En dag Max längtat till, då det är bad på skolan 💦🙌🏼
och dessutom har de även dans på torsdagar,
så inte dumt 🕺🏻✨👌🏼 ….
…tänkte passa på att ta upp, vi har fått en hel
del frågor kring pandemin och hur vi tänker
nu när sittspridningen är så stor och hur vi
tänker kring Max, då vi tidigare hade hemmaplugg
med honom. Så vi tänker väl lite så här, denna
Omricon varianten lär väl alla i stort sett måsta
gå igenom nu framöver känns det som och vi
tror inte riktigt att det går att klara sig undan den.
Det som känns positivt med den är ju att den
verkar ge lindriga besvär, jämförts med tidigare
varianter, såsom en vanlig förkylning eller vanlig
influensa och att den inte gå ner i luftvägarna som
tidigare varianter. Sedan verkar barn och yngre få
väldigt lätta besvär. Å skillnaden är ju även att, nu
har ju Max 2 vaccinsprutor mot covid och även mot
vanliga influensan och har ju även sin behandling
för att stärka immunförsvaret, så vi hoppas det ska
vara ett bra skydd för honom nu, trots sin extra
kromosom och sina hjärtfel och infektionskänslighet.
I nuläget har vi inte fått någon information om någon
3:e vaccinspruta för Max och vi får se om det blir
aktuellt längre fram. Så Max går till skolan som vanligt
och så får vi hålla tummar och tår att vi får lindriga
besvär om vi blir smittade och att vi tar oss igenom
det på ett bra sätt. Har någon av er nyligt gått genom
denna variant av covid och hur mådde ni? Det kändes
så härligt att se hur lycklig Max är att få fara och bada
idag på skolan, efter att tidigare, under en lång tid
inte fått göra någonting 🙌🏼
Min fibro
Egentligen min favoritstund på dagen,
promenaden mitt på dan med vovven Abbe 👌🏼
men just nu känns det som jag druckit någon
”trög-olja”, som om jag går med nån ”vikt-väst”
på mig för kroppen känns så trög & tung och
det känns även som jag går utan stötdämpning
under fötterna & och värken gnager på i kroppen 😣☹️ …
…så det är faktiskt lite svårt att njuta just nu.
Jag tror min absolut största rädsla, skulle
vara att inte kunna vara ute och gå. Absolut
värsta tänkbara för mig. Det skov eller bakslag,
jag har i kroppen, håller verkligen ett stadigt
grepp just nu. Om jag ska försöka beskriva värken
i kroppen just nu i denna period, så får jag upp
liknelsen, då jag spelade damfotboll och vi hade
de där första träningarna på vintern, då vi skulle
komma igång inför säsongen och både kondition
och styrka skulle byggas upp. Träningar som bestod
av tuffa intervallöpningar och fyspass, som jag älskade
och körde fullt ut, så att den träningsvärken efteråt
kändes i varje muskel i kroppen och jag gick såå stelt
och försökte som anpassa varje steg. Just så känns det
nu, som om jag skulle varit och sprungit något långlopp
utan några förberedelser utan bara på lite tjurighet och
sedan fått sota över det efteråt 😉 ni kanske fattar ungefär.
Då tyckte jag nog det var en ganska skön känsla, att jag
tränat hårt och det kändes efteråt 💪🏼 men att ha det utan
att ha gjort något, är inte samma sköna känsla vill jag lova.
Men som vanligt är det bara gilla läget och ta en dag i taget,
jag vet ju att det går upp och ner och just nu längtar jag
efter den där känslan, då jag känner hur vändningen kommer
och jag kan få njuta av någon bra dag oxå. Men just nu
känns de bra dagarna avlägsna, känns som kroppen bestämt
sig för att harva runt i detta läge och är inte intresserad av
att trycka in nån pausknapp i första taget. Som vanligt skriver
jag INTE för att få medlidande, utan för att berätta hur det är
att leva med Fibromyalgi och kanske öka lite förståelsen där.
Jag & Abbe ligger i Max säng
och tittar på när han spelar
golf & tennis idag på Wii ⛳️ 🎾👍🏼
Max är supernöjd
Nöjd kille över helgens planer 😁
de ska vara funktionärer på ett Rally,
där Max och pappa ska sitta i en bil
på en av sträckorna och jobba. kanske
lite utav första funktionärsjobbet för Max 👍🏼 🏁⭐️