Etikettarkiv: Downs syndom

Höstkvällar….

Publicerat den av

 

Å, regnet det smattrar på taket.
Det är rent fascinerande att det inte
snart tar slut där ”uppe” ;)

Jag är egentligen ingen TV människa.
Jo, jag kan se bolibompa med barnen och
vill gärna glutta en stund i sängen innan jag
somnar. Men annars är det bara en sak som
jag vill se och det är idol. 

Jag fick med brorsdottern på norrlandståget
som de ska visa i nästa avsnitt, så jag hoppas
att man får se henne. Tyvärr så var det bara
de bägge ”baggarna” som vill ha henne vidare,
så hennes resa tog slut där. Men för mig
så är hon redan min idol.

Men nu när det är idol nästan varje kväll
så har jag lite svårt att bara sitta och se,
jag måste ha något litet pyssel i knät ;)

Pyssel ilet har kommit…..

För det har ju blivit höst och då frodas det
pyssliga ideér vill jag lova. Jag tror säkert,
att om jag vore frisk, så skulle jag kunna ha
ett heltidsjobb bara i att förverkliga alla ideér
som hela tiden ploppar upp i huvudet ;)

Så här ser det ut just nu i knäet
framför TV:n…..

….får väl återkomma med resultatet
senare, om det nu blir som jag tänkt mig
och att det blir bra, så jag vågar visa ;)

Lite skoj….

Max förskola har fotografen på besök
imorgon och när jag frågade vad han skulle
ha på sig för fint, så svara han först:
”ingenting” och flinade.
”så du ska vara naken, då du ska ta kort” svara jag.
”jooooo…..nääää…” skrattar Max.
”vad skulle du vilja ha på dig då? frågar jag.
Han tänker och som vanligt gör han den gulliga
gesten och pickar med pekfingret i tinningen och
låtsastänker ;)
Sedan lyser han upp och så säger han:
”…ett skärp!”
”okej” säger jag lite överrumplad :)
”tycker du att du skulle bli fin med en skärp?” frågar jag.
”…mmm” svara han.
Först trodde jag att det är ett vanligt skärp han
menar, men det kom fram att det är ju ett
pickadoll-skärp som han har då han leker cowboy.
Han vill ju klä ut sig!

Egentligen skulle det ju vara en ganska skoj grej
att låta barnen klä ut sig till något, på just
samlingskortet. Det skulle vara gulligt få se prinsessor,
cowboysare, spindelmän, eller varför inte en groda ;)

Jag visade dock Max vilka kläder jag hade tänkt
att han skulle ha och han tittade och så ryckte
han på axlarna, så där nonchalant och sa ”okej”,
så han var inte så brydd :)

Pillesnoppen….

Lite mer skoj är att den lille pillesnoppen
är väldigt intressant just nu. När han satt
på pottan ikväll så har han ett fasligt sjå
hur han ska placera sig på pottan och han
försökte dra in magen och tar även hjälp
av händerna, för att se den lilla pillesnoppen
under magen :)

Sedan stoppar han ner handen och trycker
ovanför pillesnoppen, så att den riktas ner
i pottan.

”vad gör du?” frågar jag.
”pillenoppen ner…….inte spilla” säger Max.
”vem har lärt dig det?” frågar jag.
”pappa…sitta toa” säger Max.
”Så pappa har lärt dig det, då ni sitter på toa?” frågar jag.
”mmmm….jag och pappa” säger Max med ett stort sånt
där lyckligt leende på läpparna, då han tänker
på vad han har lärt av pappsen, sådär killar emellan :)

Full av kärlek….

Publicerat den av

 

Jag känner mig full av kärlek, då
jag sitter här i kväll och skriver.
Egentligen sitter jag här dunderförkyld,
eftersom förkylningen som var på tillbakagång
i morse, har nu tagit nytt tag, med en näsa som
bara rinner, men samtidigt är täppt (!!) ett
huvud som spränger och en hals som ömmar.

Jag sitter med en kropp som reagerar på förkylningen
och som då tydligen tycker att den ska sprida värken
till alla muskler och leder, så att det känns som
om man är överkörd av något, eftersom varje liten
del på kroppen ömmar, bara jag nuddar vid den.

Dessutom som pricken över i:et har jag även
den där trista följetången, som kommer en gång
i månaden och förpestar tillvaron, nämligen
min mens. Så det var verkligen att knyta ihop
säcken med ditt & datt på en gång :) 

Full av kärlek….

Jag är gode däckad och har svårt ligga ner
och sova, så då sitter jag här istället och
skriver och konstigt nog så känner jag ändå
inte mig nere och på dåligt humör, utan jag
sitter här, bara full av kärlek.

Det blev många härliga reflektioner i alla
kommentarer till förra inlägget. Tack alla ni
som skrivit så många uppmuntrande ord.
Det värmer, ska ni veta!

Dessutom tackar jag för alla de bidrag som
har kommit in till min insamling till ”DinStoraDag”
och tack för alla fina ord, ni som har mailat till mig om
bloggen, i samband med att jag skickat mallarna.
Jag har dock fortfarande svårt att fatta att det
är så många som läser bloggen och som tycker att
det man skriver är värt att läsa.  Jag har svårt att
ta in att det är mig ni skriver alla fina ord om ;)
…men det värmer oerhört mycket!! ….. och jag som
är lättrörd, kan lätt få någon tår att trilla, bara av
alla goa ord :) Kram på er!

Wow….

