Lördag den 22 Augusti 2009

…för lilleman.
Igår blev första dagen för Max för den här terminen. Det hade gått bra. Förutom lite på morgonkvisten. Max var nämligen först på dagis igår då jag lämnade och han hade börjat leka, men när han hade stått och tittat på korten på de andra barnen och sedan såg att det inte var någon där, förutom fröknarna, så blev han lite ledsen. Men det gick över då de andra barnen dök upp.

Igår var vi och handlade på ICA och då blev det ett kärt återseende. Där var nämligen Max barnsjuksköterska från då han låg på barnintensiven 5 veckor då han föddes för sitt hjärtfel. Hon hade samma glaá skratt som då och hon tyckte det var roligt att se honom så stor. Max däremot känner ju förstås inte igen henne, men hann säga ”hej” flera gånger i affären och även göra ”high-five” till både henne och hennes son =)

Idag ska vi på 40 års kalasande så vi håller just nu på att klä upp oss lite. Det blir dock lite haltande för mig ikväll. Vet inte riktigt hur det gick till, jag sov nämligen nere med Max i natt och på morgonkvisten började pappsens mobiltelefon att larma klockan 06.00 i hallen. Max sov så gott, så jag skulle skynda mig upp ur sängen för att stänga av den, innan Max skulle vakna av den. Då när jag kliver upp ur sängen…trampar jag snett. Gjorde ruskigt ont, men efter nerkylning, så är det ändå skapligt, lite blå kanske . Så jag är lite av en ”haltande lotta” just nu. Jag hoppas det ger med sig.