Förstorat kylskåpspoesi….

 

Som jag skrev tidigare i ett inlägg,
så är ju Max väldigt intresserad nu av att läsa
ordbilder”, alltså att man lär sig hela ordet, inte
stavar sig fram bokstav för bokstav.

Däremot så har det inte gått med materialet
typ språkpussel eller då jag skrivit ut orden med
tydliga ordramar, som ska vara en hjälp till många.
Nej, han har inte varit något intresserad av det, men vi
är ju alla olika. Kanske kommer intresset senare?

Läskoden….

Däremot då vi testade läskoden som jag skrivit om
i detta inlägg >> och filmade i detta inlägg >> 
… som bara är vanliga vita lappar med orden på,
så blev han så intresserad (!!) Sedan vi började
med dessa, så tillhör de vårat morgonbus varje morgon ;)

Fick en idé….

Det känns som om, när Max är intresserad
av något, gäller det vara på hugget ;) Det är
ju roligt att han vill lära sig ordbilder, kan
ju underlätta sedan med läsning.

Så, ni vet väl alla om kylskåpspoesi som
finns i små, små magnetlappar att ha kul
och bilda meningar med på kylskåpet….


bild lånad från nätet

Spann vidare….

Jag spann lite vidare på detta ….

… och skrev ut lite
ordbilder , men i
större format ;)

Jag använder mig av pulisher
programmet som är smidigt att
flytta text på, men det funkar ju
göra i word oxå.

  

Så jag samlade bara orden på några a4 papper i datorn och skrev
ut dem och sedan använde jag min xyron lamineringsmaskin
som oxå laminerar med magnetbaksida och då blev det dessa
ordbilder i lite större format än vanlig kylskåpspoesi.
Ni ska få se längre ner.

Vid pottan….

För ett tag sedan …

 …så satt vi ju en magnettavla
vid pottan i badrummet. Vi köpte
 magnettalvan från IKEA och sedan
gullade jag med pappsen och han monterade den på väggen,där
Max har sin potta.

Då kunde vi flytta upp toalettrullshållaren, som
ändå skulle vara ivägen, för
Max då han ska sitta på pottan
och skulle nog kunna slå sig i
huvudet snart, så då kunde vi
ta två flugor i en smäll och
flytta upp den och fästa den
i magnettavlan utan att göra
några fler hål i väggen och
fästa tavlan i de befintliga
hålen, där toarullen suttit.
Smart va?! ;)

Så då fick vi till en perfekt
busigt ställe då han ska sitta
på pottan eller bland sitter
han även bara på golvet
och busar/tränar på tavlan.

Här har vi varierat med lite olika träningssaker för Max, för
det är ju perfekt göra någon liten sak och busa med under pottanbesöket ;)

Så nu har vi poesi vid pottan…

….och jag kan säga att det är populärt hos hela familjen.
För när man själv sitter på toan, så kan man skriva
någon rad till någon ;) 

Max är faktiskt väldigt intresserad
av dessa och vill gärna att vi ska skriva
någon mening ihop.

 

Jag brukar säga att han får leta ett ord som han kan på tavlan
och typ ikväll så valde han först ”hej” och så tog han sedan
”mamma” och ”Fanny” och gjorde meningen ”hej mamma” och
hej Fanny” sedan tog han ordet ”sover” och ”pappa” och skrev
pappa sover”. Se bilderna nedan. Sedan tog vi även ordet ”är
och då blev det 3 ords meningar såsom ”pappa är söt” ;)

Nu var ju tanken lite att vi skulle
minimera orden och inte ha
så många ord åt gången, men
alla har gillat att hålla på med
dessa, så vi har dem ett tag, man
hör ju att Max lär sig dem ;)

 Så det är skoj. Jag hoppas han kommer bli samma
bokmal som både mamma och storasyster är ;)

Trotsigt humör….

Antagligen är vi inne i en liten trotsperiod, just nu. 
Max både testar säga fula ord, för att se reaktioner
och mycket ”vill inte” och ”för svårt” och så sätter han
armarna i kors och ska inte göra ;) Men det är tur han själv
har dåligt tålamod, så det är bara vänta ut honom ;)

Det är nästan lite svårt att
inte börja skratta då han är trotsig
och ser så bestämd ut med armarna i kors ;)

Avsluta med lite roligt….

