter på på samma ställe”!!

Så jag var upp några gånger och vandra
och dopade mig, men hade inte lyckats sova
något före 01.30. När jag sedan försökte lägga
mig igen, så vaknade Max och grät och hade ont
någonstans, så vi gick ner i soffan, så att racerföraren
skulle få sova lite.

Feber….

Så i soffan blev Max väldigt febrig och säkert
ont i kroppen men slockade i soffan till slut
efter medikament. Antagligen kom säkert
reaktionen nu, på kruppen han hade.

Så det blev en natt utan någon som helst
sömn för mig. Men mest låg jag nog där i
soffan och var förbannad och ledsen för Max
skull, att jag skulle behöva säga till honom att
han inte skulle få fara och se pappsen på
morgonen. Jag gruvade.

Beskedet….

Men helt otroligt så tog han ändå beskedet
väldigt bra. Jag trodde han skulle potestera
och bli jätteledsen. Men när jag lungt försökte
förklara för honom, att när han nu hade blivit
sjuk och fått feber, att då kunde han ju tyvärr inte
följa på tävlingen, så lyssnade han uppmärksamt,
liggande med vilande huvud på mitt bröst.

Vet ni vad den lillla goa ungen
då säger till mig?
”….vet du, jag gråter nog lite…. (och så lyfter han
upphuvudet så att jag ska se då han tecknar
ordet för gråter, med fingrarna ner efter
kinderna) …men de gå bra”.

Jag väntar då, fortfarande på den riktiga
reaktionen och undrar om han förstått att
han inte får åka, så jag säger tydligt:
”…så om alla de andra far med bussen
och ser då pappa kör tävling, så får vi försöka hitta
på något roligt här hemma istället, du och jag”.

Max lyser upp och säger direkt:
”….får jag se Kotte i trolltider då? ….och vi sitta
me ajpay (iPad)?”
”…jo, det kan vi” svarar jag.
”…bra” säger Max och pussar mig på kinden
och säger ”…du ä snäll mamma

Alltså jag hade stor lust att sätta mig ner
och lipa bara för att han är så söt och
så förstående och förstås på grund av att
alla känslor utanpå på grund av sömnbrist ;)
….men jag antar att han tog det så bra,
för att han kände sig nog lite sjuk.

Typiskt….

Ja, skit, är det inte oss i nötskal,
så säj. Allt skojigt (inte allt, men mycket)
inplanerat,  då blir vi sjuka :(

Max har varit febrig idag men vi har haft
en mysig dag här hemma. Han har fått bestämma
i stort sett allt vi gjort, så han har nog tyckt att
det varit en bra dag trots allt. Varit lite febrig hela
dagen, fast känns feberfri nu ikväll, så hoppas det
var den svängen. Vi har ju tänkt på dop imorgon!!!

Pappsen körde hem en andra
placering idag, så det var ju bra!

Avsluta med något skoj….

Måste avsluta med en charmig
sak som Max gjorde nu ikväll i
vardagsrummet. Han fick låna pappsens
videokamera som han har i racerbilen och
så gick han och låtsades ta kort med den.

Så då skulle han ta kort på oss, en och en
och vill ju då att vi ska säga saker, för att
det ska bli fina ”smiles”.
Så först säger han till mig:
”…säg August!” och så säger jag August och
han knäpper kort. Sedan säger han till syrran:
”…säg tomatsås” och så knäppar han på henne
och sedan till pappsen:
”…säg motordel” och så knäpper han.
Lite varianter på ”…Cheeeese” ;)

Snack med tjejer i baksätet….

 

Tidigare ikväll då vi körde
Max storasyster och en kompis
på klassfest, så sitter Max där
i baksätet med dem.

När vi hämtat upp kompisen så
börjar ju förstås tjejerna att surra
sinsemellan.

Men då säger Max helt så där
klockrent med tydligt tal:
”…prata inte! …..prata med mig
han ville ju förstås vara med i snacket ;)
Så när tjejerna blir tysta så säger han direkt:
”..hur mår ni idag?”
som en inledande konversation. Det lät nästan
som en liten casanova som satt där och skulle
börja flörta ;))

Tjejerna var så söta att de svarade honom
och fortsatte prata med honom.

Hihi…det lät ju bara så sött!