Lite dramatiskt på skolan idag,
då Max råkat göra illa sig på handen
med två små sår och fick plåster på skolan,
eftersom han blödde lite. Ingen såg när det
hände, men Max säger att han råkade
slå handen i en dörr.
När läraren ringer hem så
berättar hon att Max varit lite skärrad
och oförmögen att göra något med handen.
Han hade även däckad på soffan och somnat (!)
Sov när läraren ringde. Vilket är väldigt ovanligt,
för att vara Max. Aldrig brukar han somna så,
så vi tänkte nog både jag och läraren att nu är
Max på G att få en ny infektion och bli sjuk.
Så ”fassan” for och hämtade hem
Max lite tidigare idag, men när han kom
hem var han bara pigg, men hade väldigt
omständigt kring plåstret på handen, så vi
tog bort plåstret, rengjorde såren och beslutade
att vara utan plåster och Max blev så lycklig ;)
…här sitter Max och äter mellis
hemma, med handen och småsåren.
Så förhoppningsvis….
Så förhoppningsvis var det bara
nog själva händelsen med handen
som blev dramatisk för Max idag,
vilket gjorde honom spak och trött
så han somnade. Kanske att det hände
just på skolan och inte hemma och det
faktum att han inte tycker om plåster.
För när Max får ett plåster, tycker han
det är mycket värre än själva såret.
Troligen är det….
Jag skulle kunna tänka mig
att detta med att Max inte gillar ha plåster,
kan vara ett resultat från alla sjukhusbesök
han har gjort i sitt liv, där både bedövningsplåster
har satts, inför alla provtagningar och han har haft,
samt olika häftor och plåster och kanyler som har
satts fast vid olika undersökningar och när de då ska
bort, så gör det ju lite ont och Max förknippar bara
plåster med det onda såklart.
När jag letade bilder på Max och plåster
så fanns det lite, kan man väl säga. För jag har ofta
fotat honom, eftersom han, när han har plåster, då
inte kan använda sina armar eller händer, utan går
ofta då så gulligt med antigen utsträckta armar
eller ett finger, se här några utvalda bilder…..
…så, japp jag förstår han helt och fullt!
För tyvärr är de här korten, bara en bråkdel,
vad han har fått utstå i ”plåster-väg” under
sina snart 8 år.
Men tycker ändå att han vid detta lag, skulle
ha vant sig vid dem och just känna att det
kan vara skönt med ett plåster över ett sår.
Skönt dock att det ”bara” förhoppningsvis
var detta, som var ”problemet” idag och att
han kan gå till skolan igen imorgon, mitt
lilla ”hata – plåster – barn” ♥
Ett nytt liv... 