Besök av förskolans rektor….

Tisdag den 4 November 2008

Ja, idag var det dax för vår första träff med förskolan rektor.
Hon kom hem till oss. Vi känner till henne sedan tidigare eftersom hon är rektor för Fanny redan och har varit det sedan hon började på förskolan för 6 år sedan. Så vi har träffat henne tidigare på föräldramöten och skolavslutningar och så vidare. Men aldrig så här på tu man hand.

Så vi pratade om vad Max kommer ha för behov av hjälp då han börjar på förskolan efter jul. Rektorn har redan förvarnat kommunen att Max ska börja och att han behöver resurs. Men hon vet inte hur mycket resurs de kommer att bevilja. Om det blir alla timmar han kommer vara där. Vi planerar för att han ska vara där ca 16 timmar/vecka till att börja med. Ca 4 timmar per dag, på förmiddagarna. Torsdagar är han dock hemma, då han ändå ska på badet.

Så det blev att vi diskuterade kring hans behov av framförallt att få tecken som stöd i sin kommunikation till att börja med. Sedan kommer säkert behovet att förändras allt eftersom och då får vi ta det lite som det kommer. Men att först koncentrera oss att personalen ska lära sig tecken.

Rektorn har kontaktat en annan förskola där det finns barn med Downs Syndrom för att höra lite mer hur de har fördelat resurs och hur de jobbar. Så då det är klart vilken resurs som Max får ska hon/han få göra ett studiebesök där och träffa personalen som jobbar där och få tips i material och hur de jobbar. Så rektorn kommer nu att ansöka om resurs till Max. Hon kan inte i dagsläget svara på vem som isåfall blir hans resurs men så fort hon får veta hur mycket de får i tilldelat i resurs ska hon höra sig för med aktuella för jobbet. Hon tror att hon kan höra av sig till oss igen i slutet av november till mitten av december. Hon lovar höra av sig så fort hon får veta något.Så jag tycker mötet gick bra. Nu är det bara avvakta och se om det blir som vi hoppas.

Vi har idag även varit på Lek & Rytmik som vanligt. Efteråt träffade vi sjukgymnasten som tipsade om några träningsövningar till Max. Hon tycker att hon märker av skillnad på Max, att han blivit lite mer stadigare på benen sedan han började stå i ståstolen. Så det är ju perfekt, sakta men säkert framåt…..

Max behöver tydligen lite mer krydda i vardagen……

Måndag den 3 November 2008


Måste få skriva och berätta om ett litet framsteg för Max.
Han har i helgen börjat hålla och dricka själv ur sin pipmugg. Förut så har han hållt i handtagen och försökt dricka. Men han har inte klarat av att vicka upp muggen för att få innehållet. Vi har övat länge, men då vi har hjälpt till att vicka, då har han släppt händerna och låtit oss hålla den istället.

Men nu har han börjat göra det själv och har även då börjat dricka mer, för det är ju roligt då man kan göra själv =) Han har även börjat intressera sig mer för att äta själv med skeden i tallriken. Men det verkar vara lite humörsbetonat. Ibland vill han inte och man ska mata. Ibland får man inte mata, utan han ska göra själv. Ibland ska man sätta upp mat på skeden färdigt på bordet och så ska han ta skeden och stoppa i munnen.  Så det är en kladdig tid som väntar =)

  

Här är några bilder på en koncentrerad Max som äter kaka med sked. Han även nu börjat kunna teckna och rent sagt fråga efter ”kaka” =)

Han har även förstått att våra teckenkurser vi har på söndagarna är förknippad med just med fika i mitten. För igår då jag började göra iordning för fikapaus, då tittar Max på mig och tecknar ”kaka” =)

På teckenkursen kör vi numera alltid lite ”gäster med gester” stuk. Jag har gjort ”teckenremsor” som innehåller de ord/tecken vi håller på att lära oss för tillfället. Det är meningar där jag strykit under de ord de ska teckna och så får grannen vid bordet gissa vad den andra tecknar. Då får de både träna och teckna och lära sig tyda tecken. Vi hade en en liten bunt med nya tecken igår.