Fast idag handlar det inte om Max,
utan om mamsen! Ja, helt otroligt
har jag lyckats doppa örat i en kaffekopp idag (!!) :)

När Max och storasyster hade kommit hem
idag så satt syrran och gjorde läxor och jag
och Max satt och spelade memory vid köksbordet.
Jag tappar ett kort på golvet och ska smidigt luta
mig lite åt sidan, med huvudet vinklat mot bordet.
Lyckas då doppa ner mitt öra, i den låga, breda
kaffekoppen jag har där på bordet.

Så hela örat hamnar precis i kaffekoppen….
helt otroligt att det går. Jag fick ett rött öra och
jag fick till och med stå och hoppa med huvudet
på sne, för att få ur kaffet ur örat ;)

Jag ni ska tro att ungarna garvade åt sin
morsa!!! :)

Habiliteringsträff….

 

Igår hade vi habiliteringsträff
på förskolan. Det var jag, Max resurs,
förskolans specialpedagog samt kurator
och logped från habiliteringen som
träffades.

Det kan var lite olika vem som är
med från gång till gång. Ibland är
arbetsterapeut eller sjukgymnast
med och ibland pappsen.

Teamet kring Max…..

Som vanligt måste jag skryta med
hur bra vi har det runt Max. Känns
underbart att sitta i ett rum, omringad
av personer med olika specialiteter och
med otroliga kunskaper och som sitter där
för Max skull. Det är en underbar känsla som
förälder att känna att alla vill det bästa för Max
och att vi jobbar åt samma håll.

När man sitter på ett sånt här möte och
tar in och ser diskussionen om Max mellan
alla, då inser man verkligen hur bra han har det.
Hur bra allt fungerar här, med habilitering, med
förskola och framförallt samarbetet mellan alla
parter.

Nu när jag skriver om det, så kan nästan
tårarna rinna av tacksamhet och av trygghet.
För från början då man får ett barn med Downs
syndrom, så bär man på en massa frågor, hur
framtiden ska bli, hur allt ska fungera. Jag hade
en stor oro, vilket liv han skulle få och hur det
skulle fungera på förskolan med resurs och med
kompisar och så.

Så nu när man sitter här med facit i hand
och tänker tillbaka, så önskar jag att jag
vetat då, allt som jag vet idag,
och sluppit oroa mig ;)

Uppföljning av mål och vidare….

På dessa träffar, blir det att vi diskuterar
kring hur allt fungerar för Max. Allt från
kommunikation, socialt, motoriskt till
praktiska och pedagogiska saker.

De stora sakerna sedan vi träffas senast är ju
framförallt att Max börjat prata så mycket och
mer tydligt. Logopeden redogjorde från vårat
besök i fredags.

Specialpedagogen har som vanligt varit
på förskolan en dag och varit med i verksamheten
för att se hur Max är och hur han fungerar i
gruppen och på förskolan.
Det var roligt att höra henne berätta, att hon
hon hade följt med Max grupp ner till Brukets
badplats en dag och säger att Max var väldigt
mån om henne och skulle visa henne allt, värsta
turistguiden ;)

Hon tycker att han utvecklas sedan sist hon såg
honom, både kommunikativt och också att han
är mer involverad i gruppen och tar för sig.
Han hade även bjudit henne på pianospel (på
en bräda där nere på stranden) och när hon
frågade om han kunde sjunga något till, så hade
han sjungit hela ”lilla snigel” för henne ;)

Max resurs pratade om att Max nu är helt
utan blöja på dagarna och att fungerar bra.
I barngruppen har han nu börjat komma in
ordentligt, efter varit lite blyg i början, då det
blev ny avdelning och nya äldre barn. Han leker
helst med dem i samma ålder, 3-4 års åldern.
Inte 5 åringarna och de minsta tycker han är lite
besvärliga ;)

Idagboken….

Vi pratade om idagboken och om att
vi nu försöker låta Max vara mer delaktig
i den, genom att han får berätta vad de ska
skriva i den, vad han gjort under dagen.
Så även om det bara blir någon enstaka rad,
så är det han som varit aktiv och han som
sagt vad han vill berätta och välja bilder.
Bra för det egna berättandet.

