Fibromyalgi…

Söndag natt eller måndag morgon (!?)

Får man på något sätt hata en kronisk sjukdom?
Bara så här, offentligt på en blogg….

Jag struntar helt enkelt i svaret på den frågan…..
utan jag gör det i alla fall.

Jag sitter här i ett nedsläckt kök mitt i natten.
Jag varvar att sitta ner med att gå runt och vandra lätt.
Värken är något helt sanslös i kroppen.
Det går inte att sova, trots värkmedicin.
Dessutom har yrseln slagit till och så fort jag blundar
så snurrar det så jag till slut blir illamående.

Just nu i denna stund måste jag hata min ”fibromyalgi
som min kropp har fått som följeslagare.

Alla andra i huset sover. Jag sitter och tröstäter ett par mackor.
Eller rättare sagt är det väl inte en tröst, utan ett måste för att
jag inte ska må dåligt av värkmedicinen.
Men det är ju inge vidare bra uppladdning inför ”beach 2010” att
klämma i sig mackor med jogurt på natten =)

Egentligen ska jag väl inte skriva om sånt här på bloggen kanske,
men så känner jag….varför inte egentligen?! Denna förb….sjukdom
är ju så ”luddig” och en sån ”dold” sjukdom som behöver lyftas fram.
Det är nog väldigt många som inte ens vet att det finns en sjukdom
som heter så. Sedan är det här ju faktiskt min blogg, och jag skriver
ju om vad jag vill =) Bloggen handlar ju om vår vardag och tyvärr
är ”fibron” en stor del av  min vardag tyvärr, sedan 7 år tillbaka.

Kanske speciellt så här…då jag är hemmavid  och mycket på
nätterna. För det är väl så…. att ingen ser mig ju då jag har som
värst med värk, kraftlöshet, yrsel, illamående,domningar, ont under
fötterna, alla ömma punkter, en mage som slår bakut m.m.
För då är jag ju just hemma. Det är ingen som ser då jag nattvandrar
genom många timmar, eller ligger däckad i soffan och känner det som
om jag har influensa fast jag inte har det.

För jag försöker dock ”ignorera” följeslagaren
så mycket jag kan normalt och har lärt mig
anpassa mig så jag håller mig inom gränserna
av vad jag pallar med.

För jag kan ju vara glad, trevlig och
tillmötesgående, trots att värken gnager i en.
Det går…… jag vet.
Visst…jag skulle kunna gå och berätta dagarna
i ända om var värken sitter precis vid den tidpunkten.
Hur den kan byta lokalisation på bara någon timme. För jag är aldrig
värk och smärtfri. Den finns där jämt, mer eller mindre. Just nu MER !!!!

Men jag känner att det är ju betydligt trevligare för omgivningen att ha
en positiv mamma än en ”klagobert”. Men visst är det svårt ibland…..

….ibland…är just nu ett sådant tillfälle. Då måste man oxå tillåta sig vara
deppig och lite nere och lite arg. Men jag söker absolut inte en massa
medlidande. Det är inte därför jag skriver. Nej…jag ville bara hata en
liten stund, så känns det bättre på ett tag igen.

Jag önskar förstås för varje dag som går att de ska hitta någon
mirakelmedicin eller hitta lösningen som bidrar till man kan botas
och bli frisk. Så jag  får njuta av livet på samma villkor som andra…
….inte behöva ställa in planerade saker för att man blivit för dålig…
….kunna busa med barnen hur mycket som helst….inte hela tiden
fundera…orkar jag det? Att inte hela tiden behöva tänka…..om jag nu
planerar att göra det här idag…får jag då bakslag?….och framförallt är
det värt det. Så TRIST att hela tiden behöva brottas med detta.
Så TRIST att hela tiden vara en bromskloss som inte orkar.

Visst det är TRIST……men det går. Man anpassar sig. Det går ju inte
gräva ner sig och tycka synd om sig själv. Då fungerar ingenting.
Nej, nu har jag fått hata en stund. Nu ska jag tänka positivt igen…..

Jag har en underbar familj…underbara barn….en underbar make..
..och underbara nära & kära. Jag fokuserar på allt som är bra. Då går
allt mycket bättre. Jag tror att ”fibron” är bra på det sättet….att jag
nog uppskattar allt jag har runt omkring mig väldigt mycket, som
kanske många tar för givet.

Sedan att Max kom till oss med sitt ”lilla extra” i bagaget känns så
värdefullt. Det känns bra att kunna fokusera på mina barn och ge
dem bästa tänkbara förutsättningar i livet. Men framförallt att de
få må bra, få kärlek och ha skoj =)

Jo…nu känns det genast mycket bättre igen =)
Att få skriva ”av sig” lite och dessutom fått lite extra ”doping”
gjorde susen…..

….känns något bättre i kroppen, ska försöka göra ett försök till
att ”nanna kudden en stund” Imorgon är det en ny dag och nya
möjligheter och förhoppningsvis ett trevligare inlägg med ett
charmtroll kanske =)

Natti-natt

16 reaktioner på ”Fibromyalgi…

  1. Min mamma har fibromyalgi så jag känner igen det du skriver om.Självklart får man vara anti mot den och jag tycker du är beundransvärd med dina insatser för hela din fam.Du gör SÅ mycket för Max!Många styrkekramar från Kiruna

  2. God morgon gumman! Ja, för mig är det morgon, andra har lunch. Självklart får man hata sjukdomar, jag är jätte bra på det. Speciellt en viss sorts sjukdom, som drabbade vår familj. Så jag hatar ordentligt vissa stunder och sedan tar jag tag i livet igen. Har ju bestämt mig att då det känns bra, så ska man njuta och sedan kan man hata lite igen.
    Det viktigaste är precis som du säger att barnen mår bra, känner sig älskade och har en tro på livet, då känner jag mig nöjd.

