Igår eftermiddag/kväll
for vi iväg och tränade i
varmvattenbassängen igen.

Max har ju ett träningsprogram
som hans sjukgymnast har gjort
till honom….

….övningar både på fram och baksida. Så vi
försöker följa det och gå igenom alla delar i det
och till de flesta övningarna är vi framförallt vid
stången vid kanten, där Max känner sig säker.

Går bättre…

Max hade igår flytvästen och
armringar som hjälpmedel och
det funkade bra…

…här ser ni ”flytvästen” som MAx
fått låna av sjukgymnasten.

Det går med ”myrsteg” framåt och det är roligt
att se de där små framstegen, då vi nu försöker
prioritera badet. Det ger både Max & oss
en kick !

Igår tycker jag han gjorde
flera små kliv framåt:

Han ställde sig på tå på botten (når precis) och
hoppade upp och brydde sig inte nu så mycket
om att han kom ner med ansiktet nära vattnet.
Han gick och höll i stången och jobbade med att
nå botten med tårna och gick flera gånger fram
och tillbaka så. Han tränade och doppade hela
ansiktet i vattnet denna gång.

Fast han behöver lite tid på sig.
Inte stressa fram något. Han behöver bara
vara i vattnet ett tag för att vänja sig, innan vi
kör igång med övningar.

I trappan, där man går upp ur bassängen
så tränade han gå upp & ner och att våga
gå längre och längre ner. Vi busade till det
med att en ”haj” (vilket var mina fötter )
skulle komma och ta hans fötter, när han kom
ner till ett visst steg i trappan. Att just busa till
det så där liiiitegrann då är Max så PÅ ;)
När då ”hajen” tagit hans fötter, så kom Max
själv på att han då kunde vända sig om och
”simma” tillbaka där i trappen. Toppen!
Så för varje gång, så slängde han sig tillbaka
i vattnet utan att reflektera, kände sig trygg,
att  han hade botten, trappstegen under ;)

Så helt härligt nog, så kunde vi öka
trappstegen han gick ner för varje gång
och till slut hade han nått ”botten” på bassängen
och stod där på tå med vattnet under hakan och
väntade på att ”hajen” skulle komma ;) Sedan
slängde han sig och simma tillbaka varje gång.
Så detta var ett STORT litet framsteg hos Max igår.

Han vill dock inte släppa taget helt på
egen hand, om han inte känner botten
under sig. Så antigen hålla fast vid mig eller
stången är ett måste än, eller gå i trappan.

Små framsteg blir så stora…..

Det är det som är sååå härligt med att
följa Max små utvecklingssteg här i livet.
De kan vara små i sig, men otroligt STORA
för oss varje gång och helt underbara att få ta
del av. Att allt det där som säkert känns ”självklart”
för familjer som har barn, utan den där extra
kromosomen som Max har, det är inte självklart här,
utan det kan ligga en hel del träning & tanke bakom det,
innan vi når dit. Det kan ta lite längre tid att lära sig
olika saker,  men ni ska veta känslan, då vi når dit på
ett eller annat sätt, den är magisk ♥

Ibland kanske vi inte heller når,
dit vi tänkt. Men vet ni vad, det funkar det oxå.
Det går att göra på så många sätt och inga sätt
är dåliga, bara annorlunda ;) Det är det som
jag själv tycker är så underbart med livet med
Max, allt är inte självklart, men det blir desto
mer spännande och inspirerande ♥

…efter badet igår, var det en mycket nöjd kille
som själv tycker att det hade gått bra i badet
och det är härligt att höra. Han ser fram emot
badet nu varje gång och det känns bra. Här
sitter han efter badet och får i sig lite vatten och
en banan, innan hemresan, för man blir ju hungrig
av att träna i bad ;)

Nu hoppas vi att badet på skolan
på fredag, ska gå bättre än sist. Förra
gången ville inte Max ens gå ner i bassängen.
Tyvärr är de inte i en varmvattenbassäng, så det
är ju ganska kallt oxå. Men jag hoppas att med
lite mer flythjälpmedel och en famn, att han ska
sig trygg till att ta ”ett litet kliv till”, på skolbadet oxå.

Fortfarande frisk….

Sedan måste jag bara få säga.
Hur underbart är det inte att Max är frisk
än? ALDRIG nånsin har han varit frisk så
här många veckor sedan skolan börjat! Vi
är inne på 4:e veckan nu. Så känns så
värdefullt då Max alltid varit så infektionskänslig
under alla år. Nu har ju dessutom syrran och fassan
varit ordentligt förkylda en vecka , men vi har klarat oss än,
peppar, peppar. Fast det gör inget om vi oxå trillar dit,
det gör vi säkert snart, men underbart då inte alla små
baciller har flugit på Max !! Yeah!