Ja, så var det ju det här med att Max nog vill krydda till tillvaron här hemma litegrann. För idag när jag lagade mat så använde jag Basilika i maten. Jag tappade ner burken och den rullade in under grinden vid kaminen så därför tog jag inte upp den på en gång, för jag tänkte att den kommer ju ändå inte Max åt.

Men efter middagen då han åter är på golvet och leker, så lyckades han ändå pilla fram den under grinden. Han öppnar locket och när jag tittar på honom, så sitter han och kryddar sig själv =)

Imorgon på eftermiddagen kommer rektorn för förskolan hit på besök. Så det blir spännande att höra vad hon har att säga. Men fört ska vi på Lek & Rytmik på förmiddagen.

Bus eller godis….

Lördag den 1 November 2008

…den frågan fick vi igår kväll då det knackade på dörren.
Så vi satsade på godisbjudning istället för bus förstås =)

 
Idag har Fanny varit iväg på kalas hos
en klasskompis  och där var det utklädning
som gällde. Så Fanny hade beställt att få bli
sminkad som en fjäril i ansiktet och ha lila
peruk och svarta kläder.

Olik sig va ?!!

 

 

 

 

 

 

 

 

Så det var roligt att få måla henne.
Jag tycker det är minst lika kul som hon =)

Lite trist bara att man ska tvätta
bort det efter någon timme sedan.

Max har inte varit utklädd idag. Tror det kommer dröja innan han låter sig sminkas =)
Men nog skulle han vara söt som ett litet spöke, eller vad tror ni ?
Nu är pappsen iväg och ser hockeymatch med grabbarna. Fanny har kommit hem från
kalaset och Max har somnat för kvällen. Nu ska jag mysa med Fanny framför TV:n innan det blir sängen. Tror bestämt att det är jag som har sovmorgon imorgon =)

 

Idag har vi gjort ultraljud på hjärtat…..

Fredag den 31 Oktober 2008

Ja, då var det gjort.
Nu har vi varit på hjärtkollen på Sunderbyns sjukhus. Max fick först väga och mäta sig. Sedan fick han ta ett EKG på hjärtat av en sköterska. Storasyster fick försöka hålla honom sysselsatt med en lektavla, så att han inte skulle dra ut några sladdar. Så det gick ganska bra.

Sedan var det dags för ultraljudet. Både hjärtspecialisten och hjärtläkaren från Sunderbyn var med på undersökningen. Max var väl lite skeptisk till att ligga ner och ha en makapär som far över hjärtat och framförallt att jag måste hålla fast händerna. Men han var riktigt duktig på att ligga still.
De tyckte att det såg ungefär ut som tidigare med hjärtat. Han har fortfarande ett läckage i en segelkalaff inne i hjärtat. De bedömmer att läckaget är litet till måttligt. Det är okej så länge det håller sig så här, men om läckaget skulle öka så kanske han är i behov av ytterligare en hjärtoperation längre fram. Så han vill titta på honom om 6 månader igen.

De frågade om vi upplever något problem eller så. Vi tog upp detta om bökiga nätter och frågade om det kan på något sätt ha och göra med hjärtat. Vi fick svar att det iallafall inte beror på att han syresätter sig sämre på nätterna, som vi funderat över. De tyckte bara att vi skulle hålla koll, om han skulle börja bli anfådd och få svettningar, då ska vi höra av oss.

Vi frågade även om den borttagna klaffen upp till lungpulsådern, om det kan bli aktuellt längre fram med att man måste sätta dit någon ny klaff. Det är förstås svårt att svara på. Men hjärtläkaren sa att om så är fallet om kanske 10 år så är det säkert en mycket liten åtgärd då, inget som kräver en hel operation.

Efter undersökningen blev det en fika på sjukhuset innan hemgång. Max slocknade i bilen och sover än här hemma, så han lär vakna hungrig om en liten stund, kan jag tro.