Sneak peek….

 

Idag har Max varit
på förskolan och ni skulle bara
veta hur lycklig han var i morse,
att han skulle få fara dit igen.
Så nu hoppas jag så innerligt att
han får vara frisk och får busa ett
längre tag.

Solen kom….

Idag kom den efterlängtade
solen och det gjorde genast att
tempmätaren steg några grader.
Vad det gör underverk på humöret :)

Dessutom har Max storasyster piggat
på sig helt idag, så just nu är vi alla
friska och krya. Mmmmm… får njuta
lite extra och suga på den goda karamellen ;)

Sneak peek…..

Ja, jag tror ni ska få tjuvkika
på teckningen som Max gjorde ikväll
till hans resurs Ingela på förskolan som
fyller år imorgon….

…två härliga huvudfotingar som ska föreställa Ingela med hennes
son Arvid. Det blåa är huvudena och bruna är kropparna och så har
de ju fått gult hår. Ingelas ena arm går ut och håller om Arvid :)

Det är så kul just nu, för Max har varit såååå
himla ointresserad av att rita och måla och
har säkert inte gjort något på över ett år.

Men nu börjar han igen och så roligt då
han vill rita något som föreställer något.
Jag älskar att se barnens första teckeningar
och framförallt så är jag barnsligt förtjust i
huvudfotingar :)

Max kommenterade oxå efter han
ritat huvudena och ögon, näsa och mun
och så armar och ben:
”…de ska ha hår” och så valde han
gul färg till det.

Sedan sa han:
”…. de måste  ha  kropp osså” och så
ritade han dem. Så det känns som att det är
ju lite nästa steg efter riktig huvudfoting,
att man har koll på att det är en kropp där
mitt emellan oxå :)

Så lite småstolt blir man ju som
mamma när det ritas sånna här
konstverk :))

Nu hoppas jag bara att han fortsätter
så vi oxå får något fint konstverk här
hemma och rama in ;)

Försöker….

 

…försöker tänka positivt,
… försöker tänka positivt,
och visst går det ganska bra,
jag tror man blivit lite avtrubbad och
förtränger det som varit. Som jag säger
till en som hälsade på i sjukstugan idag
och som tyckte synd om oss:

”..ja men NU måste man ju bara se positivt
det hela för nu måste det ju bara
kunna bli bättre
utifrån var vi står idag” ;)

Krasslig dotter….

Max storasyster har inte varit pigg
idag. Hög feber och i stort sett sovit
bort hela dagen, men ingen mer spya. 
Få se om det nu vänder här mot kvällen
förhoppningsvis.

Allvarligt snack….

..har haft ett allvarligt snack
med Max och sagt att:
”…att bacillen som storasyster har,
den ska du INTE oxå ha ! ”
och han gick med på det, så då var
väl det förhoppningsvis fixat ;)

Jag hoppas ju att han haft denna
bacill som nu syrran har, för hon fick ju
inte tidigare då Max hade magsjuka.

Igår ….

..var ju första dagen då man
kändes att man åter igen började 
få lite ordning på livet igen, som
så många gånger tidigare under
detta senaste halvår med bara elände.
(detta då innan (!!) syrran började spy)

Så igår, hade man liiiite mer energi
än vad som varit på länge, fast ändå började
man svettas och bli matt av att bara dona lite
stillsamt. Så nog har man väl en bit kvar innan
man känner sig, lite som man brukar till vardags.

Alltså vardag för mig är ju ändå en massa värk, yrsel,
domningar, kraftlöshet, smärta m.m men sjukdomens
vardag är jag van att hantera och vet oftast hur jag ska
hantera den för att ändå kunna må så bra som det går
och att man fungerar. Men när det blir så här med
infektioner eller annat som påverkar ”min vardag” så
blir kroppen så sårbar och orken blir som bortblåst. 

Inspiration igår…. 

Men tror ni inte att det ändå räckte med att
känna den där liiiiiilla energin i kroppen igår
för att känna inspiration till att dra igång en
massa projekt och funderingar :))

Så helt otroligt var det lite små pysselprojekt
påbörjade i köket, både att vi äntligen fick ner
några frön som vi sådde ….



…och så hann jag dra
fram lite pyssellådor,
som man startat med
tidigare och började kika
där och helt plötsligt såg
köket ut som ett bombnedslag ;)

För det går ju alltid lätt
att dra fram saker, fast sämre att ta undan ;) Men för mig är det ett gott tecken då det är lite rörigt just för den skullen ;)

Inte varit utanför dörren….

…i helgen. Helt otroligt snöstorm
hela helgen, då man trodde att det skulle
kunna bli en krattningshelg. Så just nu har
det känts som värsta bakslaget, man vill ju
ha varm vår och sommar NU!

