Krax, host, krax, host, host…..

 

Nu är jag inte så positiv
längre. Precis avklarat den hemska
magsjukan och jag insjuknar i värsta
förkylningen :(

Blä, så trist….

Hostar hela, hela tiden och har
redan träningsvärk i magen och
det känns som om en bit av lungorna
ska lossna ibland.

Lite snorig, frusen och låter ihålig
och hes med framföallt denna jobbiga
rethosta.

Till och med Kalle less….

I natt då jag försökte somna,
sov nere bredvid Kalles bur,
så hostade jag hela tiden och efter
ett tag så hörde jag hur Kalle ville
ut, så jag öppnade buren och tänkte att
han vill ut på toa, som han då i så fall brukar vilja,
men icke……han gick bara direkt in till köket
och la sig i hundkojan där och skulle sova vidare ;)
Antagligen less mitt hostande, så han bytte rum :)

Men sedan när jag suttit uppe och glott
på TV ett tag och efter en varm kopp te,
så somnade jag och fick sova.

Hoppas, hoppas….

Så nu hoppas jag bara att inte detta
blir en följetong här hemma oxå.
Bägge barnen är lite snoriga och dottern
hostar oxå lite, men peppar, peppar jag hoppas
inte Max får denna hosta, han som har svårt med
att hosta och få upp ordentligt. Får han en infektion
som sätter sig längre ner, är risken stor att han får
lunginflammation istället. Så jag hoppas verkligen
inte att bacillerna hoppar över till honom.

Fy, sjutton så less man blir. Hela förra året
tyckte jag vi bara vara sjuka hela tiden och hade
hoppats på en bättre start på detta år, men
herregud, det har ju verkligen börjat på sämsta
möjliga sätt. Sjuka i stort sett hela jullovet och
så efter bara en vecka på förskola/skola så kom
magsjukan och nu detta.

Så trist, för man skulle ju vilja ha den lilla
ork, man har till något annat istället. Jag har
så mycket jag vill, vill, vill….men allt blir alltid
framskjutet hela, hela tiden, så det blir ju aldrig av.
Men, men … bara gilla läget och ta sig igenom
och hoppas på bättre tider….tur jag har bloggen
så jag får skriva i alla fall, även om det för er läsare
inte är nå vidareinspirerade läsning just nu.

annaskrift2 copy

Vantar på…..

 

Brrr…..här är det bara 10 grader,
blåsigt, duggregn och början av gula löv överallt.
En väldig ångest infinner sig !!!

Ser ljusare ut….

Det ser dock ljusare ut mot helgen, där vi åter verkar
ska få runt 20 grader och sol. Så ännu vill jag inte kalla
det höst, kanske sensommar ?? ;)

Dock vantar på….

Dock så blev det ju att ta på Max fingervantar
idag för första gången på lääänge….

 

…han tittade rent på dem, typ att de här hade jag
glömt att de fanns, hi,hi. Men de var nog sköna att ha
då han skulle ut och åka traktor med pappsen och skotta
jord, då de håller på fixa till gräsmattan ute.

Max är dessutom lite förkyld och få se om vi oxå
trillar dit, kliar i näsan och nysningar har börjat komma.
Äsch, vi som hade en liten bebis att träffas, det får vi nog
vänta med lite, så vi inte smittar den lille.

Brrr…..

…behöver dock något som värmer idag och
då var det ju passande med ett kort som jag
fick mailat av pappsen, som han i sin tur fått mailat
av fotografen, som var hit och fotade i somras i
samband med pappsen SM tävling….

…den bilden värmer ju bara av kärleken mellan far och son
samt att se att se Max i kortbrallor ;)

Snorproduktionen enorm…..

 

Den otroliga snorproduktionen bara
fortsätter och fortsätter. Det är på ett sätt fascinerande
att se att det hela tiden bara kommer mer och mer.
Fast tröttsamt ur en annan synvinkel, att det aldrig tar slut.

Frågar man Max så är det nog väldigt irriterande och säkert
aj-aj, då han nu nästan har sår under näsan av allt snytande.
Jag måste ändå säga att han är ganska gullig då han kommer
springande med jämna mellanrum och säger ”nos” och pekar
på rinnande snor och vill bli snyten. Ibland bara med en minut
mellan gångerna.

