Vi har ju skaffat en Chromecast
till TV:n så vi kan glutta på Youtube
på TV:n. Så fin grej alltså. Jag gillar
inte att Max blir sittande vid en iPad,
kanske i dålig arbetsställning eller just
oxå strålningen mot kroppen, då är ju
det här bättre. För han ser gärna rallycross
och bilfilmer på Youtube och så sina egen
filmklipp och roligt få göra det tillsammans
oxå i tv soffan.
”Chromecast är en direktuppspelningsenhet som är lika stor som en tumme och som ansluts till din tv via HDMI®-porten. Konfigurera enheten med en enkel mobilapp och börja skicka dina online-favoriter, till exempel tv-program, filmer och musik, till tv:n med hjälp av din smartphone, surfplatta eller laptop”. Läs mer här >>
Kikat en del i helgen….
I helgen satt vi och kikade på en
massa blandade klipp, både racerbilar,
hårdrocksvideor men mest på klipp på
Max själv ;)
Max har på Youtube hunnit få ihop
hela 181 videoklipp, där de finns uppdelade
i 18 st olika spellistor och vill ni kika in
så finns alla här >>
Så vissa klipp är ju så kul se
om och om igen. Hi-hi!!
Ha-ha….
Så tänkte få bjuda på några
repriser på videoklipp här idag.
Vi var ju till Turkiet i juni och vad jag
skrattade då jag såg Max nu igen, då han
ställer frågor, i frågespelet vi spelade…. .
.
..sedan härligt se honom i klippet
då han uppträder på lagårdsfesten
i somras…. .
.
…kommer ni ihåg Max
då han friade i en reklampaus….? .
.
…det var lite kul att se Max fristående
gymnastikprogram en gång till…
.
.
…och så favoriten då Max sjunger
och pratar till idolen Zlatan….den kan
vi se om och om igen….
.
.
…finns ju massor fler, men
dessa blev utvalda idag ♥
Ja, vi har ju haft kyligt,
blåsigt riktigt höstväder och
det känns som att snart är
minusgraderna här för att stanna,
så då ville vi i helgen ”vintra” så vi
slipper göra det, då det är allt för kyligt.
Så alla utesaker i trädgården har åkt in,
studsmattan nerplockad, utemöbler har
åkt in i förråd och Max har parkerat in
sin maskinpark av leksaker….
…och han har ju hel maskinpark
av små fordon så det blir trångt att förvara ;)
Kört bort ”fassans bil” oxå….
Max fick även vara med och köra undan
”fassans” skruttiga folkracebil, som de hade
tänkte leka med på en folkracetävling, men
som inte blev av, så då skulle de köra undan
den idag….
…Max såklart supernöjd att få
åka med och parkera bort den ;)
LördagsFilm och TV mys….
På kvällarna har vi myst framför tv:n
och lördag såg jag och barnen filmen
”Mästerkatten i stövlarna” tillsammans
på kanal5 med lördagsgodis, då ”fassan”
var iväg på fest. En film som Max gillade,
han såg hela filmen med oss och perfekt med
reklampauser, då Max passade på att
”röra på sig ” ;)
Fångarna på fortet kikade vi även
på, senare på kvällen, för ”snickar-Björn”
skulle ju vara med….
…och Max hejade på honom och blev så
ivrig, då Björn skulle ”hamra ner spik”
och Max ropar:
”…ja, Björn vann!!”
Så han såg det, men sen var energin slut.
Så han orkade inte se hela programmet.
Efter en hel dag ute och sedan långfilm och detta.
Så sen somnade han snabbt & gott på lördagskvällen ;)
Lekte Björn….
Däremot så var han ”Björn-inspirerad”
på söndag, då vi fortsatte vara ute och
han lekte att han var ””Björn” som fixade
till stuprören på huset….
…och han donade så mycket
med detta stuprör så det till
och med lossnade (!)….
…”..hoppsan” säger Max då han
helt plötsligt har stupröret i händerna ;)
Men såklart då ännu mer
inspirerad att få laga det då…..
…lite klurigt få det rätt håll, men fixade
det till slut, vår lille snickare ;)
Hårdrock….
Max och jag har även kikat in
gamla hårdrockslåtar via YouTube
på Tv:n….
…här Twisters Sisters och Max var
helt såld på de olika videos de hade….