Så då har man fått planera istället.
Åh, vad jag längtar att komma ut i trädgård
bland blommor och annat pyssel.
Så jag kan säga att skissblocket har legat
i knäet och nya ideér har grott ;)
Återstår väl och se vad som kan bli verklighet
men roligt är det att fundera och drömma ;)

Sjukläget….

…börjar väl arta sig för oss som VARIT
krassliga…..ja, inte då inräknat pappsen
som åkt dit lite efter oss och fortfarande är
lite spak,  så han har väl ett antal dagar kvar
kanske och känna sig hängig, osså då förstås
storasyrran som blev nedbäddad igen :(

Men Max varit feberfri och till och med magen
har börjat sköta sig :)) Så himla skönt!
Ett tag där, när han var som mest rosslig och
vi inhalerade febrilt, så höll jag bara andan att
det inte skulle leta sig neråt lungorna och börja med
något nytt fanskap!  Men det vände åt rätt håll :)

Däremot….

….har Max då och då så jobbigt med
att han typ får sura uppstötningar som
det blir rundgång på. Han får jättejobbigt och
bara sväljer och sväljer och det blir som om han
mest bara andas ut mellan sväljningarna och får
som inte i sig luft.

Har ju haft detta lite då och då tidigare och har
ju brukat oftast ge sig efter en liten stund eller
om han dricker lite vatten. Men jag upplever att
han på senare tid har det oftare och att det blir
mer jobbigt.

Igår fick han ett sånt och det blev
riktigt jobbigt, till och med så att vi blev
oroliga. Men till slut (något som känns länge
om man är mamma) när pappsen tog med sig
Max ut i friska luften en stund, så gav det sig.
Men finns det något mer jobbigt än att se sitt barn
som har svårt med andningen och som själv blir
riktigt orolig. Så hmmm….måste kanske ta ett
snack med läkaren om detta.

Men planen är väl att det kan bli förskola
för honom imorgon igen :))

Han har ju smått fått börja unna sig goa
saker igen eftersom magen börjat sköta sig
så igår fick han mumsa en söt god kaka
och den åt han med hela han….

…så lycklig han var :)

Kunnat sluta illa….

Igår hände det något väldigt obehagligt
och tanken på hur det hade kunnat sluta,
känns bara helt hemskt att tänka på.

Max pappa for iväg på eget håll på
eftermiddagen för att grilla med några kompisar
och de skulle träffas vid 17 tiden.

Så jag och barnen var själva på kvällen
och vi mös och såg på TV och så. Sedan när jag
var redo för en tidig kväll i sängen, så gick jag
på toa 20.45. Jag satt en längre stund och hips,
när jag precis var på väg att ställa mig upp hör jag
det välbekanta ”knäppet” av strykjärnet, då det
står på och alternerar mellan vara icke redo och redo.
När jag tittar på det på väggen så ser jag ju lampan
som lyser (!!)

Jag blir alldeles stel. Första tanken är
att jag själv har glömt det på och jag börjar fundera
på vad jag har strykit. Men jag kommer ju fram till
att det har jag ju inte gjort och då blir jag alldeles
panikslagen, då jag förstår att det är Max pappa som
glömt det på INNAN han for, drygt 4 timmar tidigare!!!!

Vårt strykjärn har vi på ett sånt här metallställ från
IKEA som hänger på väggen och vilken TUR att vi
har just det + klinkerplattor på väggen!

Strykjärnet var ju totalt glödhett och även
metallstället och klinkerplattorna närmast.
Tänk de hade stått på dryga 4 timmar!!

Så panikslagen drog jag ut det och ut med
det i snöstormen för att kyla av det. Sedan
höll jag ordentlig koll att inget verkade hända med
väggen och så, men det svalnade ju ganska snabbt.

Usch, vad många obehagliga tankar
som hann fara runt i huvudet. Tänk om
det hade börjat brinna, tänk om huset
brunnit ner. Usch, usch, usch
så lycklig att det gick bra!

Vi har tidigare haft en timer på strykjärnet, för att
jag själv velat det, är livrädd att glömma bort det.
Men då har den strulat med att stänga av sig hela
tiden, så vi fick ta bort den och har bara haft en
kontakt med en strömbrytare nu.
Men jag är livrädd att man ska glömma stänga
av brytaren, så jag drar även ut sladden varje gång,
men tydligen så gjorde just pappsen, det misstaget, som
jag själv varit livrädd för att göra.

Men är idag otroligt tacksam
att huset står kvar!!!

Idag….

Idag fick Max fara till farmor och farfar
en stund och han var sååå överlycklig
att få fara och göra något annat en stund :)

Medans han var där så packade jag faktiskt
upp vår nya iPad, som jag inte orkat tidigare.
Så nu är den igång, men nu ska här anpassas
för Max direkt så, när Max var borta en stund idag,
började jag med Max tänkta idagbok på
iPaden, som jag får återkomma med i ett
annat inlägg framöver.