Tyvärr är det lite svårt att få han motiverad
till idagboken på eftermiddagen på förskolan
ibland, eftersom det blir precis efter vilan, för
han är lite ”trögstartad” efter ha vilat, så planen
är att vi ska se om vi kan göra på något litet annat
sätt för att det ska gå bättre, typ sitta mer avskilt
och ev prova använda en timstock.

Timstock är ett hjälpmedel som hjälper
en att räkna ner tiden med lampor.
Kanske kan den ge en liten kick till Max
att ”så här länge” ska vi sitta med idagboken
för att sedan gå och leka.
Det kan vara en bra sak att introducera och
bra sak som hjälpmedel framöver då han
kommer närmare skolåldern och det här med
tidsbegreppen. Det är arbetsterapeuten som
provar ut denna, så vi får väl se vad hon säger.

Fundering….

Något som både jag och Max reurs har
haft våra funderingar över, är lite det
här ”om vi gör tillräckligt för Max”.
Man är ju ingen expert och vi diskuterade just
detta idag om det är något som missar
och som vi borde tänka på extra, med Max.

Ibland kan jag känna panik lite sådär, då
man är in på någon annans blogg och de följer
Karlstadsmodellen till punkt och pricka eller
då man läser att det är många som har handledare
i karlstadsmodellen och som även besöker förskolan
och ger tips om träning och dylikt.
Jag tycker böckerna om Karlstadsmodellen, mest
har gjort mig stressad och jag har fått prestationsångest.
Så vi valde tidigt att bara ta någon viss liten del av
karlstadsmodellen som vi har känt varit aktuell
just för Max. Annars har vi följt vad vår logpoed
rekommenderar.

Men ibland har man undrat om det är tillräckligt,
eller om vi missar något, som han kommer sakna
sedan?? Man tänker just på detta, förberedande
inför skolan.

Är det superviktigt detta med att det ska
var strikt träning och enskilda träningstillfällen
på förskolan?

Vi har ju istället fokuserat mer på att låta
”träningen” bakas in i övrig verksamhet, att
den görs tillsammans med andra barn i kanske
mindre grupper och att Max träningsmaterial
på förskolan, typ ljudbokstäver ligger framme
för alla barn.

Så då känns det tryggt då i sitter här på träffen
och kan diskutera detta och logopeden säger
att  hon precis läst något forskningsprojekt
på just detta kring enskild skrikt träning kontra
träning i grupp och som visar väldigt positivt
som så vi gör idag. Så då tror jag att både jag och
Max resurs kände…. perfekt! ;)

Dessutom så ser vi ju att det går framåt för Max.
Jag tycker bland den bästa lärdomen, är väl att
man tar efter andra barn och man lär sig ju mycket
genom att man är i en grupp och kan ta hjälp av
varann och tillsammans komma fram till en lösning. 

Så om vi fokuserar på idagboken som Max egna
lilla stund, där han får sitta och koncentrera sig
och allt annat övrigt i den vanliga verksamheten. 
Idagboken känns viktig och kommer säkert följa
Max upp i skolan oxå. Den är guld värd, för det är
det första vi öppnar då vi kommer hem och så får
Max berätta vad han gjort under dagen.

Gomplatta….

Vi pratade lite om Max gomplatta
som vi snart ska få utprovat och då
kom det fram att man kanske kan göra det
hos våran vanliga tandläkare, att vi inte behöver
vänta på remissen till specialstmottagningen i Luleå.
Så logopeden tog kontakt igår och idag ringde tandläkaren
och vi ska få komma nästa vecka och göra ett försök
avtryck! Snabba puckar istället för vänta på remissen
som nu legat 8 månader i Luleå.

Oj vad långt….

Oj, jag känner det blev ett långt inlägg.
Många kanske gav upp efter hälften ;)

Som jag skrivit många gånger tidigare
här på bloggen, så vill jag klargöra att
allt som jag skriver om typ träning och bus,
träningsväskor, idagboken, tecken …är ju mina 
egna tankar och funderingar. Det är ju absolut
inget, att jag vet bäst hur det ska vara, varken
i träning eller så.

