Blandade känslor….

Söndag den 10 Februari 2008
Jag lovade några bilder från Max första bad med sin nya badstol
Så varsågoda…..

max-badkarstol3.jpg
Kul att bada !!!!

  max-badkarstol.jpg  max-badkarstol2.jpg max-badkarstol4.jpg
Badstolen ”Flipper” helt suverän och syrran är kul hon med :-)

Lördag kvällen här hemma blev ovanligt lugn. Max somnade lagomt till Melodifestivalen började och Fanny sov bort hos kompis. Så det är inte ofta jag och Jonas får en stor godisskål och chipsskål för oss själv i soffan! En lugn och mysig hemmakväll.

Max sov bra den här natten oxå !!!!
Så nu känns det som väldigt konstigt. Men får väldigt blandade känslor. Det är ju helt klart suveränt skönt att fått ha 2 nätter, där man kanske bara varit upp 2 ggr för att ge honom tutten.

Men då i sin tur, känns det lite oroväckande. Kan detta bero på den insatta vätskedrivande medicinen? Blir han hjälpt av denna? Vad visar det isåfall? Har han kanske en liten hjärtsvikt iallafall? Eller är det bara slumpen, att han sover bättre?
Ja, man börjar vara lite trött på att fundera, runt detta sovande. Så vi får väl se….
Verkar han nu sova bättre en längre tid, får man väl prova igen att sätta ut vätskedrivande och se om det blir sämre igen.

Nog tjorvat.
Nu ska jag gå ner och se ” I en annan del av Köping”.

Vi har sovit och sovit….

Lördag den 9 Februari 2008

Ja, det hör ju inte till vanligheten direkt.
Men i natt har Max sovit som en stock han med! Jag kanske har varit upp 2 gånger och gett honom tutten. Men annars sovit!!

Kanske bara en ”lucky night”. Eller vad det då beror på. Inte beror det då på medicinen, ialla fall. För den glömde vi att ge igår kväll !! Bra va?
Jag var då så trött och så var det en massa packning som skulle göras. Både till skoldagen vi ska på idag, då det ska vara skidor med. Max skötväska ska iväg med Jonas idag. Sedan ska Fanny fara iväg till kusinen i Älvsbyn idag och sova över. 
Så medicinen glömdes då bort iallafall.

Något jag kom på i natt, var ju att igår satt Max och lekte i spjälsängen där uppe, medan jag vek tvätt. Då tog jag bort förhöjningen vi har i huvudändan. Nu hade jag glömt sätta dit dem igen för natten. Kanske han sover bättre så? Just nu är han inte heller snorig, så det hjälper väl till. Nja, jag tror närmast man griper efter varje litet halmstrå, och söker efter alla tänkabara orsaker, för att få nätterna att bli bättre.

Man känner sig ju rent utvilad, fast man istället måste kliva upp 05.00. Men det gör då jag mer gärna, än att få hela natten splittrad. Skulle han nu få för sig att göra någon mer sådan natt, som i natt, så har han då våran tillåtelse :-)

Blöjan vägde nog flera kilo…

Fredag den 8 Februari 2008

Max fick första dosen vätskedrivande igår kväll. Man kände igen grimaserna. Tydligen smakar det lika dåligt som tidigare.

I natt blev det ett nattmål. Brukar kunna undvika det om han äter lite sent på kvällen. Men igår kväll blev det lite struligt med ”ploppar” som skulle ut i blöjan, mitt i nattningen. Så det blev lite andra mattider.
Men när jag skulle byta blöja i natt, vid nattmålet, så vägde den säkert flera kilo! Så nog verkar medicinen göra det den ska. Bara helt otroligt att det inte läkt i sängen. Blöjan får +++++

Helgen kommer väl gå i muskiens och dansens teckan. Det är ju både Let´s Dance ikväll och Melodifestivalen imorgon, till dotterns stora förtjusning. Mamsen gillar detta med Melodifestivalen oxå. Så jag tror inte det blir att göra upp så många andra planer.

Däremot ska man ju få sätta sig i skolbänken imorgon.
Nja, kanske inte riktigt. Men jag ska följa med Fanny till skolan. De ska gå en lördag för att kunna ha examen en dag tidigare på kvällstid. Max får vara hemma med pappsen.

Besök på Sunderbyns Sjukhus…

Torsdag den 7 Februari 2008

Idag har vi varit på planerat återbesök hos hjärtspecialist Dag Teien. Hjärtläkare Ingela Heimdahl var även närvarande. De gjorde EKG och ultraljud på lillhjärtat.
Men det börjar inte vara lätt att utföra dessa undersökningar nu, när lilleman, börjar vara aktiv. Han drog genast bort elektroder man fäster över bröstkorgen, då man gör EKG :-) Sedan vid ultraljudet, så vill han förstås inte vända huvudet åt det håll som läkaren vill, för att kunna kolla lungpulsådern :-) Han älskar ju alla sladdar och kablar man kan dra i!
Det såg ungefär likadant ut som vid förra undersökningstillfället i Oktober 2007. Hjärtklaffen som också tidigare har läkt litegrann läker nu ”lite till måttligt”. Men det var tydligen ingen fara.

Vi tog upp problemet vi har nattetid och hjärtläkaren tror inte att det ska vara något som kommer från hjärtat. Men Max fick ju sluta med vätskedrivande medicin i mitten av November och problemen nattetid började ju före jul någon gång. Så för att ta det säkra före det osäkra, så ska vi få pröva ge honom vätskedrivande till natten igen. Detta för att kunna utesluta att det kan vara tal om någon liten hjärtsvikt, på grund av läckaget i klaffen. 

Så nu ska Max få äta 1 ml Impugan till natten i en månad. Om vi inte ser någon skillnad, så är det bara att vi slutar på en månad. Skulle vi se skillnad, ska vi höra av oss till Sunderbyn igen och så få vi se hur vi fortsätter. Annars vill inte hjärtläkaren se om förrän om 6 månader. Så det känns ju tryggt och skönt. Då ser ju lillhjärtat ganska bra ut :-)

När jag hämtade ut medcinen idag, så hämtade jag även ut Bricanyl som han tidigare fick utskrivet av barnläkarne i Piteå. Men när jag läser på förpackningen, så står det att man inte ska kombinera dessa läkemedel. Så då passade jag på att ringa läkaren i Piteå på hennes telefontid nu på eftermiddagen för rådfrågning. Så vi avvaktar med att prova Bricanyl i nuläget. Vi kollar först om vätskedrivandet har någon effekt. Jag frågade även om hon hade fått något svar på glutenprovet och det hade hon. De visade negativt. Så i nuläget är det inte tal om gluten. Men det kan ju ändras med tiden. Men det kändes ju skönt att det var negativt.

Så det har varit en dag med många läkarsamtal känns det som. Men det känns skönt att få prova medicinen igen och förhoppningsvis kunna utesluta att det inte har med hjärtat att göra. Nu återstår det att se, hur vi ska få i honom medicinen???
Det var ju den medicinen som han INTE gillade. Vi var ju så glada då vi slapp den.
Han blir ju mer och mer medveten om allt, allt gick ju bättre då han var liten bebis. Han börjar ju vara stora karln med en egen vilja. Men på något sätt ska det väl gå. Det måste ju gå….