Kronblom har snuva….

 

Idag när jag hämtat Max
på förskolan och vi kommer
hem så var det dags att tömma
vattnet på Kronblom.

Kronblom….

Tidigare så fick vi en regnmätare
av Max farmor i form av Kronblom
som har koll på hur mycket det regnar..

 

 

….han är ju en rolig gubbe och
Max gillar att gå fram och prata
med honom lite då & Då ;)

Ja, här ser ni ju att den
behöver tömmas. I helgen
läste jag, om det var lördagen,
som Piteå med omnejd hade
rekordet i nederbörd och före det
har det ju regnat hela hösten.

Jag tycker inte det ska finnas
kvar någon nederbörd till
vintern i form av snö. Fast
det har man ju sagt förr och
ändå har det blivit massor
med snö.

Max ville då idag tömma Kronblom,
men när han går fram och kikar närmare på honom så blir han faktiskt
bekymrad för herr Kronblom.

Kronblom har snuva….

För när Max kommer närmare
så hukar han sig ner och granskar
Kronblom och jag frågar:
”…vad tittar du på?”
då svarar Max:
”…Kronblom är sjuk, Kronblom
har fått snuva”.

Japp, visst är det så, när jag kommer
närmare, så ser ju jag oxå…

 

…snoret droppar ju från näsan, stackarn! ;)
Så jag säger till Max:
”…det är då inte konstigt att Kronblom fått
snuva då det regnat så mycket hela hösten”.
Då funderar Max en stund och säger sedan:
”…mmmm, han har för lite kläder på sig,
han har inga regnkläder”.
Såklart!

 

Max går fram till Kronblom och säger:
”...jag ska hjälpa dig torka näsan” och så
torkar han bort snoret under näsan med vanten ;)

Dags för tömning….

Sedan när Kronblom hade
fått ”snyta” sin näsa, var det
dags för tömning av mätglaset…

 

 

 

…och som alltid är det roligt då någonting innehåller
vatten, då kan en sån här tömning av ett regnglas kännas som
om man får uppfylla sin största önskan :))

 

Höstskogsmys…..

 

En mysig dag till ända.
Lördagen till ära var jag bättre
i kroppen och magen ganska okej.

Så när vi fått med dottern som
sovit borta på hajk i byn så tänkte
vi att efter eftermiddagsfikat att ta
oss en skogspromenad jag och
barnen.

Mellan regnskurar….

Regn på förmiddagen och
så lite uppehåll i det hela och vi
tänkte passa på mellan regnskurarna
att ta oss ut. Denna höst måste nog gå
till rekord här omkring i nederbörd.
Helt galet vad det har regnat alltså.
Har aldrig varit ute så här lite en
höst någonsin.

Men hur är talesättet ”….det finns ju
inget dåligt väder, bara dåliga kläder” ;)
Så idag blev det regnkläder på och så ut
i skogen…..

 

…härlig frisk luft och inte så kallt.
Det blåste lite, men när man var i
skogen så var det lä och bara mysigt
då det blåste i alla träden.

Fina ungarna….

När vi kom fram till diket där vi
skulle gå över för att komma in på
stigen där vi brukar gå, så säger jag
till barnen att bara vänta lite, medan jag
skulle plocka fram kameran ur sin väska
för att hänga den runt halsen så jag lätt
kunde fota sen. När jag sedan har gjort det
och tittar upp, då har barnen ställt sig för
att posera där för mig…

 

…så fina ungarna vet vad mamma blir glad över,
så ett sånt här fint kort fick jag då ;))

Stigen….

Stigen som vi brukar följa ligger inte så
långt bort från vårt hus. Den är egentligen
inte alls märkvärdig och inte alls värst långt.
Men den är alldeles lagom.

Både för egen del, då man inte orkar gå
så långt, men även för barnen är det helt
tillräcklig. Det är inte att man måste fara
långt, eller ha en massa på programmet,
för barnens fantasi och även mammans fantasi
räcker gott och huvudsaken är att man kommer
sig till skogen….

…här ligger barnen i blåbärsriset och flörtar
med varann ;)

Det är härligt då Max storasyster helt spontant
säger: ”…..åh, vad härligt det är med skogen och
att gå i naturen” där vi går efter stigen idag.
Jag tycker det är härligt att de uppskattar det
och idag känns det ännu mer värdefullt, då det finns
så många tekniska prylar och annat som lockar hela tiden.
Då känns det extra viktigt att man inte glömmer bort
det enkla och vackra man har utomhus…

 

 

 

….det här trädet hittade vi med en massa hål i, antagligen
kanske en hackspett som varit flitig ;) Men med barnens fantasi
så tyckte de att det såg ut som ett fågel hotell :) …och det var
det ju förstås, ett flera våningars fågelhotell, så mysigt ;)

 

  

…sedan hittade vi svampar på träden som var skoj att
kika närmare på. Max kolla om de gick att plocka bort,
men de satt fast i trädet. Coolt tyckte Max ;)

Myrstacken….

