Jag tror det är viktigt att
ta tillvara barns fantasi och
kreativitet och verkligen låta
barn få utlopp för det.

Idag finns det så mycket
teknikprylar och elektronik som
gärna barnen fastnar vid, om de bara
får och då tror jag det är extra viktigt att
leka och få vara aktiv, gärna utomhus.

Tror det är viktigt att som förälder
vara lyhörd på barns fantasi och att själv
som förälder inspireras och hänga med
på deras nivå, då de bjuder in till lek. Så
viktigt för både barn & vuxna.

Den där spontana fantasin….

Så just den där spontana fantasin,
tycker jag är helt underbar. Just då
Max leker och allt eftersom han leker,
så ”växer” leken och han får utlopp för
sin fantasi och kreativitet och hittar
nya vinklar under leken och han får
verkligen tänka ut, hur leken ska sluta i
slutändan.

Skattjakt med Max….

Jag fick vara med om just en
av Max sånna här underbara
lekstunder, då han ville att vi skulle
gå iväg på skattjakt en morgon.

Han kom då dessutom först med
en färdig skattkarta som han ritat
innan själv och planerat det hela,
helt utan mig….

…Max kom med denna lapp, där har markerat med
ett kryss, där skatten ska finnas.

Så följ med på vårt äventyr….

Jag hade bara mobilen med mig,
men jag tog kort med den under
vårt lilla äventyr….

….Max är här startklar med skattkarta och ett
svärd, för han pirat idag och det passar ju
då bra att köra ”lappträningen” han för ena
ögat då samtidigt ;)

Jag lät nu Max göra allt
och leda och bestämma
hela leken….

…så han hämtade först en spade från sandlådan,
för att sedan gräva upp skatten med, jag fick äran att
hålla skattkartan. Kartan visade tydligen att vi skulle
till vår lilla skog…..

Mötte hinder….

Vi började gå i skogen och
Max koncentrerad för varje steg.
Jag kunde känna hans spänning &
förväntan :)

Max var riktigt inne i leken och utbrister
efter en stund:
”….oj,oj,oj HINDER I VÄGEN”!!
En stor gren som fallit över stigen…..

…men det fixade han med sitt svärd
och med sin ”starkhet” som han sa :)

Lurig skattkarta….

Ja, det var en lurig skattkarta,
Max trodde han hittat stället att
gräva upp skatten här….

…men icke det ;)

Så vi fortsatte längre in i skogen
och Max spanade flera gånger
med handen över ögonen och
han kollade även skattkartan flera
gånger, för att se att vi gick rätt….

….men så kom Max fram hit
och säger:
”…jag känner att det är här…
..vi har hittat rätt” :)

…så här ber han mig sätta fast skattkartan
på stenen och han kollar noga på den och
tittar sig runt….

…och utbrister:
”….ser du mamma, …ett kors”
Han ser pinnarna som ligger
som ett kors och såklart (!) är det
ju där som skatten nu finns :)

…oj vad han nu gräver.

Det är nu jag började fundera, hur det här ska sluta?
Jag tänkte….tänk om jag hade vetat lite i förväg att vi
skulle på skattjakt, så hade jag kunnat gömma
något, som han hade kunde hitta. Jag kände mig
lite orolig att han skulle bli besviken om han inte
hittade något.

Max fantasi tar oss vidare….

Fast inte behövde jag vara orolig,
Max fantasi, tog oss vidare och det
märktes att han funderade mycket
medans vi höll på.

”…nä, ingen skatt här heller”
säger han och lutar sig mot spaden ;)

Men så tar han några steg framåt
och blir helt exalterad igen:
”…mamma!! ser du hålet?”

…såklart var ju detta nu misstänksamt om
sjörövarna har gömt hans skatt där inne,
så han grävde upp där oxå, men utan resultat.