Kan sammanfatta
iPad 2 med….super NICE :)

Nu är det svårt…

 

…att motivera sig till att vara
positiv med dessa ständiga bakslag.
Åh, vad det det tär på humör och ork.

Krassligt….

…är det fortfarande. Hela valborgshelgen
blev ju i stort sett i soffan. Feber och värsta
förkylningen med rinnande näsa och nysningar.
Jag har ju varit väldigt förskonad tidigare, men
åkte nu själv på värsta bacillen. Det är inte kul
som mamma att själv vara juk och orka ta hand
om barnen oxå.

Men barnen började ju dock igår att vara
piggare igår, men då låg jag väldigt risig och värre
blev det mot eftermiddag och kväll, men som tur
har man en familj som då är gulliga med mig.
En go liten hand som stryker på pannan är härligt.

Bakslag….

Tyvärr kom det ju värsta bakslaget
med Max mage igår :((  Flera bajskalas som
var lösa och trista, så då var vi på ruta 1 igen (!!)
Fy fan så less jag är.

Så Max är hemma från förskolan idag.
Hans näsa rinner oxå med snor hela tiden och
han har även lite feber nu på förmiddagen och
klagar emellanåt på magen.

Nu är det svårt….

…att vara positiv. 
Varför måste det vara så här hela tiden.
För varje gång så laddar man om och tänker
att nu är det sista, nu får vi vara friska…
men icke!

Dessutom så hade jag och Max pappa först
tänkt gå på en heldag med föreläsningar
imorgon i Sunderbyn som bara handlar
om Downs Syndrom, men det har vi ju fått ställa
in (som vanligt, känns det som) …blä så trist!

Nä, så jag och Max snorar ikapp här
hemma idag och så kommer jag  vara på
riktigt skithumör, känner jag !

I`m so exited…..

 

Japp, nu är det dags få berätta
om det som jag är så förväntansfull
inför och som involverar Max och som
jag skrev om tidigare.

I`m so exited….

..uttrycket passar ganska bra, eftersom
jag har haft kontakt med dem ”over there”.
Jag har nämligen haft värsta mailkontakten
med ett företag i USA som säljer något
som jag blev så sjuk om, så fort jag såg
den.

”Den” är något som helt otroligt nu
ska bli verklighet och som vi ska testa i
sommar och som förhoppningsvis ska
förgylla vår sommar här hemma.

Weehoo….

Japp, nu är den beställd från USA
denna Weehoo påhängscykel-variant …


…som har en sits där man kan spänna
fast Max och att han sitter bra, men ändå kan
vara med och trampa på egna trampor.
Se här så himla fin den verkar….

Det är den smidigaste varianten som jag har
hittat och förhoppningsvis är den ganska lätt att
dra bakom cykeln, då den bara har ett hjul.

Länk till deras hemsida hittar ni här >>

Ovärderlig hjälp….

För att kunna köpa denna från
USA så har vi fått ovärderlig hjälp.
Både av företaget som säljer den, som har
hjälpt oss med lite reducerat pris eftersom frakten
blir dyr från USA. Priset för själva cykeln är 399 dollar,
men då är ju som sagt frakten, det som drar iväg.

…vi sökte även fondmedel från en
lokal barnfond här i Piteå som just hjälper
att stödja sjuka och funktionshindrade
barn och ungdomar och vi fick ett bidrag.
Så tusen tack!

Så WEE-HOO….

…. nu känns det som en
spännande väntan. Är så förväntansfull.
Den ska skickas iväg från USA nu i veckan
och tar nog ca 7 dagar. Vi får se vad allt landar
i slutändan. För antagligen får vi väl betala en
tullavgift oxå.

I’m so excited, and I just can’t hide it
I’m about to lose control and I think I like it
I’m so excited, and I just can’t hide it
And I know, I know, I know, I know, I know
I want you, want you…
 

Träna upp flåset….

Så jag hoppas nu verkligen den
är så bra som jag tror den ska vara. 

Ja, jag hoppas så att jag ska orka
dra Max i denna. Har ju dock inte laddat
med en bra vinter, så flåset ligger nog tyvärr
på noll. Så bara börja jobba upp det ;)

Men jag tror att den här kommer vara
kanon några år framåt, även om Max börjar
kunna cykla själv sedan, så kommer den  bli
bra just till längre sträckor, som han inte orkar.

 Tävlingsbidrag….

Sedan har ni kanske sett….
 

 …..att jag är med i en tävling
om ett växthus/pysselhus
i spalten till höger >>

Snälla goa ni, om ni går in
där får ni se videoklippet
jag har gjort, vilket involverar
alla i familjen och min stora
dröm….

….om ni vill rösta på
mitt bidrag, skulle jag
vara oerhört tacksam
eftersom juryn plockar ut
de 50 bidragen med mest
röster för en granskning.

Här kan ni klicka för
att komma till
videoklippet >>>>