Imponerande envis…

 

Ja, jag måste då säga att 
Max är nu envis, då han sätter
den sidan till. Då han har bestämt sig
så har han!

Middagen….

…först nu till middagen så passade inte
maten för lilla karln. Det blev väl ett par små
potatisbitar, men inget mer. Det övriga föll
honom inte i smaken.
Så jag säger:
”… det blir att äta det här eller inte alls”.
Max väljer förstås att inte äta alls (har även
gjort det tidigare någongång) han går ner från
bordet och går iväg och leker trots att han
är hungrig.

Kvällsmål….

…men om det nu är så här, så brukar det ju
förstås bli att man erbjuder honom ett litet
kvällsmål istället. Så jag frågade kring 18.20
om han ville äta lite fil och flingor.
”…japp” det ville han ha.

Nu är det så att vi har några glutenfria flingor som
det är fruktbitar i, där han gillar flingorna men vill
inte ha jordgubbar/hallonen, så vi har varit så gulliga
att plocka bort dem varje gång. Men nu kände jag att
det får vara nog. Flingorna är även väldigt dyra att
köpa. Så nu tänkte jag få prova några andra vanliga
frukostflingor, där det inte är något vi behöver ta bort
små bitar varje gång ;)

Så jag tar fram dem och säger till Max
att vi ska prova dem.
Max vägrar…..utan att ens smaka.

Då blir jag oxå tvärs-över, för jag tycker
man kan smaka, tycker man inte om det då,
är det okej……men man ska smaka.

Så 2 st envisa sitter vid bordet
och håller på sin sak ;)

Max vägrar….

…så då säger jag att:
”….men då blir det ju inget kvällsmål då
och så blir det gå och sova på en gång då”.
Jag tänkte ju givet, så smakar han nog då, eftersom
klockan är så tidigt och han vill nog vara uppe ett tag till.
Samt att magen måste skrika av hunger vid detta laget (!!)

Men tror ni lilla envisa karln, viker sig??!
Ånej.
Han svarar bara:
”…okej”.

Jag är ju mycket av principen…. att säger man
en sak, eller hotar med en sak, ska man ju fullfölja
den hela vägen. Inte vela ur.

Men jag försöker ändå lirka lite med honom och säga
att han behöver ju bara smaka och så behöver han
inte gå lägga sig redan, mycket med tanke på hur
hungrig han måste vara (!!)
Sa även att då kunde vi se lite på TV och mysa efteråt.
Men nej då ;)
Han tar mig i handen, vi går och tar på pyjamas
och går upp i sängen och han lägger sig helt utan
protester i sängen 18.30 och har inte hört ett ljud
från honom sedan dess!

För så envis är lilla goa karln, då han
har bestämt sig för något.
Lilla goa envisa unge!
Lilla stackars hungriga lilla goa envisa unge ;)

Annonser

4 reaktioner på ”Imponerande envis…

  1. Ja det är tur att inte Max kan läsa detta.. att man har svårt dämpa skrattet och tycker det är festligt med hans envishet. För jag förstår ju hur svårt det måste vara för dig. Men du är tuff tycker jag som inte heller ger efter. Kan nog bli flera dragkamper mellan er.

    • Jo, du Linda,det är många gånger inte lätt.
      Det är ändå ens barn och ibland är
      det svårt att inte falla för frestelsen att
      låta dem göra som dom vill ;) Men jag tror inte
      man gör dem en tjänst då, hellre tvärtom,
      vissa gånger tror jag absolut att man vinner
      i långa loppet då de ser att man inte själv
      ger sig heller. Har bra erfarenheter av det ;)

Lämna gärna en kommentar:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.