Var kommer allt snor ifrån?……

Jag kände för att googla snorproduktion idag och
läsa var allt snor kommer ifrån:

Snor är ett sätt för kroppen att försvara sig. Det tunna
och fullkomligt genomskinliga snoret som består av sekret
från körtlar i näsans slemhinnor. Detta lättflytande snor har
till uppgift att transportera ut förkylningsviruset så fort som
möjligt. Kanske kan denna tanke skänka en uns segerglädje
nästa gång ni snyter er stup i kvarten! Det lite mer trögflytande,
grönaktiga snor som bildas vid ett senare stadium får sina
konsistensegenskaper av döda vita blodkroppar

Om det är mycket snor inomhus….

…så då kan ni ju tänka er hur det blev utomhus idag,
då jag och Max gick ut i den härliga vintersolen idag.
Utomhus så öppnas alla tänkbara kanaler, verkar det
som och det bara forsar ut.

Skönt med lite frisk luft och sååååå härligt få
se solen …..

 …innan jag tog dessa kort, har Max förstås hunnit snytas
x antal gånger ;)

 

…mammsens skruttbil var förstås helt översnöad efter stått stilla nu
i över en veckas tid. Så Max hjälpte mig att ta bort lite snö.

Sjukläget…..

Max blir hemma imorgon och på torsdag har han ju
ledig dag, så då blir det väl eventuellt fredag han kanske kan
komma sig på dagis igen, om nu snoret har gett sig då.
När Max blir förkyld eller sjuk, så blir han oftast det dubbelt
så länge som oss. Det stämmer  ju även denna gång, då det
verkar ska hålla i sig cirka 2 veckor. Det är nog tur att vi har
inhalerat honom 3 ggr/dag nu under denna period, annars
kanske det skulle ta ännu längre och leta sig ner i luftvägarna.

Avsluta med lite skoj….

Idag blir det inte något skoj med Max.
Men jag tyckte det var en sån rolig historia som jag fick på
mail idag, så den lägger jag in. Har faktiskt tänkt, att eftersom
tiden bara rusar iväg, att det smäller bara till, så ska man snart
prata med barnen om ”blommor och bin” och då kanske denna
variant är en ”variant” :) ……

Hur skulle du förklara den gamla historien om
”Blommor och bin” för dagens barn?

Jo, förstår du. Ni möter varandra över Internet och
är överens om att träffas på ett internetcafé.
Om det
finns en bra anslutning, så tar han sitt USB-minne och
sätter in det i din USB-port. 
 När överföringen är klar
upptäcker du att du har glömt brandväggen.
 Nio månader
senare får ni ett litet virus
Ha ha !!! ”

Med huvudet i mitt knä….

 

Jag sitter här i soffan vardagsrummet och klockan
är 01.50. Max ligger och sover med huvudet i mitt knä.

Aj,aj någonstans…..

Max vaknade tidigare med gråt och var kallsvettig.
Han kunde inte heller säga var han hade ont.
ont i magen?”
(tanken på magsjuka som går)

ont i örat?”
( han far lite med händerna över öronen)

ont i halsen?”
(har ju varit lite småfökyld)

och så vidare…..

Jag tycker det är jättejobbigt då barnen blir sjuka och då de
inte kan säga vad som är fel eller var de har ont. Jag känner
sån maktlöshet över att inte kunna hjälpa och att inte veta
vad det är. Det blir nog extra speciellt då det är Max som
blir sjuk och speceillt då det inte är något ”uppenbart” och
då han vaknar lite kallsvettig, då blir man ju orolig att det
ska vara något med lill hjärtat.

Sover nu……

Avvaktade ett tag, men han grät och det märktes att
någonstans hade han aj-aj. Ingen feber. Men provade
sedan spraya näsdroppar i näsan och ge honom en
alvedonsupp och då somnade han efter en stund
med huvudet i  mitt knä till trollmors vaggvisa:

när trollmor har lagt sina elva små troll
och bundit dom fast i svansen,
då sjunger hon sakta för elva små trollen
de vackraste ord hon känner
o aj aj aj aj buff, o aj aj aj aj buff,
o aj aj aj aj buff buff, o aj aj aj aj buff

Den vaggvisan har jag sjungit och nynnat för honom redan då
han låg i min mage och en hel del då han var bebis. Den har följt
honom under åren och han blir oftast trygg då han hör den
och somnar.

Vi får väl se…..

…vad det blir av detta. Början på något, eller bara något
tillfälligt eller ett avslut på en förkylning som aldrig riktigt
brutit ut ordentligt. Känns nu mycket tryggare för mamsen
då han nu kan sova och verkar lugn igen. Så jag ska försiktigt
lägga ner hans huvud på en kudde i soffan och sedan drar jag
nog fram madrassen på golvet nedanför soffan och försöker
sova jag me.