…sedan blev jag oerhört glad,
då jag fick veta att läskoden har lagt in länk
till Max filmklipp på deras hemsida:

”Max fyra år läsleker med Läskoden tillsammans
med mamma Anna i detta klipp. Max föddes med
Downs Syndrom och hans mamma ville prova
Läskoden för att se om det skulle falla Max i smaken.
Jag blev otroligt glad när jag fick se detta klipp som
Max mamma lagt upp i sin blogg:
https://ettnyttliv.wordpress.com/2011/09/09/wow-grabben/
efter att lekt med ord endast i en vecka med lille Max.
Visst är han imponerande duktig! ”

Kolla in på deras hemsida >>>

Jag blev så glad eftersom det är ju Max
de vill visa. De är vår son med det lilla extra
i bagaget. Oj, vilken stolt mamma jag är över
min son. Vilken oerhört lyckligt lottad
mamma jag känner mig.

Det är då jag gärna funderar lite
extra på min familj och hur lycklig jag
verkligen är.

Vardaglig kärlek…..

Jag måste säga att jag älskar vardagen
här hemma hos oss just nu. Rutinerna har
dragit igång och jag kan tycka det är mysigt att
få lite tid på tu man hand med barnen.

Sommarlov har ju oxå sin charm, men det
blir mer 180 hela tiden och det är kompisar
hit & dit och ingen struktur. Nu när barnen
är på förskola och skola på dagarna så hinner jag
vila och känna att jag har mer energi och ork att
ägna åt dem och då kan jag till och med tycka
det är mysigt att sitta i lugn och ro och förhöra
engelska glosor eller se Byggare Bob på bolibompa.
Det är vardaglig kärlek för mig ;)

Lyckligt lottad…..

Jag har idag tänkt mycket på vad lyckligt lottad
jag är med min familj. När Max på mornarna
ropar ”stor kram” och att alla då ska infinna sig
i hallen för den stora gruppkramen, innan
pappsen far till jobbet. Hur mysigt är väl inte det
att starta en nya dag på?! Det är helt Max förtjänst
och påhitt :)

..eller när vi idag sitter där runt middagsbordet
hela familjen och pratar om vad som hänt på
skola och förskola i lugn och ro och verkligen
har tid att lyssna på varann.

…eller när Max idag kröp upp i pappsens famn
på kökssoffan efter maten och de busar och
skrattar i kapp så bägge kiknar.

…eller när storasyster idag ber att Max ska komma
och sitta i hennes knä och se Bolibompa istället för
i hans egna stol och de sitter där och kramas, samtidigt
som de tillsammans ser något barnprogram, som egentligen
storasyster är för gammal för, men som hon ser mest för
Max skull.

…eller den där stora, mysiga, varma kramen som jag fick
av Max när han skulle ta på sig pyjamas, då han ger mig
en spontankram och säger ”du är bäst mamma”.

Det är vardaglig kärlek det
och jag älskar varje minut av den!

Överrumplad av kommentar….

Publicerat den av

 

Helgen har varit bra.
Storasyster blev sjuk i fredags, men var pigg
igen lördag, så sånna baciller gillar vi !
Har själv troligen åkt dit nu, så hoppas
på lika snabb tillbakagång där ;)

Grillafton….

Lördag träffades vi som brukar
träffas i tjejgruppen, men denna gång med
hela våra familjer och det var supertrevligt
och jag tror både mammor, pappor och barn
hade lika roligt ;)

Studsmattan….

Idag har vi varit ute mycket.
Gäller passa på när solen skiner, som den inte gjort
mycket på sistone. Så det blev lite rensning i rabatter,
pappsen fixar det sista med gårdsplanen, vilket har
inneburit att Max fått åka traktor ;)

Barnen passade på i morse, då det
var lite kyligt fortfarande, att hoppa studsmatta,
eftersom den snart ska plockas undan inför vintern…

 

… så de hade skoj och hoppandet varvades
med en och annan kram oxå ;)

Badkaret….

Annars har söndagen gått åt till förberedande
inför veckan. Vi har uppdaterat idagboken och
Max har fått nya ljudningsfordon i garaget och
buslådan i köket är uppdaterad inför veckans
morgonbus ;)

Barnen har börjat bada ihop i badkaret uppe
på söndagar. Lite söndagsmys och bus….

…känns roligt att trots deras
ålderskillnad alltid leker så bra ihop…

…roligast i badet tycker Max det är
att få göra skägg med badskummet :)

Skittråkigt kommentar idag…..

Idag kom det en tråkigt kommentar
här på bloggen:

”Undrar varför man sätter ett barn med ett graft handikapp
till världen? Visste ni om att han skulle födas som mongolid
eller inte? Fattar inte varför man inte väljer abort i dessa fall
om man vet om att det kommer bli en skada på barnet!?
Själviskt och idiotiskt enligt mig! I djurvärlden skulle dessa
barn aldrig överleva! ” skrivet av Anders.

Vi har varit besparade med sånna här kommentarer
tills nu, så överrumplad, var nog bara förnamnet
då jag läste kommentaren i morse.

Visst det är ju olika hur man ser på saker,
men för mig är är det så svårt att fatta att det
finns dem som tänker så här. 

Jag önskar bara att de kunde få vidga sitt
perspektiv lite och få chansen att uppleva allt som
vi som föräldrar till ett barn med Downs syndrom
får, då skulle jag vara övertygad att han skulle ändra
uppfattning.

När man har Downs syndrom har man en extra
kromosom, vilket är den enda skillnaden. Denna
extra kromosom gör i sin tur att man kan få en
störning i sin utveckling.  Bara för att
Max har Downs syndrom, så menas det ju inte
att han inte fungerar. Han gör precis allt som
alla andra barn och fungerar precis likadant,
även om vissa saker tar lite längre tid att lära sig,
ex att börja gå, och prata osv.

Men herregud, alla föds ju med olika
förutsättningar här i livet.