    Annars så njuter jag av min ledighet, kände mig faktiskt riktigt less på mitt jobb innan jul men några dagars ledighet brukar göra susen.
    Det är bara jag och katterna uppe i denna sovande familj, vi har alla vänt på dygnet. En katt väckte mig 0840, då det är därför jag är vaken :-)
    Ska nog på stan en sväng, tror jag. Har inte varit där på evigheter.
    Ha det såg gott. Kram Carita

    • jo….det är nog viktigt få ha vissa känslor ibland.
      För mig känns det så bra att läsa hos dig om ditt
      ”nya” liv och hur bra det kan bli ”trots allt”.
      Vända på dygnet är något som hör till. Lite av tjusningen, inte sant?! Hoppas du får en bra shoppingrunda. Kramsiar….

  3. Fy va tufft! Klart du får skriva om det på bloggen, det är bra att skriva av sig även om inte värken försvinner!

    Nu ska jag lägga till din blogg på in sida, har tänkt länge på det… kram ylva

    • Jo…visst är det tufft ibland. Men man lär sig leva
      med det och det går ändå att leva bra. Man har anpassat
      sig och familjen är bra på att ”läsa av” hur man mår.
      Det bästa är att leva EN DAG I TAGET och inte
      göra så stora planer.
      Kul att få vara på din lista, du är
      på min bloglovin-lista =)

  4. Anna… jag blir alldeles tårögd… KRAM på dig!!! Det är klart att du får klaga och att du får hata…och ofta brukar det hjälpa lite om man skriver av sig när det känns som värst. När du, som annars är en väldigt livsglad person uttrycker ditt missnöje, gör det att jag bara beundrar dig mer!! STYRKEKRAMAR till dig från mig!

    • Tack för alla styrkekramar, de är supersköna att få.
      Jorå…det var lite skönt att skriva av sig. Det har jag
      även märkt med bloggen. Det är skönt och roligt att skiva,
      något som jag inte har prövat på innan jag började blogga
      om Max. Så det är kul att upptäcka nya saker man tycker om =)
      Skickar en tackkram tillbaka…

  5. Lider med dig Anna, vet ju hur det känns när man ska gruva för varje steg man ska ta på grund av smärta och enkla självklara saker blir en prövning. Önskar av hela mitt hjärta att du snart får må bättre! Tror att det är viktigt att få ur sin frustration mellan varven, och hämta styrka från de runt om kring! Styrkekramar till dig från mig!

  6. Jaa du min vän… jag om någon vet hur genomjävlig fibron kan vara och man FÅR vräka skit över eländet och speciellt i sin egen blogg!! Den är ju som en slags dagbok där både bra och dåligt ska vädras….
    Ibland kan jag känna att, visst- värken är SKITjobbig när den rumlar runt i kroppen och ”byter offerställen” men det jag fortfarande upplever mest jobbigt är att det inte syns utanpå! Visserligen märks det på det onda humöret som följer den onda värken som en bästis- och även den spända ansiktsmimiken och den styva kroppen- men stora omgivningen hade haft mer förståelse om det var en bruten fot eller liknande åkomma som drabbat en…. Vissa dagar ångrar jag nästan att jag överhuvudtaget visade näsan ute bland folk, såna dagar skulle jag helst vilja dra något varmt, mjukt täcke över mig och bara vara…

    Nåja…livet rullar på och vi med det, ibland måste man ta fast sig själv och ”gilla läget” även om man helst av allt bara vill skrika och gråta ut sin förtvivlan!

    Jag hoppas du får en bättre dag snart så du får lite ro i kroppen!

    KRAM

    • Håller med…just att det är så osynligt för andra
      är jobbigt ibland. Men jag har fullt förstående för att
      andra inte kan veta hur det är….just då det inte syns.
      Hade varit en annan sak…som du säger…om man haltade
      eller gick på kryckor eller liknande.
      Men man blir kluven…visst är det tråkigt att den är osynlig,
      men ändå vill jag absolut inte att alla ska gå omkring och tycka
      synd om en. Usch, nej.
      Jag försöker alltid tänka att det alltid finns de som har det värre….man har ju bara ett liv och då måste man göra det bästa av det. Underbart då man har familjen, pysslandet och skrivandet som kan göra att man kan ignorerar ”följeslagaren” för en stund.
      Kram tillbaka….

    • Inte testat det. Du gör mig nyfiken.
      Berätta gärna mer =) Något du testat och fungerar det?

      Jag skulle nog behöva ett nytt läkarbesök
      och få höra om det finns någon behandling eller
      så för mig, man går här och lunkar fram i samma spår
      hela tiden. Egentligen skulle en period, på typ ”smärtrehab”
      som jag varit tidigare på, vara en nykick. Men då var man
      borta 3 veckor. Vet ej om jag fixar vara från min familj så
      länge =( Men jag tror det är ett bra upplägg där man är på ”stället”
      hela veckor istället för att fara fram och tillbaka varje dag.
      Det spar lite energi.

Lämna gärna en kommentar:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.