Tisdag den 12 Augusti 2008
Idag har det varit en morgon i telefonluren. Men det blev inte så mycket till resultat.
Det blev först att ringa till Sunderbyn och kolla när Max ska få göra sin hjärtkoll. Det har ju nämligen gått 6 månader sedan sist (helt otroligt!) Tydligen så är inte hjärtspecialisten något i Sunderbyn i Augusti och i September har han semester. Så det blir inte förrän i Oktober som vi får göra kollen. De frågade om Max mår bra, så att han inte är i stort behov att bli kollad nu på en gång. Visst han mår bra. Men man vet ju ändå inte vad som döljer sig under skalet. Man är alltid lite orolig, då man ska kolla hjärtat. För det kan ju visa någon försämring någonstans och att det behövs något ingrepp. Det kommer vi nog alltid få leva med, den ovissheten och nervösa väntan.
Sedan försökte jag även ringa till logopeden. Men hon var inte inne. Så jag hoppas hon ringer upp imorgon. Jag hade tänkt checka av lite hur vi ska träna med Max och även höra lite om vi bör ta upp något speciellt då det blir tal om att söka resurs för Max på förskolan. Prövade även ringa sjukgymnasten men hon svarade inte heller, hade tänkt boka in Max i en badgrupp i höst.
Imorgon ska vi få komma till tandläkaren med Max. Få se om han vill öppna munnen =)
Nej, jag tror faktiskt att de bara ska informera, den där första informationen man får om mat och tandborstning. Vi får väl höra om de vill kolla honom något tidigare sedan eftersom nästa koll tror jag är 3 år. Man har ju läst att vissa barn med Downs Syndrom kan få problem med tänderna, att de kommer lite galet och så. Så få se vad de säger…..
Apropå tänder, så har lilleman haft det jobigt idag med sina 3 tänder som är på G.
Gnälligt, kan man väl säga att dagen har varit. Han gnager frenetiskt på tummar och ena tummen är alldeles röd av de 4 tänderna som han redan har. Jag hoppas de snart kommer fram ordentligt, så det blir lite bättre i munnen för honom.
Själv har jag det kämpigt i kroppen. Detta att fara och ha trevligt (bröllop) gör att man får bakslag. Har nu sovit jättedåligt i 3 nätter och kroppen bara värker och värker. Så jag kan säga att det är lite smått besvärligt då man själv inte är så pigg och så ha en grabb som man måste bära på överallt. Jag har precis mailat med en annan mamma som oxå har värk och rörelseproblem och ett barn med Downs. Hon skriver just att hon tyckte det var en jobbig tid innan han kunde gå och han började inte gå förrän vid 3 års åldern. Så det är ju något man få ta i beräkningen. Vi har nog haft siktet inställt runt 2 års åldern med gång för Max, eftersom de flesta säger det. Men det kan ju lika gärna bli senare.
Den här mamman har dock en hoppgunga som de använt till sin kille då han behövde lite stå och hoppträning. Hon har som jag haft svårt att orka träna att stå och hålla grabben så att han får ståträna. Så den hjälpte henne att få lite avlastning. Det är typ som en vanlig gunga med bord, men som sitter fast i ”hopppgungefjäder”. Så nu är hon så snäääääll och låter oss få den här gungan och se om den fungerar för Max. Så hon ska skicka upp den i veckan. Det blir spännande att testa.
Jag hoppas att Max snart tar sig fram på golvet dock. Då får man väl locka med sig honom runt på bottenvåningen. Vi får väl anpassa oss på dagarna och vara på golvet om det krisar. Det går nog bra =)
Lite trist bara att vintern kommer och att vi har lite golvkallt i vissa rum
Nä, inte tänka på vintern redan. Man får ju panik. Jag hörde att det skulle komma ännu varmare väder. Idag har vi haft runt 20 plusgrader. Skulle vara härligt om vi fick en sväng till med varmt och härligt väder. Nu är det snart bara 1 1/2 vecka till skolan börjar. Uj,uj……
Resten av familjen har gått i säng. Bäst gå och försöka sova. Gruvar dock.
Min son har iofs inte Downs, men han hade en hoppgunga när han var liten och han verkligen älskade den. Jag tror att det 5 eller 6 ordet han lärde sig säga var faktiskt ‘hoppa’. :D Hoppas det funkar för Max. :)