Nedläggningshot….

 

Ja, här sitter man en onsdagskväll
och känner sig allmänt lite orolig
för framtiden.

Både orolig och så lite förbannad
känner jag mig. Det känns som om det enda
man snart läser om, är alla neddragningar
och nedläggningar och sparande överallt,
i alla tidningar. Där stor del är inom
barnomsorgen.

Nedläggningshotad….

Vår förskola, där Max går,
är nedläggningshotad från hösten 2013.
Första gången jag fick höra det, så
tänker jag, hur är det möjligt? Hur är det
ens aktuellt? Vi har 30 barn på förskolan idag
och det kommer fyllas på framöver oxå.

För här i Alterdalen, som består av flera
byar, är det eftertraktat att bo. Här står
inga hus tommar, hit flyttar barnfamiljer!
Ändå så överväger de att stänga ner förskolan
och det stör mig något enormt.

Tydligen var anledningen att förskolan
har slitna lokaler (!) men där det dokumentet
är försvunnet (!) och där besiktning verkar visa
att så inte är fallet (!)

Insändare…..

Jag har känt mig så pass upprörd
så jag skrev en insändare som idag hamnade
i vår lokala tidning, Piteå-tidningen:

”Piteå har ju använt sig av Ronny Erikssons
fina text ”..det är hit man kommer när man
kommer hem” för att profilera Piteå som stad
och den beskriver verkligen
den perfekta känslan
som man har som Pitebo.

Hela stycket: ”..det är här man känner vart stigarna
går och man vet vem som är släkt med vem. Det är
här man vet var gäddorna står och det är hit man
kommer när man kommer hem” sätter verkligen
ord på hur min känsla är att bo ute i 
Alterdalen
på landsbygden.

Men HALLÅ, nu känns det som om Piteå kommun
håller på att dribbla
bort hela andemeningen i detta
stycke! Nu ska förskolor och skolor läggas
ner på
landsbygden, trots att barnunderlaget INTE sviktar,
utan där trenden
verkligen pekar åt andra hållet.
Här i Alterdalen så är vår förskola nu
nedläggningshotad.
Hur kan det ens vara möjligt att ha det som ett alternativ?

Förskolan har 30 barn idag och barn kommer fyllas på
underifrån. Alterdalen
är ett attraktivt ställe att bo på.
Det står inga hus tomma här. Hit flyttar det in
familjer
hela tiden. BARNFAMILJER! Man vill faktiskt bo på landet,
nära till
naturen. Låta barnen få växa upp på landsbygden
och få en härlig sammanhållning
med byakänslan, där
”alla känner alla”. En förskola i en byn, är ju jätteviktig

för alla som bor här.

Vad har ni tänkt? Vill ni avveckla Piteå, vill ni få familjer
att flytta härifrån?
För det är ju det som blir resultatet.
För ute på landsbygden, så kan man inte
köra hur långt
som helst för att lämna sitt barn och särskilt inte om man
jobbar
på annan ort och andra kommuner, som många gör.
Det kommer bli att familjer
då väljer att flytta dit de jobbar
istället. Då står ju Piteå som förlorare!!
Det är väl ändå
BARNEN som är VÅR FRAMTID! Det är ju där vi ska
satsa
pengar, inte spara!

Så HALLÅ ALLA I BYAR runt om i Piteå, nu måste vi
kämpa för vår vackra landsbygd och få behålla det
som
det är och främja tillväxt istället för utflyttning och
nedläggningar!
Vi får gå ihop och kämpa, för TILLSAMMANS
ÄR VI STARKA!
Här ute har kampen börjat!

Anna Ökvist Altersbruk ….”

Ja, min första insändare någonsin ;)
men det blir väl så, är man nog upprörd så
vill man  ju gärna släppa ut det och jag då
gör ju gärna det i textform.

Vår vackra landsbygd….

Ja, det känns rent utsagt diskrimenerande 
att de har planer på att avveckla hela landsbygden,
för det är ju inte bara här i vår by, utan flera
byar har fått nedläggningshot över sig!

Varför ska man just lägga ner i byarna?
Vi har ju ingen brist på barn och folk vill
faktiskt bo här! Skulle ju kunna förstå om
barnunderlaget var sviktande, men det är det inte.
Det är ju verkligen våra barn som är framtiden, det
är ju där man ska satsa, inte spara!

Sedan en förskola på landsbygden.
Barnen här ute har en trygg miljö som tyvärr
är få barn förunnade idag; alla känner alla, man
accepteras för den man är, personalen har jobbat
tillsammans länge och känner barnen väl…
Men allt det riskerar nu att splittras, sammanhållningen
och tryggheten försvinner! Barn sprids till olika förskolor
de kommer inte ens få vara på samma förskola (!!!)

Hur blir det för våra barn….

