Lilla gubben min….

Publicerat den måndag, oktober 3, 2011 av okvistrallycross

Ingen pigg kille idag.
Den höga febern har hela tiden
återkommit då supparna slutat verka….

….och då har det varit en liten,
liten kille som suttit inbäddad i
en filt och frusit och haft lite flåsande
andning och klagat på ryggont och
bara oj-at sig.

Så det är ju tur att det bara är en
början på en lunginflammation,
för jag skulle inte vilja se honom
med en full utvecklad en, eller en
dubbelsidig.
Så himla tur vi for in i tid.

Men nog är det tur det finns
medikament. Om vi varvar
mellan alvedon och ipren så
får vi ge honom var 3:e timme.

Sedan har han pencillin
3 ggr/dag i 7 dar och nu är
det ju andra dagen vi äter det,
så förhoppningsvis ska det ju
vara bättre imorgon.

Tycker nu ikväll att han ser lite piggare
ut och så åt han en gröt. Bara det är ju
ett tecken som är åt rätt håll :)

Lite risig blick….

Max har varit så söt idag. För när medcin har verkat,
har han ju varit pigg och vi har myst med sagor och lekt
med bilar och sett film. Men så fort febern har börjat komma
tillbaka, då har han krypit upp i min famn ;)

Här syns det att han inte riktigt
är piggelin i blicken…..

…här har febern kommit tillbaka
och han väntar på att den ska ge
med sig igen.

Tydligen säger mamsen så….

När vi sitter på kökssoffan idag och
jag sitter bredvid honom och så tar jag
honom på den varma pannan och lutar
honom intill mig, så säger Max:
”…lilla gubben min” och tittar upp på mig
och flinar och säger ”…mamma säga så… jag sjuk”.

Tydligen så säger jag så till Max
när han är sjuk och det kan nog mycket
väl stämma, inget jag tänker på, men när
han säger det, så känner jag igen det…
”…lilla gubben min”…
Även storasyster inflikar att så är fallet ;)

…nog ser han väl gode varm och go ut,
inlindad i den sköna filten? Ni ska tro
att vi haft måndagsmys idag ;)

Överbeskyddande storasyster…..

Storasyster blir väldigt omtänksam
då Max är sjuk. Hon vill hela tiden ta
hand om honom. hon bäddar och gör skönt
åt honom och hon bär honom överallt, så
att han ska slippa gå ;)

I morse så ville hon stanna hemma från skolan
för att kunna ta hand om lillebror (!!) Men det
fick hon ju inte riktigt ;)
Men det är väl äkta syskonkärlek, eller hur?

Det bidde akuten….

Publicerat den söndag, oktober 2, 2011 av okvistrallycross

Fortfarande hög feber idag så
då tog vi det säkra före det osäkra
och for in med Max på kontroll.

Akuten i Sunderbyn…..

…fick ett besök eftersom det i Piteå
inte finns någon barnläkare.

Vi fick komma in och först ta tempen och ta
ett stick i fingret och det visade förhöjd crp.

Lång väntan i väntrummet
där Max hann höra sagor av både
storasyster och pappsen och laga
mat i huset…

…så han var väl vid gode gott humör ändå,
tills febern började bli högre, då var det en slut kille
och tårarna kom.

Träff med läkaren…..

…som undersökte honom i både
bröst, hjärta, öron och hals…

…tempen var då vi kom in 38.8 men
var nu uppe igen i 39.6, så han fick
en supp och läkaren ville göra en
lungröntgen på honom.

Så lite mer väntan innan vi fick
komma dit….

….med röntgen tror jag gick
på bara en minut. Max fick
stå vid skärmen i 2 olika
lägen och var så duktig att
stå still och att sträcka upp
armarna som kvinnan sa
att han skulle göra.

Åter väntan på svaret.
Medan vi väntade så lekte Max
lite i dagrummet, men det gick ju absolut inte att använda handen,
där han hade plåstret, från sticket i fingrat, ånej,
den var ju helt obrukbar, hi,hi….

..ni ser ju hur han håller fingret rakt ut och inte
använder handen. Så går Max alltid, då han har
ett plåster ;)

Men efter totalt 3 timmar på akutmottagningen
(kändes dock som 8 timmar (!!) så fick vi beked att han
hade början till lunginflammation på vänster lunga.
Så hem med pencillinkur.

