Fibro, prommis, bandy, meddelanden & uterum

Apropå förra inlägget, igår
så vill jag bara säga att mina barn
fått anpassa sig mycket
efter mig. Idag säger jag till Max:
”..idag har mamma inte bäst i kroppen
så vi tar det lite lugnt på hemmaplan
och Max svarar bara :
okej” och är då istället själv aktiv
och går ut och spelar ”crossbar challange”
på egen hand på förmiddagen 💛✨

View this post on Instagram

Apropå förra inlägget, så vill jag bara säga att mina barn fått anpassa sig mycket efter mig. Idag säger jag till Max: ”..idag har mamma inte bäst i kroppen så vi tar det lite lugnt på hemmaplan” och Max svarar bara :”okej” och är då istället själv aktiv och går ut och spelar ”crossbar challange” på egen hand på förmiddagen 💛✨Fanny var bara 1 1/2 år då jag insjuknade. De har fått lov anpassa sig efter mig på gott och ont. Men det är nog mest jag som haft sorg att inte orka göra allt jag velat göra med barnen under alla år, men samtidigt har de istället tidigt få ta mycket eget ansvar och fått lära sig att tidigt fixa många saker. Ett exempel så har de inte fått nån skjuts upp i pulkabacken, de har istället fått gå själv och dra upp pulkan för att åka ner, medans jag tittat på och det har de gjort, för de har inte vetat av något annat ☺️ Mina höjdpunkter har ju varit att ändå prioritera vissa saker ibland och farit iväg och gjort saker, å jag har fått känna mig ”normal” och lite ”ignorerat sjukdomen” för en stund, för att efteråt ta ordentliga bakslag och mått såå dåligt, men då ändå känt att det varit värt att ta det bakslaget då 😉 Så jag har hela tiden anpassat mig, lära mig hur jag ska hantera dagarna och försöka se det positiva och överväga vad som känns värt att sätta energin på. Så dessa 18 år har inte varit en dans på rosor, men det måste ju gå, om det är det livet jag fått tilldelat mig. Så min ljusglimt i vardagen är ju familjen och få fokusera på det såklart 💛 så lika osynlig som sjukdomen är utåt för många, så går det att jämföra med att jag lägger ut bilder här på instagram, å samtidigt så gnager ju värken i kroppen dygnet runt, här bakom telefonen och andra knepiga symtom avlöser varann ☺️ så även om jag kan skratta och le och vara positiv utåt, så känns kroppen inombords som en krigszon som inte riktigt vet hur den ska hantera allt som bara avlöser varann. Så bäst är att distrahera den hela tiden med något, så känns det bättre än att sjukdomen får fokus. Jag tror dock positivt på framtiden. Jag har hittat lite produkter som gör att det känns bättre och lindrar lite, så ska bli spännande och se vad det ger framöver 🙌🏼 #fibromyalgi #sportlov