…sedan blev det Guns n Roses och Kizz mm
och Max både dansade, hade hockeyklubban
både som mick och elgitarr ;)
Spring cykeln….
Springcykeln har gått
varm i helgen och Max har kört
kors och tvärs på tomten, den är helt
underbar och se här vilken fart han
har nu….. .
.
…den går så lätt och är verkligen toppen!
Ny vecka på G….
Japp, ny vecka på G:
Avslutade denna söndag med
att bada badkar och sedan mös
vi i soffan framför Bolibompa,
där Max säger:
”…jag längtar till skolan imorgon”
så härligt att höra !!
Igår var debatten på SVT om fosterdiagnostik om det nya testet,
som bara är ett blodprov, där man som
förälder har möjlighet att se om barnet
har någon kromosomavvikelse eller inte.
Där kan man se om fostret till exempel
har Downs syndrom, precis som Max.
Det kommer bli lättare att välja bort
ett barn med ett funktionshinder.
Ni ser programmet på SVT play här >>
Just denna debatt börjar ca 24.50 minuter
in i programmet.
Känslor rivs upp…..
Oj, ja detta river upp känslor och jag
känner att jag går igång och skulle kunna
skriva hur mycket som helst kring detta.
Mina tårar rann då jag tittade
på programmet, över det faktum
att i framtiden så kommer fler att
välja bort barn som Max och det
känns bara helt sorgligt.
(bild lånad från nätet)
Samtidigt efter jag sett programmet,
så känner jag mig lycklig och glad över
att vi har vår Max. Vi valde att inte ta något
test alls och idag är jag så lycklig över det.
Jag känner mig lycklig lottad att ha fått Max.
Inte för att jag som förälder till ett barn med
Downs syndrom känner att jag ”måste säga så”.
Utan det är verkligen så, från djupet av mitt hjärta ♥
En sak vet jag att om vi skulle skaffa något
mer barn idag hade jag inte valt något test, då heller.
Inte då jag idag, har den kunskap som jag har, om
att vara mamma till ett barn med Downs syndrom.
Det är just den kunskapen och den chansen till
kunskap som jag då hoppas föräldrar får chans
att ta del av innan de ska göra ett beslut om att
ta prov eller inte, eller vid valet att behålla barnet
eller inte. Att man som föräldrar har en ”chans” att
få ett barn med Down sysndrom istället för att det
bara framställs som en ”risk”. Där har ju vården
en stor uppgift att informera på ett bra sätt.
Gjorde ett filmklipp 2012….
Jag gjorde ett filmklipp 2012
om Max och hans Downs syndrom
och som berör mig varje gång jag ser det,
sätt på volymen och se….
.
.
…jag hoppas det berör er oxå. Glöm inte sätta
på musiken, där jag tycker jag hittat helt rätt
kombination som verkligen beskriver hur
underbart liv vi har….
”..i en värld full av liv allt förenas här som en cirkel sluts av kärleks kraft
alla har en plats allting har en mening Det är vår värld en värld full av liv….”
Vår värld behöver mångfald.
Jag vill poängtera igen, vi är alla olika, oavsett
funktionshinder eller ej. Men vi behövs alla,
för att vår värld och vårt samhälle ska må bra.
Ni får jättegärna dela videon så fler får se.
Gå in på youtube länken och så väj ”dela” och ni
får en länkadress att dela och sprida ♥
Lyckligt lottad…..
Jag är så ruskigt lyckligt lottad att fått den
här chansen att få vara med på den resan att
få Max med en extra kromosom och allt som det
har gett mig, vår familj och alla runt omkring.
Den kärleken, den kunskapen, den viktiga insikten
om att alla är olika och alla har olika förutsättningar
i livet, med eller utan en funktionsnedsättning och
att det bara berikar livet för alla som har en chans
att få medverka runt omkring.
(den där extra lilla kromosomen,
bild lånad från nätet)
Det känns så trist att det är att just
Downs syndrom som blir i fokus, då det
gäller detta blodprov. Att det är just
Downs syndrom som det fokuseras på,
då det för mig känns som bara något som
berikar livet.
Visst vi hade en tuff start då Max föddes.
