Skola alternativt särskola…..

 

Jag grubblar väldigt
mycket just nu. Funderar
hit & dit och har stundvis
värsta ångesten som man
kan ha som förälder då man
vill välja det bästa för sitt barn.

Max kommer få gå ett extra
år på förskolan och det känns
bra. Både att vi tycker att extra
tid för honom att lära sig allt är
det bästa vi kan ge honom, samt
att få den extra tiden att grubbla
vidare, vad nästa steg ska bli.

Integrerat i skolan….

Första alternativet för oss är
att Max går integrerat i byns
vanliga skola 
och läser enligt
grundsärskolans läroplan
med extra stöd vid sin sida.

Fördel med detta är att han
följer sina kompisar i byn och
behåller den kontakten och den
sociala biten. Jag tror en stor
fördel för alla andra elever är
att de får växa upp med Max
och se att alla är olika, med olika
förutsättningar och det tror jag
är lärorikt för alla. Det finns ju
även många andra fördelar med
det här känns som de stora.

Nackdelen först och fräst tycker
jag är det ökade kravet i vanlig
skola på alla elever idag, det är
ruskigt högt tempo och det vet
man när man har en dotter som
går i 5:an idag och med allt som
det innebär. Även om Max skulle
läsa enligt särskolans läroplan så
ska han ju gå integrerat med de
andra, så det måste ju ändå vara
ett högt tempo.

En nackdel är att man inte vet
vilken resursperson som Max får.
Man vet inte alls hur allt kommer
att fungera. Hur mycket stöd han
får, kommer det att räcka? Det
känns som att man som förälder
säkert kommer få lägga ner mycket
energi på åtgärdsplaner och dyl, där
man själv säkert blir ”experten” på
Max behov och så. Det blir mer
anpassning för att allt ska passa
Max och det man är rädd för att
han ska känna sig sämre än de andra
jämt, att han kanske känner sig udda
med en speciell läroplan.
Är det värt det?

Fast jag tror ju att mycket är
beroende på vilka lärare och
elever det är runt omkring,
men som sagt väldigt svårt att
förutspå, hur det kommer
fungera och det kommer vara
jobbigt att leva med den oron,
att inte riktigt veta om det kommer
fungera bra.

Även om jag vet att både
personal och barni byns skola
är underbar och kommer göra
alltför Max, så förstår man ju
att det hela tidenhandlar om
en anpassning och nu när jag
tittade runt och försökte läsa
på om att läsa integrerat i vanlig
skolklassmed att läsa enligt
grundsärskolans läroplan, så
hittade jag detta klipp här nere,
då lärare just diskuterar just
kring den nya läroplanen och då
man går integrerat i skolan.
Intressant att höra lärarnas
synvinklar i det hela, även om
man får komma ihåg att detta
bara gäller en skola i sverige.

De beskriver just detta med
att nackdelen är att ”…de inte
har tiden, de skulle vilja ha
och att de inte 
riktigt hinner
med allt
” men att det samtidigt
”…..ger så otroligt mycket till
alla i klassen, att man 
alla är
olika och har olika
förutsättningar
”.

Se klippet här ….
.

.
…så det känns ju att gå
integrerat i skolan för Max,
kan bli väldigt bra, men det
är ju förstås beroende på
lärare och hur de klarar
att anpassa sig. Läste en
artikel om just detta:
Hur tillgänglig är
den svenska skolan
?”
läs den här >>

För det är ju just det
som är integrerat, att
Max i så fall ska vara
med i klassen, inte gå
undan med någon
resursperson och plugga
själv, utan då blir det ju
inte integrerat. Fixar skolan det?

grundskola1

Jag tycker det känns bra
att läroplanen för
grundsärskolan har mera
krav idag, vilka mål alla
elever i särskolan ska lära sig,
så det inte blir under deras nivå.
Här kan ni läsa hela  läroplanen:
läroplan särskolan 2011 >>

Särskolan…..

Särskolan har börjat kännas
som ett mer och mer intressant
alternativ faktiskt. Inget som
vi stängt dörren för alls.