Efter denna stig så har vi en stor myrstack
där vi brukar stanna till och se hur flitiga myrorna
är. Men idag var det ingen aktivitet, de har nog
redan gjort vinter och krypit ner i stacken…

 

…det gillade mamsen, för jag brukar få stå och
trampa på stället, för att inte få myror som kryper
upp på mig efter benen ;)

Max skulle testa med en pinne försiktigt
om det fanns några myror under barren….

…men Max hann knappt röra något, så började
djurvännen storasyrran att protestera:
”…sluta att förstöra deras hem, vad skulle du
säga om myrorna kom och förstörde ditt rum”.
Ord och inga visor!! ;)

Grankojan….

Sedan längre fram på denna stig har vi även
en ”gran-koja” som vi brukar krypa in under.
Det är alltså en gran, där grenarna hänger ner
i marken och har växt fast där, så det har blivit
som en koja därunder…

…här kryper Max in i den.
Det började nu att regna igen (!)
Helt sanslöst alltså, så det var ju perfekt att
vi var framme vid gran-kojan då ;)

…så när vi kröp närmare granens fot,
så fick vi inget regn på oss…


….så vi hade det riktigt
mysigt där under och hade
helt klart kunnat haft med
oss en picknick där under,
där det inte regnade ;)

Något vi får tänka på till
nästa gång ;)

Ja, det blev en mysig promenad
i höstrusket och det känns kul att
vi var iväg, för man vet
ju inte nu, hur länge till det ska vara snöfritt. Hips,vips blir det kallt nu och fryser på.

Sedan ska det blir roligt då vi får våran hundvalp,
som framöver kan följa med på våra skogsutflykter ;)

Härliga höstfärger….

Tyvärr har det inte blivit så många höstbilder
i år, på grund av det otroliga vädret, men jag fick
några fina höstfärger föreviga idag…

 

…höstfärger är ju något bland det vackraste som finns.
Nog är väl sommarblommande växter fina att fota, men
höstfärgerna som dyker upp av sig själv och deras skiftningar
är ju så oerhört vackra!

Innemys….

När vi gick hem från skogen hann det rent
börja spöregna, så det var sedan skönt komma
in i värmen och barnen satt sig framför en film
och jag satt mig för redigera bilderna på datorn
medan regnet smattrande på taket ovanför huvudet.

Mmmmm….härligt med naturen och även
tur att tekniken finns, då man sedan kan sätta
sig ner vid datorn och leka med bilderna man
tagit under dagen på ett enkelt och smidigt sätt.

Talk Show med inslag av sång….

 

Helgen närmar sig med
stormsteg och jag hoppas den
blir mysig och lugn och skön.

Bjuda på lite film….

Tänkte så här på fredagen få
bjuda på ett filmklipp på Max
där han bjuder på lite talkshow
kombinerat med lite sång.

Just nu är det så roligt för han
har själv kommit på att han kan
sjunga egna påhittade sånger från
bilder i böcker han tittar i. Det är ju
toppen för inlärningen och till och med
får han många gånger till rimmet,
i sångerna och det är ju bara dubbel-toppen!

Så här får ni lite surr & sång
med Max …
.

.
….om jag jämför detta klipp med tidigare klipp,
så hör man skillnad i både tal- och språkutvecklingen
och fantasin är det ju som vanligt inget fel på ;))

Yesterday….

Max blev inte sjuk utan var
och badade med pappsen i badgruppen
och prickarna på barnen lyser fortfarande
med sin frånvaro.

Så idag är han och busar på förskolan
och jag ska nu ladda ordentligt och vila
för att sedan ha fredagsmys med familjen.

Galet trött….

 

Jag är så galet trött alltså.
Inte sovit på 2 nätter nu och kroppen
funkar inte riktigt, ni känner kanske
igen känslan, då man har sömnbrist.

Försökte lägga mig nu när Max gick
och la sig , men det bara kryper i kroppen
och värken är inte skoj den heller.
Värken är just nu som ett flipperspel och
far runt som, jag vet inte vad, inne i
kroppen.

Pö om pö…..

Måste som ta det lite pö om pö
när jag ska försöka sova igen då det
varit så här ett par dar. Måste som
vila stunder för att sedan gå upp
igen och sedan ligga längre och längre
stunder för som vänja kroppen igen,
japp, jag har en helknepig kropp  ;)

Ni tycker ju säkert det låter
helknasigt och det tycker jag med.
Efter 10 år med denna sjukdom så
förbryllar den mig ofta ännu idag,
eftersom den varierar hela tiden.

En dag är ju aldrig den andra lik
och den kan ju byta smärtposition
bara på 10 minuter, eller som vissa
dar sitta på samma ställe och nöta länge,
eller som idag då, då det känns som bara
sekunder, innan den letar sig vidare.

Nytt försök…

Ska göra nytt försök lägga mig nu.
Jag hoppas vi inte får oss en liten
krasslig liten man imorgon, för
han har hostat en del ikväll, hmmm.
Få se om Max kan bada imorgon.

Sedan är det väl bara antagligen
en tidsfråga innan vi har vattkoppor
oxå. För den florerar i byn aggressivt
och ingen av barnen har haft det än.
Så nu kommer man väl inspektera alla
prickar som dyker upp nogrannt ;)