Vi visste inget före och det blev en chock. Vi
visste då inget om Downs syndrom och det kändes
främmande just då, men Max föddes även med
2 komplicerade hjärtfel. Dessa hjärtfel, hjälpte
verkligen oss med bearbetningen av att Max hade
fått en extra kromosom. För det kändes då, att det
var ju ingen katastrof alls. Det går att leva ett bra liv
med detta, men det går det inte – utan ett hjärta.
Så för oss där och då, kändes Downs syndrom
som det”lätta i sammanhanget”, bara han överlevde
sin hjärtoperation.
För mig är Downs syndrom något som ger
alla ett bra perspektiv på livet och som gör att
man stannar upp och reflekterar över livet och
dess innehåll. Downs syndrom för mig är bara
något positivt. Det är ”det lilla extra” som
gör vardagen så mycket roligare, gladare och
mer kärleksfullt här hemma ♥
Max opererade sitt hjärta då han var 5 veckor
gammal de gjorde helt nya väggar och klaffar i hjärtat.
Allt fungerar bra idag. Max är en pigg, aktiv kille och
som gör allt som andra barn gör, fast kanske behöver
lite mer tid att nå dit och behöver lite mer stöd för att
nå dit. Men bara det ger ju en som förälder inspiration
i livet. Jag känner ingen oro idag för något som gäller
hans extra kromosom, som kan göra att han tar längre
tid på sig att lära sig vissa saker i livet. Jag är övertygad
att han kommer få ett bra liv. Det som jag är mer orolig
över är hans hjärta, hur det ska hålla i alla år. Så tänk
gärna och jämför saker i livet.
För egen del….
Jag kan ta paralellen till mig själv.
Jag blev sjuk 2002, i 12 år har jag nu gått
med kronisk smärta och värk dygnet runt
och även andra jobbiga symtom. Jag fungerar
inte som jag ska. Jag klarar inte att arbeta. Jag
fixar inte vara social i större uträckning, för då
kommer bakslag och jag blir sämre. Jag klarar
inte min vardag så som jag skulle vilja. Jag får hela
tiden anpassa mina dagar för att klara av dem.
Jag är ganska begränsad så.
Detta visste jag inte heller om att jag skulle
få tilldelat i mitt liv. Det var en infektion, som
utlöste min sjukdom fibromyalgi, som dessutom
är av en jobbig karaktär.
Men just det, att det går inte att välja bort.
Det är mitt liv nu och jag får leva med det och
även det går. Det måste gå. Så min sjukdom, berikar
även mitt liv oxå, på ett konstigt sätt, den formar ju mig
till den jag är idag. Alla runt omkring mig, får även de
anpassa sig och lära sig hur det är att vara närstående
till någon som har en sjukdom.
Så oavsett funktionshinder eller sjukdom,
vad man föds med, eller får senare i livet, så
är ju något som gör dig till den människa
och individ du är.
Om föräldrar väljer att välja bort vissa barn
i framtiden, för att det inte passar in hos dem
och deras livsstil eller för att ”de inte känner att
de inte har tid” med det, då tycker jag inte att man
överhuvudtaget är lämplig som en förälder.
För om man vill ha ett perfekt liv och inte ha ett
barn med ett funktionshinder, då tror jag faktiskt
att det är just det, som den familjen skulle behöver.
Just för att reflektera över, vad som är viktigt i livet. Få det
där perspektivet på livet. Att verkligen se vad som är viktigt.
Drömsenariot är egentligen att varje familj skulle skulle
ha ett barn med ”det lilla extra”. Wow vilken värld vi
skulle ha då ♥
Visst kan det vara ”jobbig dagar” men det är det
ju i alla familjer, oavsett. Det är ju sånt som gör att
man får reflektera över sin situation , hitta lösningar
och se att allt är inte en ”räckmacka” i livet. Det är
ju sånna siutationer som gör att man växer som
människa och som ger en så mycket, som man aldrig
annars skulle få uppleva. Det öppnar så mycket nya
dörrar och framförallt ger detta underbara liv med
en extra kromosom i familjen, en kärlek så stor och
så varm och som sprider sig och ”spränger broar”
som aldrig skulle kunna tro.
Även om det tagit Max längre tid att lära sig
samma saker som andra barn, så gör han det
till slut. Det gör att Max framsteg blir så stora och
så galet värdefulla att vi skulle vilja ha en fest varje gång.
Att han nästan varje gång får visa och nästan ”göra lång näsa”
att det här fixar jag nu, ser ni.
