När Max kommer hem från
skolan idag, så sätter vi oss med
idagboken och går igenom hur
dagen varit på skolan.
Då får jag läsa:
”…på svenskan läste Max boken
om ”Sara”. Jag skickar hem den så
ni får se boken. Jag är så imponerad!
Vilken duktig kille ni har!”
och sedan står det:
”..Max har läst sin första bok idag!
Det firade vi genom att glass efter lunch!”
Max läser för mig….
Så Max visar boken han
läst idag…
…så vi sätter oss i vardagsrummet och
Max vill läsa boken för mig och jag frågar om
jag får filma honom och det får jag….
.
.
….wow, en liten milstolpe i livet, sin
första lilla bok som han läser ♥
Mammahjärtat blir alldeles varmt
och så underbart att se vilken utveckling
han har gjort sedan han började i första
klass i grundsärskolan ♥





Så duktig kille:-)
Vilken utveckling:-)
Ibland är särskolan riktigt bra :-)
I den här takten kanske han kan klara vanlig skola senare?
Målet kommer aldrig vara att komma
till en ”vanlig skola”. Det här är Max skola, som
är anpassad precis så som han behöver. Där finns
de underbara pedagogerna och resurserna och där
Max just får möjlighet att lära sig i sin takt och efter hans
behov av stöd. Det här är absolut det bästa valet för Max.
Han älskar skolan, han gör otroliga framsteg, det kan inte
bli bättre ♥
Imponerande!
Minns mina egna stapplande första rader man läste med fingret som Max.
Små, små steg mot den stora världen fylld av ord, böcker och bokstäver.
Är det dags att fira stort ute med en 90g hambulale med kesup ? :)
Ja, vi firade med just 90 g hambulale me kesup
i lördags efter Mora träsk ;)
Pingback: Utvecklingssamtal…. | Ett nytt liv.....