Snabbis hos tandis…..

 

Idag fick vi äntligen ett tillfälle att
komma ut ur detta hus, en stund. Max hade
ett besök hos tandsköterskan som han går till
några extra gånger per termin.

Jag undrar just….

…hur länge det ska sitta i att Max, ALLTID är så
himla snäll och duktig, så fort vi är någonstans för att
göra någon undersökning, eller så. Spelar ingen roll om det
är tandläkare, doktor, eller koll av ögon eller öron. Han är
alltid som en liten ängel och gör precis som de säger.

Det är ju verkligen toppen och allt går så smärtfritt och
snabbt. Men jag undrar om det kan vara lugnet före stormen.
Eller ?! Men så länge det är så här, är det bara njuta. 

Gulligt  med syrran…..

Barnen var så söta innan vi skulle iväg idag.
För idag skulle nämligen storasyster oxå följa med
och titta. Jag hörde hur de satt och pratade och
Max kom överens med storasyster, att hon skulle
hålla hand” :)
och de var gode så gullat ……


….Max med tuffa solbrillor som vanligt, för att
slippa den starka lampan ;)

Hem kom Max stolt. Han gick direkt fram och tittade
på tänderna i spegeln. Så jag frågade:
tycker du de blev fina?”
mmm……itti” säger han.
du menar glittriga?” frågar jag.
mmm….”

Tandsköterskan borsta nämligen tänderna med
en alldeles ”speciell glitter tandkräm”. Tydligen får
ju alltid tandsköterskans tandkräm, många speciella
egenskaper ;) Max kom även hem nöjd med en ny
tandborste och en studsboll.

Hemma lite längre….

Max blir nog hemma någon dag till från dagis.
Är fortfarande snorig och hostig. Däremot skickar vi
en storsyster till skolan imorgon :)

Annonser

6 reaktioner på ”Snabbis hos tandis…..

  1. Åhhh vad skönt att höra att alla besök hos diverse läkare går så bra. Det får man ju verkligen vara avis på så det är bara att tacka och ta emot så länge det funkar så bra. :)

    Jag hittade hit till bloggen ganska nyligen men formligen slukar allt om er träning. Det jobb ni lägger ned är helt fantastiskt och väldigt inspirerande!
    Vår lille kille fyller 4 i morgon och har en relativt färsk diagnos inom autismspektrat.
    Tack för att ni skriver så fint med många bilder och beskrivningar på hur ni tränar. Det är nog många som läser bloggen men kanske inte lämnar kommentarer.

    Kramar till er lille goe kille som är så duktig! :)

    • Tack så mycket Lena! …. och vad roligt att du läser
      bloggen och att du har användning av träningen
      som vi gör. Bara du inte tror jag är någon expert
      på något sätt, att det är så här man ska göra.
      Det är bara så som jag har valt göra med Max och det
      funkar för oss och kul om det även gör det för någon
      annan oxå ;) Roligt att du lämnade en kommentar.

  2. *he he* Näääädå, jag är fullkomligt medveten om att ni inte är experter. Tveksam till om någon skulle kunna kalla sig expert inom området eftersom alla barn är unika och våra gullungar är ytterligare lite unika. Det som fungerar för en kanske är tvärstopp hos någon annan, det är inspirationen och idéerna att prova en väg man inte testat tidigare.
    Kartan vimlar av små okända stigar och har ni råkat hitta en intressant en så måste jag ju kolla om vi också tycker den är intressant. E4:an går snabbare och smidigare men sidan av vägen är mer spännande…vi kommer nog fram till målet så småningom, eller hur? ;)

    /Lena

  3. Hej. En fantastisk blogg må jag säga! Jag håller på att göra ett projektarbete om Down syndrom. Min kusin som är 32 år ska vara med i det, jag vill se hur hans liv är, vad han har åstadkommit i jämfört med vad alla fakta man hittar säger. utveckling osv. Därför undrar jag hur du kände när du fick ditt barn & hur du trodde ditt liv skulle bli?
    om du visste innan max föddes att han skulle ha Down syndrom?
    Jag undrar också hur ni gör för att klara av vardagen, att ha ett barn med Down syndrom kan vara väldigt jobbigt, dock beror det helt på individen. En del är extremt busiga och besvärliga( det var min kusin har jag fått höra) Ditt barn verkar vara en ängel :)
    Hoppas på svar. Mvh Emma.

    ps. jag tror inte att det finns några hinder för vad de kan klara av. alla människor är unika. Själv så tycker jag att personer med Down syndrom är underbara. Jag har lärt mig mycket av min kusin, speciellt att uppskatta det man har. Samhället har blivit så att man ska äga & äga, allt räknas i pengar. Men han kan bli glad för ngt litet. Han hade ett 32års kalas och hans bror hade tagit med en kompis som skulle spela lite gitarr, han hade gjort en egen låt som handlade om min kusin. I slutet fick min kusin knappt luft, tårarna for & det gjorde det på alla i rummet. Att se honom lycklig gör mig lycklig. :)

    • Tack Emma!
      Jag håller precis på färdigställa en sida, där jag
      kommer skriva ner alla frågor och svar, som jag har
      fått tidigare. Det är många som hör av sig till mig
      angående projektarbeten och dylikt och det är oftast
      ganska lika frågor. Så jag ska bara färdigställa den
      och lägga ut den här på bloggen, så hittar du nog svaren
      på frågorna där. Du kommer även ha möjlighet att kunna fråga
      mera, om det inte står, det som du vill veta. Så SNART……
      hoppas det känns OK för dig.

Lämna gärna en kommentar:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.