Det är det som är det unika med Max. Det är det
som är det underbara med Max. Jag vill inte förändra
och normalisera Max. Utan han ska få vara Max
och med det rätta stödet för honom fram i livet, så
är jag övertygad att han kommer få ett underbart liv
och som vi är lyckligt lottade att få dela med honom.
Jag hoppas…..
Längst in i hjärtat så hoppas jag att
ändå många föräldrar, inte väljer att göra
något test. Att man är villig att älska vilket
barn man ändå får. För vilken rätt har man
att välja vilken liv som ska bort eller inte?
Vi behöver den mångfald i världen för att
världen ska vara bra.
Sockan ska få liv…..
Jag ritade ett par ”udda sockar”
tidigare till Downs syndrom dagen i fjol…
…vilket ska vara formen av en
extra kromosom och just att alla är olika.
Som en hyllning till just Downs syndrom.
Idag blev jag inspirerad och har jag suttit
och skissat och skrivit en text till dem. Jag
ska trycka upp den som en tavla här hemma
och jag ska känna mig som en stolt mamma
varje gång jag passerar den ♥
Avslutningsvis…
Ja, det skulle gå att skirva
hur mycket som helst på detta ämne.
Det är ju upp till varje förälder
att ta sitt beslut. Men så skrämmande
utveckling att det ska vara så ”lätt” att
välja bort liv och ta ställning till vilket liv
som inte är värt att få leva.
Jag hoppas verkligen att föräldrar
tänker till, innan de gör valet. Jag tror
absolut det finns en mening med livet
och vad man föds med eller vad som
händer under livets gång. Det är det
unika just i mitt, ditt , vårt eller ert liv. Alla är vi olika ♥
Tidigare här i sommar/höst så
har vi pysslat fram lite symbolbilder
för att kunna ha i lek/träning av det egna berättandet och stimulera till att
utveckla talet, språket och fantasin.
Här kommer ni får se bilder här hur
vi gjort allt i flera steg, men oxå en
filmsnutt i slutet hur Max använder den :)
Glasunderlägg i kork….
Så när jag var på IKEA tidigare i höst,
så hittade jag dessa korkunderlägg, som man
egentligen har under glas, men när jag stod där
på IKEA med dem i handen så såg jag där och då,
bara framför mig detta pyssel istället ;)
Dessa korkunderlägg heter AVSKILD
och kostar 9 kr för 4 st. Ni hittar dem här >>
och de är 10 cm i diameter.
För mig kändes de bra på olika sätt.
De är väldigt lätta då de är gjorda av kork
och då även lätta att hantera för barn att greppa
i dem oxå. Det enda som kan vara, är om man har
mindre barn, är barnen starka i nyperna och vill böja
mycket i dem, så har de nog mindre livslängd, då de
säkert går av till slut, om man håller på ;)
Bilder som stöd…..
Max är mycket för att berätta sagor
och hitta på berättelser och dylikt, så
jag ville använda dem just för det, att
uppmuntra hans intresse men samtidigt
då kunna sporra till lite utveckling just
där oxå ;)
Bilder som stöd är kanon för alla barn,
oavsett om man har en funktionsnedsättning
eller inte. Jag tror alla barn älskar att se bilder
och det som är roligt är att alla, ser ju på bilder olika.
Det kan bli så mycket olika saker av en bild.
Till exempel: Jag ser kanske bara en vanlig
”bil” på en bild, medans Max, i samma bild, såklart
ser att det kanske är en ”racerbil” eller ”ett visst bilmärke” ;)
När man ska använda bilder som stöd, går det
ju ta vilka bilder man vill. Jag har sett att Max
gillar bilder, som är ganska enkla och där det inte
är alltför mycket färg eller för mycket saker som
pågår runt omkring bilden och just till detta, tycker
jag typ pictogram bilder eller siluettbilder passar perfekt….
…så jag skrev ut lite bilder från nätet bara
och som jag sedan ritade av på underläggen med svart färg.
Går ju kalkera av dem, om man inte vill rita på fri hand.
För en extra fin touch är det ju inte dumt om barnen vill rita olika bilder själva, blir ju då även ett träningsmoment att få göra det själv.
Men, är det som i Max fall, där just rita,
inte kanske hör till favoritsysselsättningarna,
så har jag istället gjort detta moment….