Först har ju tanken varit att
börja vanlig skola och sedan
gå över till särskola då det
känns som läge. Men jag
vet inte idag. Oj, vad
tankarna snurrar.

Grundsärskolan ska ge
elever med utvecklingsstörning

en utbildning som är anpassad
efter varje elevs förutsättningar.

Utbildningen ska bland annat
ge kunskaper och värden, bidra
till  
personlig utveckling, social
gemenskap och ge en god grund
för ett  
aktivt deltagande i samhället.
Grundsärskolan omfattar utbildning

i ämnen eller inom ämnesområden,
eller en kombination av dessa.
Utbildningen kan också omfatta
ämnen enligt grundskolans kursplaner.

Jag var in och läste på Skolverket
om Grundsärskolan och det fanns
mycket att läsa, här hittar ni de
sidorna >>

Särskolan är en skola
utformad just för barn med
en utvecklingsstörning  och
som behöver extra stöd och
tid i sin inlärning och det
fördelen där är ju att där är
det mycket personal hela
tiden och det är ju proffs
på allt som Max behöver.

Jag har nog tidigare
förknippat särskolan med
det som idag heter
träningsskola:

Inom grundsärskolan
finns en särskild inriktning

som kallas träningsskola.
Träningsskolan är avsedd
för elever som inte kan
tillgodogöra sig hela
eller 
delar av utbildningen
i ämnen.

För jag har varit lite orolig
att om Max skulle gå särskolan,
att han kanske skullegå med
dem som har en större
funktionsnedsättning än
han. Som kanske inte alls
kan kommunicera och att
Max inte får det sociala
utbytet. Men idag är det
uppdelat i 2 olika skolor, om
jag fattar allt rätt.

Väljer man grundsärskolan
så känns det som om vi
”bara skulle behöva vara
föräldrar”. Om ni fattar vad
jag menar. Där vet man att allt
fungerar och Max får ju den
undervisning med rätt stöd
och tempo. Dessutom tror
jag särskolan kan öppna dörrar
till mycket annat, fritidsaktiviteter
bland annat.

Vi är kanske dumma om
vi inte väljer det redan från
start?

Nackdelen är att särskolan
är i stan och Max kommer
ifrån byn och byns barn.

Många funderingar….

Ja, många funderingar
blir det hit & dit. Jag har
väl även läst lite på ett
forum hur andra föräldrar
funderar och det är ju väldigt
olika. En del vill ju till varje
pris att deras barn ska gå i
vanlig skola och vissa har
knappt tvekat att välja särskola.

Så det är ju ett val som
just vi
måste göra och som
känns rätt just för oss och
framförallt det vi tror bli bäst
för Max. Så planen är väl nu
under vårt extra år på förskolan,
att bland annat besöka särskolan
och få se med egna ögon och
höra deras upplägg. Även höra
med andra som har barn redan
i särskola/ integrerat i skola och
höra hur allt fungerar.

Med Max bästa i fokus så
kommer vi säkert fram till rätt
beslut i slutändan. Men i dagsläget
så tror jag faktiskt att både jag och
pappsen känner att särskolan inte
är lika främmande, som det kanske
kändes förnågra år sedan. Samtidigt
som det i bakhuvudetcirkulerar
tankar, om att den sociala biten
i byn blir lidande och att det kanske
skulle hämma Max på något sätt.

Ja ni hör, många funderingar
och det är nog bra att det redan
nu cirkulerar en hel del, så man
verkligen oxå hinner vrida
och vända på allt, så att det
i slutändan känns helt rätt.

Tar gärna emot synpunkter
av alla de slag i kommentarer
till detta inlägg. Alltid
spännande höra hur andra
tänker, även om man nu
inte har ett barn med extra behov.

/ Anna

Annonser

18 reaktioner på ”Skola alternativt särskola…..