Men Max var bara glad och vid gott mod, jag tror
innerst inne hade han så kul, så han vill ju såklart
inte att denna lek ska ta slut, så då är det ju bra
om vi aldrig skulle hitta någon skatt ;)

”…jag fortsätter leta här uppe” säger han
och så klättrar han upp efter några stenar….

…han hittade några stenar under alla
barr och tog upp dem och vände och vred
på dem och vi undersökte dem tillsammans,
men nä, det var inte skatten heller ;)

…så Max skattjakt fortsatte ännu ett tag.
Här går han vidare efter kartan.

Men så blänkte det till….

Men så hittade Max denna
här gamla plåtburken som
blänkte till…..

….och jag kan säga att då blev det eld och lågor på
Max, det var nu han fick klart för sig hur slutet
skulle bli på hans skattjakt.

Han tog alla initiativ själv nu, ”jag bara hängde
med på tåget”. Max tog plåtburken och fyllde
den med kottar från marken….

…och så säger han till mig:
”…det här är skatten. Kottarna är guld.
Bär den , för nu måste vi först gräva ner
den i sandlådan”

Underbart då det att det inte alltid behövs
en massa färdiga leksaker, utan att man
kan ta allt lite eftersom och att något man hittar
spontant kan bli till något helt annat, me like ♥!

Så till sandlådan….

Så vi gick till sandlådan och
Max ställer sig först och gräver
ett stort hål….

..han gräver ner ”skatten”
och täcker över….

 
 

…och då skulle ni varit med om,
hur noga, han var med detta och
strök över sanden jämt, så ingen
annan skulle hitta den ;)

Nu då?

Så när han grävt klart det,
frågar jag Max:
”…jaha, nu då?”

Då svarar Max som det
mest självklara i världen:
”…men nu måste vi ju hitta skatten”!
och fortsätter:
”…ta kartan så går vi”.

…jahapp, då var det bara fortsätta :)

Vi går nu runt vårt hus och Max är noga
med att stanna och kika av kartan, då & då ;)

…lite kul, då han till och med pekar
med svärdet och drar det i den
riktning vi ska gå….

…på baksidan behövs en paus, säger Max.
Jorå, lite svettigt var det. Trots att vi var ute
redan vid 09-tiden på morgonen, så är det ju
varmt i denna värmebölja. Så skönt att vila i
skuggan ett tag.

Men inte blev det länge,
Max ivrig att fortsätta ;)

…fast först kolla skattkartan
ännu en gång och följa med fingret
efter blyerts strecken :)

Skattkartan ledde till sandlådan….

Japp, skattkartan ledde
till sandlådan såklart och
Max började genast gräva på rätt ställe…

…och supernöjd så gräver
han fram skatten!!
”…wow, kolla mamma” säger
han med ett tonfall, som om han
är helt överraskad över fyndet ;)

…är supernöjd och kottarna är
GULD och så säger han:

”…mamma nu måste vi gå och
räkna mitt guld”

så han går och sätter sig på
altan och plockar ur kottarna,
förlåt guldet (!) på bordet….

…och räknar noga:
”…1..2..3..4..5…6 stycken guld” utbrister
han så supernöjd och gör tummen upp!

Nöjd kille….

Efter detta var Max så nöjd.
Han hade fått börja och avsluta
leken själv. Just det att få avsluta tror jag
är viktigt för Max ibland, för ofta kan man
som förälder leka en stund, men sedan säga:
”…nu har vi lekt en stund, nu måste jag……”

…. och så klart kan man ju inte leka hela dagarna.
Men just det att ta sig tid någongång då & då
att verkligen inte stressa och att barnen får avsluta.
Den här leken pågick säkert bortåt 2 timmar,
innan vi var helt färdiga och det kändes verkligen
att Max uppskattade det. Vid några tillfällen, var det
som om han tittade på mig och nästan tänkte, ”vill du
verkligen fortsätta ännu mer” då jag aldrig sa något
och jag såg verkligen hur lycklig Max var, att få styra
och bestämma helt ♥