Utan jag är bara en vanlig mamma, ingen
utbildad pedagog på något sätt. Utan vi går på
vad som passar oss och Max och fokuserar nog
mer på att träningen ska vara skoj och kännas
inspirerande, istället för detta strikta och fokuserade
upplägget som kanske många rekommenderar….  

….åh, än så läng, funk dä för åss :)

Logoped….

 

Just detta med tal och språk är ganska
fascinerande. Har väl inte tänkt så väldigt mycket
på det innan vi fick Max, eftersom det för storasyster
har kommit naturligt i hennes språk- och talutveckling.

Men ända sedan vi fick Max och vi fick veta att det kunde
ta längre tid för honom att prata och att utveckla ett
språk, så har just detta känts som ett av de viktigaste
bitarna för mig personligen. Det känns viktigt för mig
att Max kan kommunicera bra, att kunna göra sig förstådd
och förstå andra. På det, kommer man långt i livet ;)

Vi har ju använt oss utav tecken som stöd från det
att Max var kring 1 år. Det har varit superbra. Det
rekommenderar jag varmt. För även om han inte hade
talet då, så kunde han göra sig förstådd och vi förstod honom.
Det ordförråd som han sedan hade i tecken, har han ju nu
överfört i tal. Nu släpper han ju tecknena mer och mer,
allteftersom han pratar mer och mer och utökar sitt ordförråd.
Men tecknena finns där alltid i bakgrunden.

För idag så tecknar han till vissa ord samtidigt som han
säger dessa ord  och är det något han har svårt att
säga, använder han tecken till att beskriva, så vi förstår.
Det är ju oxå så enkelt att använda tecken, för du har ju
alltid med dig händerna. Du behöver inte ta fram bilder
eller någon apparat för att säga vad du vill, bara vifta lite
med händerna ;)

Så om ni står i något sorts ”valet och kvalet” om ni ska
satsa på tecken, så säger jag GÖR det. Man kommer fort in
i det om man tar ett par tecken i veckan. Dessutom är det superskoj
att lära sig ett ”nytt språk” och det går göra så mycket skoj kring det
med sånger och ramsor och dyl. Ni kan ju läsa mer hur vi
startade då  Max var liten. Se under Vår teckensida >>

Kanon här hemma….

Måste även säga att det är kanon här hemma
med tecken ibland för alla. Speciellt då vi har en
pappa som ofta är i garaget och kör olika fordon här
ute på gården. Då använder vi alltid mycket tecken, då
vi ska ropa in honom till mat eller fika eller sånt ;)

Har även upptäckt hur bra det är att ha, då man
är någonstans på ett möte, eller någon samling,
då någon i familjen sitter på andra sidan av ett rum
och man inte kan skrika, då kan man teckna istället
i smyg ;)

Det är med lite vemod, vi beslutade här i sommar
att sluta med vår egen teckenkurs som vi haft här
hemma varje söndag. Men just nu känns det inte
motiverande att fortsätta, då Max blivit så duktig
på att prata. Så vi får väl se om vi kan hitta på något
annat istället.

Tecken går över till tal….

Under sommaren har det ju hänt mycket i Max
tal och språk. Nu babblar han ju för fullt och jag
tycker det blir tydligare och tydligare.

Så det är fascinerande att följa med i utvecklingen
så här nära, som man får göra som förälder.
Det är då man inser hur himla invecklat det
egentligen är att prata, som man tidigare bara
haft som det självklaraste i världen.

Max logoped….

Idag har vi varit och träffat Max logoped på
sjukhuset. Vi träffas ungefär med ett halvår mellan
gångerna. Jag är så glad att vi får ha samma underbara
Cecilia som är toppen. Det känns verkligen som om
hon är klippt och skuren för jobbet och brinner för det!

Som vanligt då vi kommer dit, så blir
Max som en mussla och bara tecknar
från början ;) Det är som han förknippar stället
med att han ska teckna, då han gjort det där de första
gångerna, så han glömmer av att han kan nu kan prata oxå :)

Spela spel….