  1. Vi valde också att låta Stella gå kvar ett år extra på förskolan. Det kändes bra för oss då hon mest lekte med de som var yngre. Förskolan gjorde alla ansökningar som behövdes. Nu däremot ett år senare så har jag fått ansökt till kommunen om att få skjuta på hennes skolstart då skolplikten infaller ht. det år barnet fyller sju. Eftersom kommunen vill att hon ska börja särskola år 1 nu till hösten så är jag rädd att de inte beviljar våra ansökan i tron om att vi då väljer Särskola. Om ansökan inte går igenom så hade vi såklart valt att hon redan gått upp i förskoleklass för att gå om den ett extra år än att som nu kanske inte få gå den alls…

  2. Hej! Vår dotter gick också ett extra år på förskolan. Idag går hon i grundskola integrerad. Hon är på väg att skrivas in i särskolans kursplaner i de flesta ämnen just nu pga. ökade krav betyg, nationella prov osv i grundskolan. Vi har valt att hon ska gå i grundskolan i sitt samhälle, det är här hon troligtvis kommer att välja att leva och bo som vuxen. Hon har då ett förflutet och är någon. Skulle hon gå i särskolan i grannkommunen skulle hon mer vara ingen här hemma. När jag checkade särskolans när hon skulle börja åk ett så hade hon inte några klasskamrater där som kunde vara förebilder utvecklingsmässigt socialt och kunskapsmässigt. Det hade hon igrundkola. Idag läser och skriver hon och leker och lever ett bra liv. Grundskolan var hennes grej. Vi fick önska resurs till henne själv, lärarutbildad fröken på heltid som resurs.

  3. Ska jag skriva ngt till dig eller ska jag tiga? Som jag förstår är det ett känsligt ämne.
    Tänk inte bara för NU utan tänk längre fram för er pojke. Han ska må bra! Du kan väl redan nu se hur han klarar sig bland de jämnåriga barn han går tillsammans med?
    Jag har haft elever med Downs syndrom i grundsärskoleklass. De har då kunnat läsa,skriva,stava och räkna. Klarar man ej det går man i träningsskolan. ( Är lågstadielärare med speciallärarutbildning). Jag jobbar inte längre så det kanske är annorlunda idag.
    Ibland har det varit såå ”skadade” elever vi fått till särskolan.De har ej klarat grundskolan och mått dåligt där.
    Man vill klart att det ska gå så bra som möjligt för ens barn.
    Kan inte låta bli att berätta en historia om en pojke, vars pappa var lärare och sonen gick på särskolan hos mig. När sonen blev 18 år ville pappan han skulle få ta körkort. Det slutade med att körskoleläraren fick avbryta det hela innan fadern blev ruinerad. Sonen fick aldrig ngt körkort men han jobbar på ICA med så’nt som han klarar av. Han kunde både läsa och räkna men inte köra bil. Men många har också tagit körkort, fått barn, bildat familj, skaffat jobb o.s.v.

  4. William gick också ett extra år på förskolan. sedan fick vi som föräldrar välja vart William skulle gå. Det gjordes en stor utredning där det rekommenderades sär/träningsskola men vi fick bestämma. Vi åkte runt på de skolor som var aktuella. ”Vanliga” skolan var inget alternativ för oss. I särskolan var det ganska många elever men inte så många lärare. Tror det var 15 elever med 3 lärare. Det krävdes att eleven klarade att ta ganska stort ansvar för sig själv, att dom kunde jobba självständigt till viss del. I träningsskolan var det 6 elever, nu är de 7 och 4 lärare. Där var ett helt annat tempo och där kändes det helt enkelt rätt. Alla eleverna i Williams klass utom 2 har Downs syndrom de andra har lättare utv. störning. Träningskolan här i Örebro ligger väldigt nära grundsär och har höga krav på att eleverna verkligen lär sig något! Lycka till och ta dig tid att besöka de olika skolorna som finns att tillgå! Tror man känner när det är rätt!

    • Det låter ju som att ni hittade rätt skola till William
      till slut. Jo, just att besöka alla skolor och alla alternativ
      tror jag är väldigt bra. Det skiljer ju sig mycket mellan
      skolor i landet oxå, hur upplägg och så är. Även vilka
      resurser och vilka lärare och elever som finns. Så det
      är många faktorer som spelar in i det hela, vilket oxå gör
      det lite mer invecklat. Tack för att du skrev!

