Torsdag den 28 Januari 2010

På förmiddagen plaskade Max och pappsen i
varmvattenbassängen med habbens badgrupp. Max hann
sova en liten stund hemma innan det var dax att fara till sjukhuset
på planerade besök.

Så vi har spenderat hela eftermiddagen inom sjukhusets väggar
och det blev en dryg dag innan det var klart.

Influensa vaccinet…….

Vi började med ett besök på barnmottagningen för att få
”vanliga” vintersäsongens influensavaccin. Jag tycker då
man nyss gett svininfluensa vaccinet 2 ggr så känns det inte
om man gör annat än ger honom en massa sprutor.

Vaccinet inpsprutat i överramen det gör ont. Farmor som
var med försökte distrahera Max lite med mini-såpbubblor,
och även om de är lite kul så tar det ju inte bort det onda
sticket. Aj,aj så ont det gjorde….lill-stackarn.

Max är alltid skeptisk då vi går in i provtagningsrummet han
vet vad vi brukar göra där. Så han säger ”näää” till sköterskorna
då de frågar något. Sedan är han desto gladare då vi går därifrån,
då vinkar han glatt med handen och säger ”hejdå”. Då var det
klart för denna gång, tänker han nog.

Fikapaus…..

Vi hade lite tid att slå ihjäl innan nästa anhalt, så då bestämde
vi oss för en fika. Max blev väldigt förväntansfull. De hade
jättestora bullar och det såg lite kul då Max tog denna jättelika
bulle och högg i med tänderna…..

 

…supernöjd förstås. Så klart åt han upp hela
bullen, till sista smulan =)

Ögonmottagningen…..

Var nästa anhalt. Rutinkoll av ögonen som barn med
Downs  Syndrom får göra. Här blev det en massa väntande.
Minuterna känns vääääldigt långa i ett väntrum. Vi var
först 15 minuter tidiga och sedan var läkaren försenad så
det drog ut på tiden….

Max försökte dock roa sig med de få leksaker som fanns.
Efter ett tag fick vi komma in till en sköterska som skulle
mäta ”längden på ögat”. Hur man nu kan mäta en längd på
ett öga ??! =) Men hon hade i alla fall en manick som hon ville
prova på Max. Sköterskan var innan väldigt skeptisk till att det
skulle fungera och var som inställd på att det skulle misslyckas.
Men Max satt så still så och tittade som hon sa in i denna apparat
och tittade på den ”nallen” som skulle finnas på bild därinne. Så det
gick snabbt och fungerade perfekt. Så hon var impad av lilleman.

Sedan blev det mer väntan på själva läkaren…..

 

Efter ett tag fick vi komma in till läkaren som lös i Max ögon
med en liten ficklampa och då satt Max oxå still och gjorde
som han skulle. Sedan fick han droppar i ögonen som var
”pupillvidgande”. Så då var det bara ut och vänta
i 45 minuter igen……

Tog en promenad….

Men då passade vi även på att ta en promenad till mamsens
gamla jobb och hälsa på arbetskamrater, så det var skoj göra
en snabbvisit. Max gillade att springa i de långa korridorerna =)

Tillbaka i väntrummet igen….

Lite dålig bild, försöker dock ta på Max ögon, där
de svarta pupillerna nu är vidgade och stora.

Tillbaka in hos läkaren efter 45 minuter + en del försening.
Då kollade han först i ögonen med en lampgrej som han hade
på huvudet och sa att han inte har någon starr i ögonen.
Sedan tog han fram en lång stav med olika glas och tittade i
Max ögon och kunde därefter säga att Max ögon var bra, inga
behov av glasögon och att vi skulle bli kallade om ett år igen.

Så det var ju förstås skönt. Man är lite impad av alla apparater
som finns. Att man kan se om man behöver glasögon innan
man själv kan sitta och titta på bokstäverna på väggen eller
säga om man ser dåligt.

På hemmaplan…..

Trötta kom vi hem. Vi hade dock fått nya inlägg till Max
skor från sjukgymnasten idag, som oropedteknikern
skickat till henne.

 

Det är den blå sulan. Här ser man skillanden mellan vanlig sula och den.
Mer uppbyggd och ska ge bättre stöd till foten. Så vi hann testa dem en stund här hemma och Max klagade då inte att det skavde eller så, så de kanske funkar bra.  

En trött Max frågade faktiskt själv om han fick gå och sova
i sängen sedan. Mamma längtar oxå, men jag tror dock att
det blir en tuff natt i sängen för mig. Värken är jobbig redan
och blundar jag så snurrar det i huvudet, vilket är ett tecken
på en natt med yrsel.