Vilka kalasdagar….

 

Ja, oj vilken rolig helg Max har haft.
Så fort man pratar om allt som hänt i helgen,
så får han världens leende på läpparna :)

Så jag tror vi får dela upp helgen i flera
inlägg :)

Förberedelser…..

Innan fredagkvällens kalas så ville både
Max och storasyster göra tårtor. Även om de
själv inte äter dem (!!) så hör det ändå till.
Det ska vara tårta på kalas enligt dem ;)



De skulle givetvis dekoreras med godis oxå ;)

Konstaterar även detta år att jag inte har köpt mig
ett par praktiska ”tårtformar” att förvara tårtorna i.
Skrämmande! Tänker det varje år, då vi har vår
”kalas-månad”. För hela familjen fyller år ganska tätt
och det är nog mest då vi oxå äter tårta.

Så istället brukar det bli tandpetare och plastfolie för
att skydda tårtorna, men i år hade vi inte ens tandpetare
hemma, så det förklaringen, till varför en massa 
tändstickor (!!) sticker upp ur tårtan.
Måste göra en investering, helt klart!

Födelsedagskalas fredags…….

I fredags hade vi kalas för Max här hemma
och i år var det riktigt kul att öppna presenter och
se vad de innehöll. Tidigare år, har nog mest pappret
och själva paketet varit roligast…..

 

…riktigt spännande var det och här får han även
hjälp av sin tremänning Ellen.

 

Många nya fordon av olika slag blev det under kvällen :) och
även ett fint släp till sin Bobbycar.

Tårtan….

Den fina tårtan tändes med ljus….

Max blåste ut ljusen själv på tårtan och blev lite blyg
då vi alla sjöng. Sedan bytte han ut tårt-ätning mot
chokladbollar istället ;)

Söndag morgon…..

…var ju hans riktiga födesledag, så förstås väckte vi honom
med sång vid sängen och så brukar vi ha lite mumsigt fika i sängen
med den lilla flaggan på brickan….

 

… nyvaken Max mumsar gärna en chokladboll tidigt på
morgonen, innan det blir presentöppning igen…..

 

…i sängen så fick han DVD:n ”Häxan Surtant” och oj vilken lycklig
liten kille. Han bar på denna hela morgonen, så den var nog en av
favoritpresenterna :)


…vi fortsatte sedan lite presentöppning nere i vardagsrummet
där han bland annat fick en verktygsbänk och verktyg…..
 
 
 
….. som ska få följa med i
rallycross bussen i sommar
och han har berättat att han ska
meka med pappa och farbror fredde.
Han demonsterarade alla verktygen ;)

En liten kulig trälåda fick jag tag i och som ursprungligen
kommer från Amerika och har 10 olika lådor med
10 olika lås att klura ut hur man öppnar…..

 
 
.
…lite att klura för mekanikern ;)

Sedan fick han även en ”springcykel” eller om de kallas
”balanscykel”, en sån utan trampor, som man springer
fram med och tränar upp balansen….

 

…hittade till slut ett märke, som hade en nog låg sadel,
för Max har så korta ben. Så nu har han lite att träna på i sommar.
Tjuvtränar lite med pappa inne, redan nu.

Sedan har han fått allt från sandlådesaker, stort fotbollsmål att
ha ute i sommar, grävskopa till sandlådan, grävmaskin, bilar och
traktorer, pussel m.m.

Återkommer med nytt inlägg
om söndagens stora kalas …..

Skulle impa på sonen…

 

Igår hade vi kalas för Max här hemma.
Nära och kära kom och en massa fina
presenter till en överlycklig Max.
Tusen Tack!

Här ser ni hur spännande det var att öppna
paket igår……

…det riktigt lyser i blicken ;)

Vi ska även fira honom imorgon bitti
på hans riktigt födelsedag och då ska ha få lite
mer presenter, så jag återkommer med lite fler
firarbilder.

Skulle impa på sonen….

Idag morgonen efter, så vill ju förstås Max kolla
närmare på alla sina nya presenter som han
fick. Han fick igår bland annat en sån där grävskopa
som man sitter på och gräver i sandlådan.

I brist på pappa….

Max ville sååå gärna prova denna grävskopa.
Så i brist på en händig pappa, som i dag är
på handbollsscup med storasyrran, så skulle
mamsen försöka impa på sin lille son.

Denna grävskopa, krävde ju förstås
montering….

… och mamsen hade ”kanske lite för mycket”
självförtroende denna morgon och jag sa
åt Max att mamma kan ju meka ihop denna
och Max blev förstås jätteglad.

Jag tänkte ju att det kan inte vara så svårt.
Dessutom kan jag gillar meka ihop saker, men
då har det framförallt varit IKEA möbler och det
har ju gått fina fisken.

Denna grävskopa….

…var bara i 3 delar: sits, ställning och grävarmen.
Pice of cake, tänkte jag. Så vi plockade ur den ur
kartongen och började montera.

