Igår fick vi ett sorgligt besked
att en som jobbat på Max fritids
hastigt avlidit. Max lärare ringde
igår från skolan och berättade.

Pratade igår….

Så igår pratade jag & Max om
det. Jag berättade det jag fått veta
och Max tittade på mig och sa:
”…attans då….jag tycker synd
om henne”.

Det är svårt att prata om döden.
Men väldigt viktigt samtidigt.
Det är svårt att veta dock hur mycket
Max riktigt förstår. För jag tror att han
inte riktigt kan greppa det, att hon aldrig
kommer tillbaka. Han ville gärna prata
om att ”..när hon kommer ner från himmelen”.
Så jag försökte prata lite om att hon inte gör det,
men han ville inte prata något mer. Så då
lämnade jag det.

Jag vet att hos Max behöver information
sjunka in någon dag, innan det ibland
riktigt får fäste. Men det kändes bra att vi
hann prata om det, för idag ska de ta upp och
prata om det i klassen och eleverna ska få
chans till att prata om det och ställa frågor
och prata om sina känslor. Så vi får se efter
skoldagen idag,  om Max får mer funderingar
& frågor.

I morse tände vi ett ljus….

I morse så tände vi ett ljus
till henne ….

….och Max fick chans att berätta det för
sin pappa, som varit bortrest. Sedan ville
Max sjunga en liten sång till henne, så jag
tryckte på videospelaren i mobilen och så
här gulligt sjöng Max….

.

.

….så jag hoppas
att hon hör sången ♥

Fast jag inte haft så mycket kontakt
med henne, eftersom Max åker taxi till
och från fritids och skolan, så är det ändå
lika sorgligt och jag har fällt en massa tårar.

Så tänk på att ta till vara på alla dagar
vi får tillsammans ♥