  5. Hannes går integrerat i en 2:a och det fungerar hur bra som helst. Lärarna har verkligen varit toppen. Han har en resurs med sig under hela skoltiden och också under större delen av fritids. Vi har upplevt att lärarna samarbetat mycket med oss och även föräldrarna i klassen är oerhört positiva till att Hannes går där. Han lär sig mycket av barnen i klassen och framför allt lär de sig mycket av honom! Om vi märker (vilket vi förmodligen kommer att göra, ju äldre han blir) att det inte fungerar i skolan mer, så vet vi att det finns en bra särskola i närheten där han då skulle få börja istället. Men får han behålla den läraren han har nu så blir han kvar i sin skola ett bra tag framöver!! Och DET är något vi kommer att kämpa för!

    • Låter toppen Pernilla! Vad härligt att det
      fungerar så bra för er med att läsa integrerat.
      Förstår att det är a och o att personal och resurs
      funkar bra, för att det ska bli så bra. Då fick jag
      en fin knuff i den inriktningen igen ;) Tack för att du
      delade med dig.

  6. Hej Anna.

    Vi har ju som du säkert läst om i otaliga inlägg på FB valt särskolan till M. Han går förskoleklass i en F-1:a där bara han går F, och hans tre klasskompisar går i 1:an. De följer 1:ans träningsskoleplan – just det ska vi nog diskutera lite till nästa år…

    Vi har valt särskolan eftersom det är plågsamt uppenbart att vår kommun inte riktigt följer lagstiftningen, och barn med särskilda behov inte får det de behöver för att det ska funka i den vanliga skolan. Å andra sidan satsar man en hel del i särskolan, så där är det kanonbra. Jag VILL att det ska vara fullt möjligt att gå inkluderad i vanlig skola, det tror jag hade varit det bästa för vår M, men jag kan inte offra hans utbildning på mitt principaltare, så många före mig har kämpat och stångat huvet blodigt mot rektorer och kommun…

    Däremot har vi diskuterat oss fram till att M:s fritidsgrupp ska gå upp till vanliga fritids 3 dagar i veckan och hänga på deras aktiviteter. Då får vi i alla fall den sociala biten, och det verkar funka jättebra, även om vi har haft en liten dipp nu under vintern/influensasäsongen. Dessutom har skolorna själva, utan påtryckning från oss, fixat inkludering på gympan, så den har M:s klass tillsammans med en annan 1:a (Särskolan, en F-5-skola och en 6-9-skola ligger på samma område, men de har olika rektorer). Kanonbra!

    Nåt som var oklart för mig innan vi började är att alla begrepp blandas ihop rätt ofta, i alla fall i vår kommun. Dels har vi ”vanliga” skolan – finns flera stycken i kommunen, och dels har vi Särskolan. Som heter just Särskolan, det finns det en i kommunen. Men. I ”vanliga” skolan läser de flesta barn enligt grundskoleplan, men det finns också några barn som läser enligt särskoleplan, som är en annan timplan, med andra prestationskrav. I Särskolan läser några barn enligt grundskoleplan, några enligt särskoleplan, och några enligt träningsskoleplan. Särskolan har också en språkklass och en autismklass där barnen inte har någon utvecklingsstörning – som alltså inte egentligen alls hör hemma i en särskola…

    Så ett råd är att kolla upp hur detta hör ihop i er kommun, kanske blandar de också ihop skolorna och timplanerna? Och om Max ska gå enligt särskoleplan inkluderat/integrerat i en ”vanlig” klass som läser enligt grundskoleplanen – hur kommer skolan att hantera skillnaden mellan timplanerna? För enligt särskoleplanen ska han ha mer av vissa ämnen och mindre av andra jämfört med kompisarna. Lite konstigt, men så är det.

    Hursomhelst, er Max är ju så oerhört stark i det talade språket, vilket vår M inte är, så jag ser faktiskt inte varför han inte skulle börja i en vanlig klass med sina kompisar. Kanske kan särskolan och vanliga skolan samarbeta? Kanske kan han gå 4 dagar i veckan i vanliga klassen och en dag i veckan i särskolan?