Känns skönt att vi for då vi for så kanske
vi möter lite ”olle i grind” innan det hann
utvecklas allt för mycket.

Så det blir fortsatt mys hemma med
mamsen i veckan.

Typiskt….

Publicerat den lördag, oktober 1, 2011 av okvistrallycross

…som Max brukar säga ;)
Ja, det kan man verkligen säga.
Max for till förskolan fredag och jag
tänkte att nu äntligen har förkylningen
gett med sig.

Det hade väl gått bra på förskolan
under dagen, men när vi satt och åt middag
tyckte jag han så hängig ut och kollade tempen,
japp…feber.

39,6 …..

Nu idag hade han mitt på dan 39,6
och är lite rosslig. Så få se vad detta bär av.
Han blir piggelin då man ger han en supp,
men när den slutar verka, kryper feber tillbaka.

Så få se hur natten blir och hur det är
imorgon. Är det lika hög feber imorgon
kanske vi far in och kollar honom, så han
inte fått en lunginflammation.

Har fått höra flera här omkring, som fått
just lunginflammation av bacillerna som går nu
och när Max är hjärtebarn, vill man gärna checka
en gång för mycket, än för lite.

Äsch….

Ja, alltid trist då barnen är sjuka
och när det blir långdraget. Får väl se
hur det blir imorgon, vi hade ju tänkt komma
oss iväg på en träff för föräldrar som har barn med
DS och det skulle vara superskoj. Men det har på
senare tid gått lite ”troll” i våra försök att komma
oss iväg på träffar. Alltid varit någon sjuk.

Nostalgitripp….

Publicerat den torsdag, september 29, 2011 av okvistrallycross

Jag är mitt uppe i sortering och
arkivering här hemma. Vi har förnyat
oss lite på övervåningen där vi hållt på
med renovering sedan förra hösten, pust,
men nu börjar man snart se en ände.

Förvaring….

Har kompletterat med mycket ny förvaring
där mycket har och ska sorteras in i pärmar,
papplådor, och skåp. Nu vill jag att var sak
ska ha sin plats i detta hus ;)

Så nu försöker jag sitta varje dag en stund
och sortera för få allt på sin plats.

Nostalig….

Igår kom jag till lådan där jag samlat
alla saker sedan Max födelse och kring
hans sjukhusvistelse i samband med
han var nyfödd och hans hjärtoperation.

Hittade det kollegieblock där jag
första natten skrev hela natten dagbok,
efter vi fått besked om att Max hade
Downs syndrom och hjärtfel…..

….jag skrev hela natten.
Jag skrev från det jag vaknade klockan 05.00
på morgonen med att vattnet gick och om
förlossningen, beskedet, ja allt i minsta detalj…..

…för jag kommer ihåg, hur livrädd jag var
att jag inte skulle minnas detta första kaotiska dygn,
om jag inte skrev ner det direkt.
Idag är jag glad att jag gjorde det ;)

Skylten på bebissängen…

Här är skylten som Max hade på sin
lilla bebissäng på avd 56, där de tog
avtryck på hans lilla fot och hand….

…när jag ser den idag, så känner jag, så himla passade
bilden är, som en ur personlen ritat på honom.
Trummor – han som älskar musik och spela instrument,
boll – älskar han spela, både fotboll och handboll ;) och
till sist de små bilarna på sidan, som kanske är hans
största intresse :)))

Hjärtoperationen….

Jag kom även på bunten med journalkopior
från Drottning Silvias Barnsjukhus och
Max hjärtoperation….

…hittade ett foto där jag står bredvid Max
sjukhussäng i Göteborg och han har precis blivit
rengjord runt stygnen på bröstkorgen.

Sparat mycket….

Jag är en samlare.
Jag vet.
Även om jag ibland kan bli arg på mig
själv över att jag sparar mycket, så kan
jag även bli väldigt glad över sparade
minnen.

Hade till exempel sparat en massa saker
i en låda från Max sjukhusvistelse…..

….där hans id-band runt den lilla handleden låg
tillsammans med sondspruta, syresättningsband
som han hade fastlindat runt foten för att mäta
syresättningen, syrgasslang och sondmatningslang
m.m…..

…till och med namnlistan på tänkbara
namn fanns kvar ……