Hur kommer framtiden se ut för
våra barn? Det känns som en skrämmade
utveckling både inom förskola och skola.
Jag känner mig oroad över framtiden.
Jag har en dotter som går i skolan och jag 
har sonen Max som går på förskola och som
dessutom är behov av extra stöd.
Hur ser det ut om ett, två, tre år om de redan
nu ska börja spara och lägga ner förskolor och
skolor och samtidigt minskar personalens resurser
och utbildningskraven på barnen ökar !!?

Kämpaglöd….

Men det är härligt att se nu den
kämpaglöd som har väckts i Alterdalen.

Nu kommer vi lägga in en hög
växel och nu måste vi gadda ihop oss,
varför inte samla ihop alla byar på
landsbygden i Piteå kommun och kämpa
tillsammans? För det är ju inte bara
våran förskola som är nedläggningshotad.
De har tänkt, ta mig sjutton avfolka landsbygden!
Vi måste ju protestera!!!

Härliga Alterdalen….

Om det stänger förskolan,
så är ju skolan hotad som nästa.
Om både förskola & skola stängs,
då hotas ju hela vackra Alterdalen…


här går Max med sin storsyster hand i hand, ner till
byns badplats
i vackra Alterdalen

…så kom igen nu!
Vi måste kämpa för Alterdalen och för hela
Piteås landsbygd, vi kan ju inte finna oss i att
de skiter totalt i oss här ute på landet!

Skriv under….

Hjälp oss att fylla vår protestlista
mot nedläggning genom att skiva under
med ditt namn, om du inte gjort det
tidigare, du gör det på denna sida >>>

Orken tryter…

Nu blev det kanske en hel del
för er att läsa, men jag hoppas ni orkade!

Orken min tryter ganska mycket nu på
grund av min kropp, som gnager på med
sin värk, den gillar nog inte väderomslaget
till kallare temperatur.

Men även om min ork tryter, så 
finns jag här i bakgrunden och
hejar jag på alla, som nu kämpar
och jobbar i gruppen
”Rädda Alterdalens förskola”
heja, heja!!!

Apropå kaxig kille….

 

Jag får fortsätta skriva om
den lilla kaxiga killen ;)

För idag när vi kom hem från
förskolan så var farfar hos oss
och snickrade.

Trapp till studsmattan….

Studsmattan är ju något som
Max gillar, men tyvärr klarar han inte
att gå nerför den befintliga lilla stegen
som finns, det går bra upp, men han
vågar inte ner.

Så då var farfar snäll idag att
snickra ihop en trapp…

…så att Max kan klättra både upp och ner
själv så han kan bli självständig där.

Kaxiga killen….

Men då han skulle till att testa
trappen, så dök den kaxiga killen
upp igen.

När jag och farfar säger:
”…kom nu så får du testa trappen”
så ställer sig Max så där stöddigt med 
armarna i kors och så säger han:
”….tyvärr…” (!!) :))

Ja, ni skulle ha sett han.
Stå där på gräsmattan med den
kaxiga attityden och så säger han:
”…tyvärr” som jag aldrig hört han
tidigare använda, hi-hi!

Testade….

Dock så började ju även han
att skratta åt sig själv, då vi gjorde det ;)
Sedan prövade han trappen…

…och upp gick det ju superbra förstås,
men när vi bad att han skulle testa gå ner,
vilket var det som var intressant, så sätter
han sig så här….

…och säger med ett charmigt leende:
”…tyvärr” ;)

Jorå, han testade klättra ner oxå till slut
och det funkade fina fisken, så kanon!
Det är ju kul då man kan få vara självständig
och fixa saker, utan att behöva hjälp, så
nu kan vi ”checka” av detta.

Tusen tack för hjälpen farfar!

Smil-banden får jobba ;)

 

Max är ju bara för härlig
just nu! Man får nu dra på
smilbanden dagligen alltså!

Då behöver det inte vara egentligen
inte vara några stora grejer han gör,
men på det sättet han gör det, med hans
otroliga charm och med den bakgrund
han har, då det gäller tal/språk,
så är det ju så härligt!

”Grabbar” & ”pojkar”….

Innan Max pappa for iväg på
helgens rallycrosstävling så var
ju Max i garaget en del.

Det var så himla roligt att höra
då han skulle tilltala dem som var där
och mekade…
”…hörrö grabbar” …och så fortsatte han
med vad han ville ;) och även sa han
”…pojkar, och så fortsatte han…..”, hi-hi :)
Ja, nog är det ju smickrande för alla
”gubbar” där ute och det lät verkligen som
om Max var en i ”gänget” när han lite kaxigt
började just meningen med ”…hörru grabbar”  :)

Pappa idolen…

Sedan Max pappa kom hem nu efter kört
SM i rallycross i södra Sverige några dagar
så är det ju förstås BARA pappa som gäller.
Då är man inte mycket värd nu ;)

Som igår morse då Max skulle äta
en banan innan han skulle till förskolan
och jag skalar bananen och bryter av en bit.
Nähä, tror ni att det dög?
Åh nej!

Utan pappa skulle skala den andra
delen av banan och bryta av till honom
och han åt bara den halvan som han gjort
åt honom :))

Syrran….

