.
Sötnötarna
Hittade dessa 2 söta
bilder på barnen 💛 …
…på första bilden laddar de för en slängpuss till
kameran och på nästa bild skickat iväg den 💛
☺️ Max är här 2 år och 3 månader och denna
elmotorcykel på 3 hjul var en ögonsten för
Max, han körde runt överallt på gården och
gasade med ena foten och den gick långsamt
fram och hade lite assistans av syrran från
början och den höll enastående länge 👍🏼
å här hade Max precis även startat att gå
själv, han tog sina första steg runt då han
fyllde 2 år .
Promenader det viktigaste
Jag och Abbe vilar efter prommis 💛
det är något jag prioriterar varje dag,
våra promenader. Det har blivit det absolut
viktigaste för mig under dagarna….
Det ger så mycket på så många sätt och min
sjukdom fibro mår bättre med dessa rutiner.
Å främst betyder det nog allra mest, för mitt
eget inre. För att leva med en sjukdom som
begränsar, då jag innan var en sån aktiv person,
det har absolut varit det tuffaste att acceptera.
Jag som gärna var ut och sprang och gärna gjorde
jobbiga intervaller, till att inte fixa någonting.
Det har alltid absolut varit min största sorg med
min sjukdom. Å som jag har kämpat under åren
och försökt träna på massor olika vis och oftast
bara fått bakslag och hamnat på ruta 1 eller till
och med på minus sidan. För att göra om samma
misstag åter och åter igen, bara för att jag velat
såå mycket 😣
När jag var som sämst i min sjukdom, då var det
en bedrift att bara ta mig ut och hämta posten i
postlådan. Efteråt var jag helt matt och hade
hjärtklappning de lux. Jag kommer ihåg hur jag
ett år, mitt i vintern bad min man skotta runt
vebon, sen gick jag runt där. Vissa dar bara 1 varv,
men det var viktigt att jag fixade bara det 😉
Nu ligger jag här och jag är så tillfreds att jag lyckats
ta mig så här långt idag, att jag oftast går promenader
3 ggr/dag, och om jag slår ihop dem under en dag, så
blir de ju längre 😉 Å även om jag har en riktigt dålig
dag och första stegen ibland gör så ont, så försöker
jag fortsätta, för det blir oftast bättre då jag gått en
bit. Å efteråt en magisk känsla. Jag kan ha mer värk
just då och jag kan domna bort i ben och armar,
men får jag bara vila efteråt, så blir det bättre igen
och jag blir jag inte sämre i mina symtom. Utan
känner ju att det stärker hela tiden. Min kropp
älskar rutiner, å just om jag kan hålla det samma
dag efter dag, då trivs min kropp bäst och värken
och smärtan hålls i en nivå som är hanterbar. Å
därför är ju Max och jag så mycket i skogen och
ute och går. Det gynnar oss bägge och vi har
utvecklats enormt under åren tillsammans.
Vi är som ett team, på samma nivå och det är
så häftigt. Det känns att vi går framåt med
minimala steg. Det känns grymt 💪🏼
Max målar dörr
Max grundmålat en dörr 👍🏼
med små steg går renoveringen
framåt, då Max känner för att
göra något. Så nu är en dörr
grundmålad, samtidigt som vi
alltid samtidigt kan surra om något…
.
Toppbetyg middag
Idag har jag gjort köttfärslimpa för
första gången i mitt liv ☺️ vet inte
riktigt, varför jag inte gjort det tidigare,
men aldrig blivit bara. Så testade idag
och höll mina tummar, att det skulle
gå hem hos Max som har svårt att test
a nya saker 🙏🏼 jag bävade att han skulle
hitta igen den rivna löken 😥 …
…så jag laddade upp med tillbehören han
gillar 👉🏼 potatismos, lingonsylt och såsen s
om han numera älskar (som ni kanske ser
på mängden;) å vet ni vad han sa?
”…mamma, det här kan jag äta hela veckan”
🙌🏼✨😁 yeaj, en till rätt att laga och jag
gillar rätter som sköter sig mest själv i
ugnen och då det blir mycket till rester
eller frysa in. Tänk att att en köttfärslimpa
kan förgylla en måndag så bra 🙌🏼
Läsläxa
Max läste för 3:e gången sin bok, som han
haft som läsläxa i veckan. Å just då han
har läst läsläxan några gånger, så flyter
det ju så bra👌🏼
….å just det, jag glömde:
”…snabbt oxå” 👍🏼
Bandy ute
En grabb som inte ville släppa innebandyklubban
ikväll ☺️ å ibland kan det vara fördel mamma,
att tidsbegreppen är lite svåra 😉 antar att
Max menade 1 timme istället för 1 minut,
men jag var snabb och tog dealen 💪🏼
/ Anna
Ett nytt liv... 