A post shared by Max liv med familj (@maxmedfamilj) on

.
…Fanny var bara 1 1/2 år då jag insjuknade.
De har fått lov anpassa sig efter mig på
gott och ont. Men det är nog mest jag
som haft sorg att inte orka göra allt jag
velat göra med barnen under alla år,
men samtidigt har de istället tidigt få
ta mycket eget ansvar och fått lära sig
att tidigt fixa många saker. Ett exempel
så har de inte fått nån skjuts upp i
pulkabacken, de har istället fått gå själv
och dra upp pulkan för att åka ner,
medans jag tittat på och det har de
gjort, för de har inte vetat av något
annat ☺️ Mina höjdpunkter har ju varit
att ändå prioritera vissa saker ibland
och farit iväg och gjort saker, å jag har
fått känna mig ”normal” och lite
”ignorerat sjukdomen” för en stund,
för att efteråt ta ordentliga bakslag
och mått såå dåligt, men då ändå känt
att det varit värt att ta det bakslaget då
😉 Så jag har hela tiden anpassat mig,
lära mig hur jag ska hantera dagarna
och försöka se det positiva och överväga
vad som känns värt att sätta energin på.
Så dessa 18 år har inte varit en dans på
rosor, men det måste ju gå, om det är
det livet jag fått tilldelat mig. Så min
ljusglimt i vardagen är ju familjen och
få fokusera på det såklart 💛 så lika
osynlig som sjukdomen är utåt för
många, så går det att jämföra med att
jag lägger ut bilder här på instagram,
å samtidigt så gnager ju värken i kroppen
dygnet runt, här bakom telefonen och
andra knepiga symtom avlöser varann
☺️ så även om jag kan skratta och le
och vara positiv utåt, så känns kroppen
inombords som en krigszon som inte
riktigt vet hur den ska hantera allt som
bara avlöser varann. Så bäst är att
distrahera den hela tiden med något,
så känns det bättre än att sjukdomen
får fokus. Jag tror dock positivt på
framtiden. Jag har hittat lite produkter
som gör att det känns bättre och lindrar
lite, så ska bli spännande och se vad det
ger framöver 🙌🏼

Prommis med barnen

Fick med mig bägge barnen
en prommis till skogen med
Abbe 👌🏼✨

.
…varit lite sol idag oxå.

Å vem tror ni jag hittar vid
innebandymålet med extra
belysning tänd 🥅🏑✨

.
… många timmar han
nöter där nu ✌🏼

Gulliga meddelanden

Alltså vi får så många fina meddelanden
och jag blir alldeles varm i hjärtat 💛
speciellt då det kommer många sånna
här pm från unga grabbar och tjejer
som gärna ser våra filmer som jag
samlar ihop på YouTube och som gärna
Max oxå kikar på 👍🏼 jag har valt att ha
kanalen offentlig, mycket på grund av
den anledningen att jag tror det är bra
för andra kunna se hur ett liv med en
extra kromosom kan vara och just det
att det inte är så konstigt, utan att
avdramatisera lite av eventuella fördomar
som finns 😉..

.
… å det värmer att ungdomar på
olika sätt just skriver till Max att han
bara ska fortsätta vara sig själv och
att han sprider glädje och gör deras
dag bättre. Det är så fint att höra. Det
går ju knappast få nån finare komplimang
💛 Å det är ju verkligen så, att vi
verkligen bara är oss själva, vi filmar
bara där i nuet i vår vardag, vi planerar
inte filmer i förväg, utan de blir till där
i stunden. Så vi vill åter igen säga TACK
till alla som skriver, ingen nämnd och
ingen glömd, ni är verkligen fina och
Max blir så glad då jag läser era
kommentarer, så vi vill att ni alla
ska veta det 😘💛

Uterummet

Fick förfrågan av @skanskabyggvaror
om de kunde få lite bilder från vårt
uterumsbygge till en inspirationskväll
de ska ha nästa vecka, så jag samlade
ihop lite bilder & filmer på det färdiga
uterummet och tänkte att då kan jag
göra ett litet bildspel här oxå 😉

.
… det blev ju klart i oktober och
sedan körde vi ju hårt med
köksrenoveringen parallellt, så
vi har väl inte riktigt hunnit njuta
så mycket än i det, men längtar
nu på nån månad till att kunna
börja använda det lite som ”växthus”
och testa driva upp något nu i vår
och sedan börja kunna mysa där
inne igen efter vintern 👍🏼 å vill ni
se hela uterumsbygget, finns det här 👉🏼
#maxmedfamiljgöraltanmeduterum ✨
å sedan hela vår köksrenoveringen har
jag inte orkat sortera i bilder och filmer
än, jag blev lite allmänt slut och less
renovering, efter dessa stora projekt
vi gjorde samtidigt, men ska snart
försöka få till något av det oxå
…nångång 😉

/ Anna

Lämna gärna en kommentar:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.