    Men det viktigaste av allt – gå på magkänsla. Allt är till slut beroende på personer, finns inte personkemin är det svårt att få det att funka. Gå på studiebesök, boka möten med rektorer, diskutera, diskutera.
    I vanliga skolan – fråga efter metoder, strategier, hur tänker de att det skulle kunna funka? Planerar läraren verkligen VARJE lektion en vecka i förväg och informerar resursen så att hen kan förbereda för Max? Eller gör läraren det förberedelsejobbet? Vad kommer resursen att ha/få för utbildning?
    På särskolan – fråga efter vilka krav de ställer, vilka mål de jobbar mot och hur, vilken utbildning har lärarna? Risken här är stor att det är förskollärare med påbyggnad specialpedagog. Det funkar ju ett par år, men sen behövs det nog utbildade lärare ändå.

    Min rädsla är att det gullas och duttas för mycket med M, de är trots allt 4 vuxna på 4 barn… men det ska också med på nästa utvecklingssamtal!

    Det här blev långt… men lycka till med valet, och fråga gärna om du undrar nåt, du vet var jag finns :)

    /Anna

    • Tusen tack Anna, det var mycket
      bra information och många bra tips.
      Jag ska ta med mig allt.
      Det där om att alternera mellan skolor
      skulle ju inte vara dumt om det hade varit möjligt.
      Jag vet att jag pratatde med någon annan förälder,
      uppåt landet , som for vissa dar på typ särskola
      och var vissa dar i vanlig skola och funkade jättebra där.
      Ett alternativ att kika på oxå.

  7. Tack Anna för underbar information.
    Står inför samma vägval som ni och ja det är inte lätt. Ester ska också gå ett extra år på förskolan. I Västervik finns särskola/träningsskola som ett alternativ eller också gå i ”vanlig” klass och läsa efter särskolans läroplan.
    Ha de gott
    Kram
    Sara

  8. Ping: Besök på särskola…. | Ett nytt liv.....

  9. Hej!
    Det var ju längesen du skrev det här, hoppas det har gått bra. Jag letar efter föräldrar som har haft just de hör tankarna till ett radioreportage om särskolan. Hör gärna av dig så berättar jag mer. Med vänlig hälsning, Anna Maria Höglund UR amh@ur.se
    Tel 0766451043

  10. Ping: Föräldramöte | Ett nytt liv...

  11. Hej, jag heter Miriam och sitter och funderar precis som du gjorde för fyra år sedan. Vi har just fått veta att vår som uppfyller kraven för särskola och befinner oss i nåt chocktillstånd. Vi bor i ett litet samhälle utanför storstan. Vår son ska börja ettan. Hur gick det för er?

    • Hej Miriam!
      Tyvärr missat denna kommentar.
      Vi hade nog samma känslor som er där innan,
      Kände som ett stort steg. Men allt är bara
      TOPPEN idag! kan inte vara bättre, vi är såååå
      nöjd över vår särskola med alla resurser och
      personal, helt underbart är det!

      Varierar säkert från skolor hur allt är
      och ett stort tips är att besöka skolan
      som är aktuell. Vi for först jag och pappa
      för ett första besök och då vi for därifrån sa
      vi nästan samtidigt i bilen: ” vi behöver inte
      fundera längre” ;) allt kändes helt perfekt för
      oss och framförallt för Max. Sedan besökte jag
      och Max skolan och han trivdes och jag fick
      chansen att se allt en gång till och nu mer med
      elever och allt. Vi har inte ångrat en enda dag
      att han började där och Max stormtrivs och han
      längtar till skolan och hans utveckling går framåt
      hela tiden.
      Han har underbar personal och mindre klass
      och får all hjälp han behöver. Så tryggt som
      mamma och det känns verkligen som jag bara
      behöver vara mamma, behöver inte lägga ner energi
      med planeringar eller möten som kanske en vanlig
      skola skulle kräva med resurs där. Så för oss har
      det verkligen fungerat helt perfekt. Så stort lycka
      till och har du fler frågor, så återkom gärna.
      / Anna

Lämna gärna en kommentar:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s