Men Max logoped vet att han kan
vara lite blyg i början, så de startade med
att spela ett Bamsespel, för att låta det
lossna lite…

…så de spelade och pratade lite kring bilderna.
Men vi fick upprepade gånger säga att
du kan ju prata och säga vad det är” för han tecknade :)
Men efter en stund lossnade det lite.

Testade olika saker….

Idag kollade logopeden lite olika
saker med Max. Började med att han
fick stapla klossar …

….och sedan säga färgerna på dem.
Först tecknade han alla korrekt och efter
påminnelse att han kunde säga dem ;) så
sa han även alla korrekt ;)

…sedan fick han fick ta fram olika saker ur en väska
och säga vad de var för något. Han fick sortera dem
i olika kategorier och även sätta saker i olika
förhållanden till varandra, typ under, framför,
bakom osv….Det gick oxå bra.

Spela in ….

Sedan startade hon bandspelare
och spelade in då Max sa vad det
var på bilderna i en pärm…

 

…här är det väl både hur han uttalar det och även
om han ser vad bilderna föreställer.
Inspelningen ska logopeden lyssna närmare och 
mer nogrannt på och dokumentera sedan.Vi kommer
få en kopia på det sedan.

Men han har ju svårt säga k och g som ligger
långt bak i munnen och istället flytter han fram
dem och säger istället t och d. Men tydligen så
är det ju även normalt för många barn utan ett
funktionshinder att man kan ha svårt för dessa ljud
i 4 års åldern. Så logopeden tror att det kommer
komma för Max. Så det känns ju bra.

Sedan om vi nu får komma och prova ut
gomplattan, så kanske han har lättare att hitta de
ljuden då den ska stimulera just detta.
Nu har det ju gått över ett halvår, så vi borde bli
kallade snart för utprovning.

Ordbilder….

Logopeden hade sett på bloggen att Max börjat med
ordbilderna från läskoden och var impad ;)
Så hon la fram en bild samt 2 bokstäver och
så skulle Max ta den bokstav
som ordet börjde på…..

…om en bild var en moped så skulle han ta
bokstäven m som det börjar på. Det känns som han
börjar ha det… att han hör vilken bokstav det börjar på
och det här är ju ett tips att fortsätta träning efter.

Språklig medvetenhet….

Så vi har fått en broshyr om språklig
medvetenhet, där vi kan få lite tips hur vi kan
fortsätta träna hemma. Bland annat rimövningar,
stavelser, sammansatta ord och lyssna efter ljud i ord.
Typ finns det ett s i sol? Sedan även lyssna var i ordet
ljuden finns. Är det i början, mitten eller slutet osv….

Känns gött….

Efter träffen idag och på vägen hem i bilen
så kändes allt bara toppenbra. Det känns som
om Max är på rätt spår och det känns som om det
vi busar med här hemma och som just känns som
bus och inte träning, gör att Max går framåt i sin
utveckling och det känns ju skoj.
Vi är inte helt ute och cyklar ;)

Habträff….

På tisdag till veckan så kommer även
logopeden ut till förskolan med habteamet
och då kan vi ju prata mer om hur det går på
förskolan och så, eftersom Max resurs inte
hade möjlighet att följa på denna träff.

Wow grabben….

 

Ja, jag måste säga att jag
är lite impad av Max och måste
skryta lite.

Läskoden….

Jag skrev ju tidigare om att vi fått
oss en låda som heter ”läskoden” och
ni kan läsa mitt inlägg om detta här >>

Så nu i veckan tog jag fram några lappar
ur den och så har vi använt dem som en del
i vårt morgonbus…..

…jag kompletterade även och skrev 2 lappar
på de ljudning som Max haft i veckan på sina
fordon….

…nämligen våvvå och jöjjö. Max har tyckt det har
varit jätteskoj att ”läsa” på läpparna och det har gått
jättebra. Så jag tänkte bjuda på en liten filmsnutt, som
jag filmade nu i eftermiddag efter förskolan, så får ni
se vad duktig han är…..
.
.


.

…är han inte bara helt otroligt duktig!
Skulle inte i min vildaste fantasi, tro, att det
skulle gå så här bra och fort att lära sig dessa
lappar ;)