…här ser ni en del av dem färdiga.
Tydliga och i bra greppvänlig storlek.
Jag har blandat olika motiv hej vilt, just för
när det är mycket olika, så blir det ju lite
utmaning att få ihop dem sen till en saga ;)
Max aktiv i montering….
Eftersom Max inte var aktiv i målandet
skulle han istället få ta på sig snickarbrallorna
från BCWW och vara kreativ vid uppsättning
och montering av lister till dessa bilder.
Så för ett par helger sen,
så var vi aktiva hemma…
…så vi hittade en gammal list,
som låg här hemma bland alla sparade
lister på lager på logen. Perfekt med en
liten ”skåra” baktill, som gjorda för
att rymma korkunderläggen…
….Max hämtade sin egen snickarpenna
och tumstock som han fått från Snickar-Björn och så hjälptes vi åt
att mäta ut hur långa lister vi skulle ha…
…Max tog sedan sin egen BCWW såg
och sågade av dem vid markeringarna,
medans jag höll.
Här är jag oxå väldigt noga med att Max får göra på sitt sätt. Spelar ingen roll, om det blir lite snett, eller om det blir märken, huvudsaken är att han har gjort det själv.
Vad gör det om det är
lite ojämt och så….
…bara charmigt att alla ser att,
Max gjort det alldeles själv ♥
…så när listerna var sågade, då skulle nästa
steg, bli att besöka ”fassan” i garaget och borra
hål för skruvarna.
Borra hål…..
Nu ska Max borra hål i listerna
och får hjälp av sin ”fassa” att mäta
med tumstocken ut var han ska rita
en markering med pennan….
…och han var riktigt noga att
märka just vid 5 cm strecket ;)
…ja, och sen fick han borra flera,
flera gånger, eftersom vi skulle ha
två hål i varje list och 3 lister.
Så han var så nöjd så ;)
Var skulle listerna sitta då?
Ja, ni funderar kanske var vi
ska ha dessa lister och bilder?
Max fick bygga en liten timmerkoja med sin morfar tidigare i sommar, som ni kan läsa om här >>
….och det i denna vi skulle
sätta upp dessa lister för lite bus & lek….
…timmerkojan är färdigmålad och nu
skulle alltså dessa lister få komma upp
på väggen där inne….
…så vi hjälptes jag och Max
åt att kolla med vattenpass att
det var rakt och skruvade sedan
upp listerna på lagom höjder.
Förvaring av bilderna/underläggen….
Max fixade själv den perfekta
förvaring till bilderna/underläggen,
då han plockade ut verktygen från sin BCWW verktygslåda och la dit bilderna istället ;) ….
…och det blev väl inte så dumt att ha bilderna
stående nedanför listerna och snabbt
kunna plocka upp vilka bilder han vill använda.
Har ni sett då Max snickrar ihop denna verktygslåda från BCWW? Har ni inte, borde ni läsa detta inlägg >> och ni kan se filmen här >> han var så galet duktig, trots han var krasslig just då och BCWW var så gullig att de skickade hem en verktygssats till honom då ♥
Välja bilder…..
Så här plockar Max olika bilder
och sätter dem på våra lister, som
fungerar som en typ ”tavellist” ….
…och just att ha många olika bilder av olika slag,
gör ju att det stimulerar fantasin till riktigt tok-roliga
berättelser :)
Smakprov på Max saga….
Jag har filmat Max då han berättar
en saga med hjälp av några av alla
dessa bilder, som visar hur vi då
tänkte med allt….
.
.
….det bästa med detta, är att det
varje gång blir en ny unik berättelse
med nya bilder och nya vinklingar.
Max vill gärna höra då även jag
berättar någon saga och extra kul är
det ju förstås om han väljer ut bilder
till mig först.
Jag märker att han lyssnar mycket på
var jag säger och flikar in en del av det
och utvecklas sina egna berättelser. Just det
att hitta den röda tråden och kunna fortsätta
och få till något om alla bilder, är lärorikt.
Detta går ju sedan anpassa i det oändliga.
Variera antalet bilder, eller motiv.
Går ju träna massor av specifika saker, det
som man är i behov av. Eller som sagt, bara
se det som en rolig och busig lek, som i sig
för med sig mycket lärorikt ;)