I natt har vi sovit gott. Det var en otrolig spänning som släppte i kroppen igår och vi var så trötta. Vi gick och la oss redan 20.00 och vi somnade omgående.
Efter frukost gick vi upp till Max på IVA-avdelningen. Idag hade han bättre färg i ansiktet och hade fått på sig en söt ”snoopy”- mössa för att hålla värmen litegrann. Personalen tycker han ser ut som en liten rappare. (hi,hi) Vi fick vara med då de justerade respiratorn så den skulle sitta bättre och så gjorde barnläkaren ett EKG, som ni kan se på bilderna här nere.
Bild 1. Justering av respiratorslangen som går in i näsan.
Bild 2. Så här fint ser det ut på magen. Plåstret över såret är ca 10 cm långt och nedanför kommer dräneringslangarna ut.
Här tar barnläkaren ett EKG på Max för att se att hjärtrytmen är som den ska samt
kontrollerar att alla värden är OK.
Många kablar och slangar blir det…..
Eftersom de skulle hålla honom nedsövd under dagen så tänkte vi att då passar vi på att se någonting av Göteborg. Så vid 10.30 tiden tog vi spårvagnen (premiärtur) in till centrala Göteborg. Stålande sol men lite blåsigt. ( vi hörde att i vissa delar av sverige har man fått snö ???!! ) Hoppade av vid Brunnsparken. Vi såg säkert ut som värsta turisterna, som stora frågetecken. Oj,oj,oj vad affärer !!! Här skulle svärmor gilla att shoppa! Vi gick in det stora shoppinghuset ”Nordstan” och promenerade lite efter ”Arkaden” men vi blev fort trött, speciellt mannen i sällskapet :-)
Jonas sitter och väntar på spårvagnen
Måste bara få berätta att idag bokade vi TÅGBILJETT :-) till Fanny och mormor så dom åker från Älvsbyn på måndag kväll och kommer hit Tisdag mitt på dagen. Det känns så underbart att de kommer hit och att man snart få rå om sin lilla tjej igen. Tror hon kommer få det bra här nere. Det är så otroligt bra gjort här för syskon med mycket lekrum, aktiviteter och lekparker m.m. På sjukhuset har de dessutom lekterapi och så kan vi ju turas om att umgås med henne då vi är 3 stycken. Det känns viktigt att hon få vara delaktig i vad som händer med Max här nere. Det är ju svårt att beskriva allt per telefon och hon har säkert en massa funderingar som hon går och bär på. Så det känns toppen!!!!!
Visst blev det söta bilder på gosiga handen och foten !!!!
Vi har ikväll fått ÖGONKONTAKT med Max. De försöker ju hålla honom nedsövd för att han inte ska röra sig så mycket med alla kablar och slangar. Men de vill ju gärna ha honom lite aktiv så att han rör på sig litegrann och medans vi var där nu ikväll så öppnade han ögonen och tittade på oss.
Vi får ögonkontakt med en liten vimmelkantig Max.
Kan nog inte med ord beskriva hur det kändes i mamma-hjärtat. Så vi stod där bägge två och höll lillhanden och pratade med honom. Man skulle helst vilja ta upp honom i famnen och bara gosa och mysa och kramas men man får ju nöja sig med hålla handen och lite pussar. Men de lät oss bara ha ögonkontakt en liten stund, sedan sprutade de i honom mer morfin och sömnmedel så att han inte blir för vaken och inte ha ont.
Nu under dagen har syresättningen blivit bättre och bättre för Max så de har kunnat dra ner på syrgasen i respiratorn och det är ju väldigt positivt. Så man hoppas att de små framstegen fortsätter…..
Det är facinerande att stå och titta på sjuksköterskorna och undersköterskerna som hela tiden står och gör någonting med Max. Med jämna mellanrum skriver de ner alla värdena på alla apparatur, de spolar rent slangar (och det är ju inte bara en !!!), de tar blodprover, de kollar alla dräneringslangar och kisspåsen med jämna mellanrum. De sitter inte still en minut. Hela tiden aktivitet. Så det känns ju otroligt tryggt med sådan övervakning.
Nu när jag sitter här vid datorn och uppdaterar så knackar det på dörren och vi får bud med blommor. Tusen tack familjen Berglund, det värmde gött. Lillnallen ska vi placera i Max säng bland de andra nallarna.
Till sist (känns som det blev en lång uppdatering ikväll) vill vi skicka en massa kramar hem till våra föräldrar som idag tillsammans har varit och krattat våran gård. Ni är bara helt underbara och vi är så tacksamma.
Ett nytt liv... 