En morgon, då vi andra redan
stigit upp och Max storasyrra kommer
ner lite senare och kommer in till frukost-
bordet och Max säger helt klockrent:
”…gomorron syrran” ;)

Det lät så där kaxigt med ”syrran” som han
annars inte brukar säga så ofta, lät så skoj
och alla vi blev lite paff ;)

…och syrran svarade ” ..gomorron lillbrorsan”
med ett skratt i rösten ;)

Max bobbycar….

Max bobbycar i racermodell
är en bil här hemma som kan
vara överallt….

..den kör han ofta, både leker med den,
leker att han mekar, eller tränar sladdar
och köra baklänges eller har bara som
transportmedeln mellan kök och
vardagsrum ibland.  Den har nästan
blivit en inredningsdetalj, som alltid är
överallt och som man gärna kan snubbla över ;)

I morse körde han den in i
badrummet inför morgonbestyren.
Efter vi borstat Max tänder så hittar
jag bobbycarén i knäet på Max….

‘

…där han förstås skulle borsta
även hans tänder ;) Men det var ju
så gulligt att han rent, dragit upp den
i knäet för att komma åt bättre , hi-hi ;)

Morsdag…..

 

En superfin mors dag
med kanonväder ute. Vilket då
betyder att vi förstås spenderat den
utomhus. Sitter faktiskt med solbränna
lite varstans just nu ochdå har jag ändå
bra vistatas ute, inte solat.

Mysiga barnen….

..uppvaktade mig på sitt sätt
och det är absolut det bästa.
Max storasyster hade gjort så fint
på träslöjden i skolan till mig….

…har ni sett något så vackert??


…blommor av metall dekorerade i glitter.
Med pricken över i:et med ”…till mamma” och ett hjärta <3
Man blir alldeles varm i hjärtat då hon har tänkt på mig
då hon gjort denna.

När vi sedan var ute, så hjälpte
då den omtänksamma storasystern,
Max, att plocka de enda 3 maskrosor,
som kommit upp på vår gård och
sedan skickade hon fram Max med
dem till mig, så att han oxå hade
något att ge mig idag på mors dag.

Storasyster gjorde i ordning
fika på eftermiddagen oxå, till och
med kokade kaffe i perkulatorn till
mig, medans jag satt och sorterade
ut smultronplantor i trädgår´n.

Det fikat smakade extra gott och det
gjorde absolut ingenting att kaffet var i
svagaste laget ;) Älskar er ungar!

Utedag….

Japp, blev ju åter en ljuvlig
utedag idag. Vi har planerat lite
sommarblommor…

…och flyttat smultron tll en annan plats.
Därför blev det massor av smultronplantor
över….

…så någon som behöver? Jag tar 20 kr för 4 st plantor ;)

Väntat och väntat….

Max har på eftermiddagn bara gått
och väntat på att sin pappa ska komma
hem med bussen och rallycrossbilen….



…så oj vad han har surrat ute på bron.
Han vill ju gärna att man ska ”…sätta sig och prata” ;)
Så då sätter man sig och frågar”: ”…vad vill du prata om då?”
och sedan drar han i gång med världens berättelser.
Blir oftast hur tokigt & roligt som helst ;)

Fast idag var det mest bara om pappa och racerbilen &
allt han skulle göra när pappa kom hem, typ köra
gräsklippare och sånt ;)

Men det är härligt att han som ändå har
och har haft svårt med tal/språk, vill
att man ska sitta ner och just prata.
Då gör man ju det förstås omedelbums
och man märker ju hur mycket han sjäälv
tränar på detta att ”berätta” och göra meningar,
med dessa ”sätta sig och prata” stunder ;)

Äntligen….

Så kom den vita bussen på vägen.
Max hade innan dess, hoppats på varje motorläte
att det skulle vara bussen, men blivit besviken då det
bara var någon vanlig bil ;)

När bussen körde in på gården och
stannade så ställde sig Max så här….

…jag frågar vad han gör och han ropar tillbaka:
”….pappa ska få en bamsekram” :)
Såklart om man ska ge en bamsekram, så
måste man ju verkligen ut med armar och ben
så man nästan gå i spagat , hi – hi ;)

Här kommer pappa….


…och det blir ett kärt återseende av pappa
som varit i Höljes några dar och kört SM i
Rallycross.

Sitta racerbil….

Efter kramen så blev det annan
fokusering, nu måste han sitta i pappas knä
i racerbilen när den lastas av, så Max springer
för att hämta hörselkåpor ….

…och är så exalterad….






…supernöjd kille!!

Skitig kille….

Jag älskar ju barnfötter.
Helst små bebisfötter, mmmm….
Men även skitiga små fötter som en hel dag
lekt utomhus i sandlåda, gått i jord & sprungit
barfota i gräset….

… det är ju bara så gulligt!!
Ni kan väl tycka jag är helt knasig,
men så är det ;) Se bara här….

  

…dessa är redan ett par favoritbilder ;))

Som ni förstår blev det ett bad,
när vi kom in idag oxå.