Men det är när vi kommer till monteringen av
grävskopearmen, det blir trubbel.
Det är en längre skruv som ska igenom med 2
brickor och 2 distanser. Samtidigt som dessa
ska på plats, så måste kan trycka ihop metallarmarna
som den ska låsa fast. Jag som inte har sån kraft i händerna
får verkligen ta i med all min kraft. Jämfört med pappsen, så
skulle han säkert enkelt hålla ihop dem mellan 2 fingrar.
Försöker alltså hålla ihop samtidigt som jag ska få dit alla delar,
men första försöket slutar med att de sprättar isär och
skruvar och brickor flyger all världens väg ;)

Det där var ju inte så bra” säger jag till Max.
Han tittar på mig och skrattar:
nehej” skrattar han.

Sedan blir det operation att leta delar över köksgolvet.
Hittar allt utom en av de små brickorna. Jag och Max
kryper oss fram över golvet, säkert 10 minuter, men
ingen bricka. Då övergår vi till att ta fram sopborsten
och går över köksgolvet, i hopp om att brickan ska dyka upp.
Men det mesta vi får upp är pärlsocker från gårdagskvällens
all chokladbolls-ätning ;)

Jag känner att humöret är inte lika postivit nu.
Jag som snabbt bara skulle montera. Hmmm…..

Vi ägnar en bra stund till att leta brickan, men den
är totalt bortblåst! Känner mig irriterad nu, hur kan
en bricka bara försvinna.

Beslutar mig för se om vi har en ny bricka i verktygslådan,
Jag hittar en liten större bricka, men tänker att det borde
nog gå.

Nu förflyttar vi oss upp på köksbordet med grävskopan
för fortsatt montering.  Max lika förväntansfull.
Tror du mamma klarar detta nu?” frågar jag Max.
Mmmm…mamma bäst” säger Max.
Med de uppmuntrade orden är jag definitivt redo
för ett nytt försök ;)

När jag nu ska sätta ihop alla delar igen, så sitter ju för
faaaaaan brickan, som vi letat hur länge som helst, kvar
på skruven!!!!!!!!!!!

men kolla Max, den sitter ju här” säger jag
och pekar på skruven.
Andra gången Max börjar skratta gott :)

Nu känner jag mig förbredd på andra försöket av
montering och har garderat mig med diverse verktyg.
Max tittar fascinerande på.
Efter en liten kamp (för ”armarna” till grävskopan, vill bara isär,
medan jag försöker hålla ihop) så får jag till slut på muttern och
lyckas skruva den på plats, utan att det sprättar isär.
Mäkta stolt får jag vara typ i  5 sekunder,
…. tills jag ser en vit distansbit liggande kvar på bordet.
Det är ju INTE SANT!!
När jag äntligen fått ihop allt, så har jag kvar en bit på bordet!
Fler svordomar dyker upp i huvudet ;)

Nämen titta Max vad vi glömde” säger jag.
Max skrattar för tredje gången :)
Mamma är ingen vidare mekare va?” frågar jag honom.
nähää….” skrattar Max.
Vi skulle ha haft pappsen hemma” säger jag.
Mmmm…” säger Max och nickar och flinar.

Jag sätter mig ner på stolen för att hämta lite ny
energi till en ny omgång. Är ganska sugen nu att
ge upp och låta pappsen fortsätta när han kommer hem.
Men när jag tittar på Max så sitter han ju så förväntansfull
att den ska bli färdig och få testa den.

Medan jag sitter och samlar kraft, så ställer sig Max på
knä på sin stol och lutar sig  framöver bordet och stryker
mig på kinden flera gånger och säger:
snälla lilla mamma”.
Gullungen min.
Han kände antigen empati för sin lilla mamma, eller
så smörande han bara, men hur som helst, sånt ger
ju en ny energi ;)

Det gick till slut….

Så efter en dust till, så var den till slut
monterad och Max kunde testa den……

 

…det var denna montering av dessa skruvar som typ
tog hela förmiddagen idag ;) Puh…..

Men när jag sedan fick se Max lyckliga min bakom
spakarna , så var det värt alla timmar !!

Härlig fundering….

 

Jag och Max hade en härlig pratstund
inne i badrummet, nu innan han skulle gå
och lägga sig….

Titta mamma prick” säger Max och pekar
på sitt födelsemärke på sin ena fot.
Mmmm….en fin prick” säger jag.
Sedan pekar han på andra foten och säger:
Ingen prick?” och tittar frågande på mig.
….du har ingen prick på den andra foten
säger jag.
Men då säger/tecknar han:
ny prick” och pekar igen på foten som inte har prick.
vill du en prick där oxå?” frågar jag.
mmm….ny prick” säger Max.
Men det går inte, du har bara på den andra foten,
det går inte sätta en ny” säger jag.
Då tittar han på mig och funderar. Han börjar
leta på sin kropp, men hittar ingen mer prick.
Jag säger att han har ju ett födelsemärke uppe i
pannan oxå. Så han kollar in det i spegeln och blir
ganska nöjd.
Sedan går han fram till mig och drar upp min tröja,
så min mage syns.
Många prickar” säger Max och pekar :)
Ja, mamma är jätte prickig” säger jag.
Då skrattar Max så gott och härmar mig:
”……jätteprickig!”
Sedan ger han mig en puss och en kram
och så var denna pratstund över ;)

Härligt med hans funderingar ibland. För det
syns att han verkligen funderar över vissa saker.
Ibland över så små saker som en liten prick, som bara
finns på ena foten och varför det inte finns en på den andra :)